Till startsidan - Domböcker och domboksforskning

Dombokslexikon


Ordlista med ord som man kan hitta i gamla domböcker men också
i många andra historiska skrifter. Orden står i bokstavsordning.
I bland har jag hittat bra artiklar på Internet. Då finns det en länk till den sidan.


(Alla länkar på denna sida är kontrollerade och uppdaterade i jan 2016.)
 

A

Absens (Nytt ord feb 2016.)

Absens betyder frånvaro eller ej närvarande.
 

Absolution

Absolution eller avlösning som det också kallas var när en syndare fick syndernas förlåtelse och åter kunde upptas i den kyrkliga gemenskapen.
 

Accisrätt

Accisrätten var en specialdomstol som från och med 1660-talet till 1810-1811 dömde mål som gällde tullar och acciser.
Acciser var särskilda tillverkningsavgifter i städerna. Tull (även kallad landtull, "lilla tullen", "porttullen") upptogs vid stadsportarna för varor som fördes till torg och saluhallar i städerna. Tidigare dömdes brott mot accisbestämmelserna vid rådhusrätten.

Läs mer: Per-Olov Bergmans hemsida om "Handel och vandel förr i tiden"
Läs mer: Riksarkivet Beata Losmans artikel om Tull-, gräns- och kustbevakning
 

Actum ut supra (Nytt ord jan 2016.)

Actum ut supra brukar ibland stå sist i ett domstolsprotokoll och betyder gjort som ovan. Det innebär att man intygar att det som står ovan stämmer.
 

Akademisk domstol

Akademisk domstol var en specialdomstol.
Från 1477 stadgades att de som arbetade vid akademin i Uppsala (högre läroanstalt), deras tjänstefolk och studenter skulle dömas vid en akademisk domstol istället för vid allmän domstol. Domare var skolans rektor. Samma slags domstol upprättades vid Lunds universitet. Dessa domstolar upphörde 1852.
Här kan även finnas bouppteckningar och arvskiften efter personer som lydde under akademien.
 

Allmoge

Allmogen var detsamma som folket, undersåtarna.
 

Anno

Anno betyder år.
 

Appellera

Appellera var när någon vädjade från en lägre domstolsinstans till en högre för att söka ändring i en dom som var fälld av den lägre domstolen. Med andra ord betyder appellera att överklaga en dom.
 

Arvejord

Arvejord var mark som någon ärvt av en släkting. Arvejorden fick inte säljas till vem som helst. Den som var närmast släkt hade störst rätt till marken. Den rätten kallades bördsrätt. Jord som ärvts från faderns sida skulle uppbjudas (erbjudas) till släkten på faderns sida och jord som ärvts från modern skulle uppbjudas till moderns släkt.
Om arvejord används som betalning för att köpa ny mark räknades den nya marken som arvejord istället för den som blivit såld.

Avlingejord var mark som någon själv odlat upp eller köpt eller mark som överlåtits som gåva eller giftorätt. Det kunde också vara mark som någon bytt till sig utan att använda arvejord som betalning. Denna mark kunde man i princip själv bestämma över till skillnad mot arvejord som skulle säljas till släkting.
 

Arvskifte

Arvskifte är när tillgångarna efter en död person delas mellan arvingarna.
 

Assessor

Assessor är titel på de ordinarie bisittarna i hovrätterna.
 

Avla barn

Avla betyder att göra barn.
 

Avlingejord

Avlingejord var mark som någon själv odlat upp eller köpt eller mark som överlåtits som gåva eller giftorätt. Det kunde också vara mark som någon bytt till sig utan att använda arvejord som betalning. Denna mark kunde man i princip själv bestämma över till skillnad mot arvejord som skulle säljas till släkting. Om arvejord används som betalning för att köpa ny mark räknades den nya marken som arvejord istället för den som blivit såld.
 

Avlösning

Absolution eller avlösning som det också kallas var när en syndare fick syndernas förlåtelse och åter kunde upptas i den kyrkliga gemenskapen.
 

Avrad

Avrad var en årlig avgift som betalades till jordägaren av den som brukade marken.
 

Avvita

Den som var avvita var svagsint, galen eller fånig.
 

Avvittra

Avvittra betyder avskilja. Detta ord brukar användas i två olika sammanhang.

1. Före 1915 skulle en änka eller änkling ha avvittrat barnens arv från boet innan nytt giftemål. Detta för att barnens arv efter sin döda förälder inte skulle "försvinna" innan de var vuxna och kunde ta hand om det.

Läs mer:  Marita Perssons hemsida här kan man läsa om hur lång väntetid har varit under olika århundraden innan man fick lov att gifta om sig
Läs mer:  Marita Perssons hemsida om arvsordningen förr i tiden

2. Det kallades också avvittra när man mätte och avskilde mark eller skog.
 

B

Bakarv

När någon avled och det inte fanns några bröstarvingar gick arvet ibland bakåt till den dödes arvingar i rätt uppstigande led (föräldrar, farföräldrar och morföräldrar). Detta kallades bakarv.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om arvsordningen förr i tiden
 

Barnamordsplakatet

Gustav III:s kungabrev, det s.k. barnamordsplakatet år 1778 tillät ogifta mödrar att föda sitt barn anonymt och barnmorskan förbjöds att efterfråga barnafaderns namn, vilket de tidigare varit skyldiga att göra.
Avsikten med plakatet var att förhindra barnamord. Att kvinnan kunde framföda sitt barn på främmande ort utan att behöva uppge sitt namn gav upphov till begreppet "moder okänd". Barnet skulle dock antecknas i kyrkoböckerna.
För att modern i framtid skulle kunna bevisa sitt moderskap om hon ångrade sig kunde hon lämna ett intyg i ett förslutet konvolut som förvarades i kyrkan där hon erkände moderskapet.
Plakatet gällde till 1915.

Läs mer: Marita Perssons hemsida lagar rörande begreppet "okänd moder"
Läs mer: Marita Perssons hemsida "Oäkta barn, var och när hittar jag domen?
 

Belägra

När en man belägrat, lägrat, besovit eller hävdat en kvinna hade han haft sexuellt umgänge med henne.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om mökränkning, lägersmål, lönskaläger, lägra, besova och otidigt sängelag.
 

Bem:te, bemälte, bemäld

Bem:te, bemälte och bemäld betyder tidigare omtalad eller förut nämnd.
 

Bergstingsrätt och Gruvrätt

Dessa domstolar var specialdomstol för frågor rörande gruv- och bergshanteringen. De upphörde på 1850-talet, då häradsrätterna övertog dessa domstolars kompetens.

Läs mer: Riksarkivet Beata Losmans artikel om bergsbruk
 

Besova

När en man besovit, belägrat, lägrat eller hävdat en kvinna hade han haft sexuellt umgänge med henne.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om mökränkning, lägersmål, lönskaläger, lägra, besova och otidigt sängelag.
 

Blessera

Att blessera någon var att såra, skada eller kränka någon.
 

Blodskam

Blodskam är ett äldre ord för incest, dvs. samlag mellan personer som var i så nära släktskap eller svågerskap att de inte fick gifta sig med varandra.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om släktskaps- och svågerskapshinder vid vigsel
 

Blodvite

Att någon fått blodvite betyder att personen fått ett sår som inte varit så omfattande men som det kommit blod ur.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köttsår, slag, kindpust och hårdrag
 

Blånad

Att någon fått en blånad betyder att personen fått ett blåmärke.

Läs mer: Läs mer: Marita Perssons hemsida om köttsår, slag, kindpust och hårdrag
 

Bouppteckning

Att någon fått en blånad betyder att personen fått ett blåmärke.

Läs mer: Läs mer: Marita Perssons hemsida om köttsår, slag, kindpust och hårdrag
 

Broderslott, brorslott

Broderslott var den del som tillföll en bror eller son vid arv. Vid arv på landsbygden ärvde bröder/söner dubbelt så mycket som systrar/döttrar.
 

Bråd

Ordet bråd betyder hastig, snabb.
 

Bröstarv, bröstarvinge

När någon avlider kallas den avlidnes ättlingar (barn, barnbarn o.s.v.) bröstarvingar.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om arvsordningen förr i tiden
 

Bödel

Bödeln eller skarprättaren var anställd av samhället för att avrätta, verkställa kroppsstraff eller tortera fångar. Mästerman är ett äldre namn för skarprättare eller bödel. När det var svårt att rekrytera bödlar anställde man dömda fångar till arbetsuppgiften. Dödsdömda personer kunde få slippa sitt straff genom att själva bli bödel.
Till en början skulle det finnas en bödel i varje härad, sedan blev det brukligt med en per län. När sedan dödsstraffen minskade blev det vanligt att en bödel innehade sysslan i flera län. Han hade ofta medhjälpare som kallades rackare eller rackardrängar.

Läs mer: Pehr Hedenqvists hemsida om bödlar, skarprättare, mästermän och rackare
 

Bördsbrev, bördsbevis

För att kunna bli lärling inom ett hantverksyrke behövde den blivande lärlingen ett bevis på vem han var och på att han var hederlig och född i äkta säng. Detta bevis kallades bördsbrev eller bördsbevis. Att vara född i äkta säng innebar att föräldrarna var gifta eller trolovade med varandra. (Trolovning var en äktenskapsliknande bindande förening mellan man och kvinna.) Den som fötts i oäkta säng hade inte rätt att bli hantverkarlärling.
 

Bördeman, bördsman

Bördeman eller bördsman kallades den person som genom sitt släktskap hade förköpsrätt till arvejord. En enskild person inte fick sälja eller skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Bördsrätten gällde däremot inte avlingejord på landet. I staden gällde dock bördsrätten både arvejord och avlingejord.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer: Tidigare sida för Östgöta Genealogiska Förening Erik Carlegrims artikel om bland annat bördsrätt
 

Bördköpt

Gård som var bördköpt hade köparen fått köpa tack vare att han var släkt med säljaren. En enskild person inte fick sälja eller skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Bördsrätten gällde däremot inte avlingejord på landet. I staden gällde dock bördsrätten både arvejord och avlingejord.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer: Tidigare sida för Östgöta Genealogiska Förening Erik Carlegrims artikel om bland annat bördsrätt
 

Bördsrätt

Bördsrätten innebar att släktingar hade förköpsrätt till arvejord och att en enskild person inte fick sälja eller skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Bördsrätten gällde däremot inte avlingejord på landet. I staden gällde dock bördsrätten både arvejord och avlingejord.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer: Tidigare sida för Östgöta Genealogiska Förening  Erik Carlegrims artikel om bland annat bördsrätt
 

Böter

Förr delades böter i tre lika stora delar. En tredjedel av böterna tillföll häradet (eller staden om det är där målet tas upp). Målsägaren (=den som går till tinget och anklagar de som begått brottet) fick en tredjedel. Den sista tredjedelen gick till kungen. Men om person som skulle böta bodde på en frälsemans mark skulle den tredjedelen i stället tillfalla frälsemannen.

De böter som var häradets tredjedel delades sedan upp i tre delar. En tredjedel gick till häradshövdingen. Den andra tredjedelen fick nämndemännen dela på och den tredje tillföll häradet.
 

C

Cavera se Kavera
 

Cedera (Nytt ord feb 2016.)

Cedera betyder att avstå, träda tillbaka, ge vika eller avträda. Det kan även beyda att gå i konkurs.
 

Comparera se Komparera
 

Curator se Kurator
 

D

Dannekvinna

Dannekvinna betydde en kvinna som var hederlig och ärbar.
 

Danneman

Danneman betydde en man som var hederlig och pålitlig.
 

Disciplincompagniet, disciplinkompaniet, disciplinärkompaniet (Nytt ord jan 2016.)

Disciplinkompaniet var ett straffkompani. Värvat manskap (soldater) som misskött sig i sitt kompani men hade kontraktstid kvar förflyttades till disciplinkompaniet där de fick jobba med t.ex. att bygga fästning och kanalbyggning. 1878 ändrade Disciplinkompaniet namn till Värvade arméns disciplinkompani.

Läs mer: Hallands kulturhistoriska museum - om Värvade arméns disciplinkompani och Varbergs fästning.
 

Domsaga

Domsaga är namnet på det geografiska område inom vilket en tingsrätt verkar.
Från 1870-talet sammanlades små häradsrätter till domsagor, som blev det normala distriktet för underdomstol på landet. Domsaga är fortfarande namnet på distriktet för tingsrätterna, som infördes från 1971, då skillnaden mellan land och stad upphörde.
 

Dräpa (Nytt ord mars 2016.)

Att dräpa betyder att döda, slå ihjäl någon eller begå ett dråp.
 

Dubbelt hor

Dubbelt hor eller tvefalt hor var en sexuell förbindelse mellan två personer som båda var gifta med varsin annan person.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om enkelt hor, enfalt hor, dubbelt hor och tvefalt hor.
 

Dulgadråp

Dulgadråp kallades det när man hittat en människa som blivit dödad men man inte kunde finna den som gjort det. Hittades inte gärningsmannen inom ett år fick häradet betala böter.
 

E

Edsvuren

Att man var edsvuren betydde att man svurit eden dvs. man svor inför Gud att man skulle tala sanning.
Nya nämndemän fick svära nämndemannaeden innan de kunde få sitta med i rätten som nämndemän.
 

Enfald bot

Enfald bot var det samma som enkla böter till skillnad från tvebot.
 

Enfalt hor

En sexuell förbindelse mellan en gift person och en ogift kallades enfalt hor eller enkelt hor.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om enkelt hor, enfalt hor, dubbelt hor och tvefalt hor.
 

Enkelt hor

En sexuell förbindelse mellan en gift person och en ogift kallades enkelt hor eller enfalt hor.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om enkelt hor, enfalt hor, dubbelt hor och tvefalt hor.
 

F

Fardag

Fardag var den dag  då en person som innehade nyttjanderätt i fast egendom var skyldig att flytta. Laga fardag var en i lag stadgad dag då dessa personer var skyldig att flytta om man inte avtalat om ett annat datum.

Läs mer: Nordisk familjebok Se rubriken "Fardag".
 

Fast egendom

Fast egendom var jord (mark) eller fastigheter.  Fast egendom satt fast till skillnad mot lös egendom.
 

Fasta

Att få fasta, sköte eller skötning på en gård var att få lagfart på den. Då skrevs det in i domboken vem som ägde gården.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel om registrering av fastighetsägare; uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
 

Faste

Fastar var män som var närvarande vittnen vid köp, skifte, förpantning av jord eller som var närvarande vid andra tillfällen för att ett kontakt skulle gälla.
 

Fastebrev

Fastebrev, skaft, skaftebrev, skötebrev, skötesbrev och skötningsbrev är äldre ord för lagfartsbevis. Vid försäljning av gård eller hus skulle ägarbytet föras in i tingsprotokollet. Sedan skrevs ett intyg, ett fastebrev, på vem som ägde fastigheten eller gården.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel om registrering av fastighetsägare; uppbud och inskrivning. Den rubriken finns i under 3:dje avsnittet.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
 

Fasteman

Fastemän var män som var närvarande vittnen vid köp, skifte, förpantning av jord eller som var närvarande vid andra tillfällen för att ett kontakt skulle gälla.
 

Fastevittne

Fastevittnen var män som var närvarande vittnen vid köp, skifte, förpantning av jord eller som var närvarande vid andra tillfällen för att ett kontakt skulle gälla.
 

Fordom

Fordom betyder förre eller i äldre tider.
 

Frälsa (Nytt ord mars 2016.)

Att frälsa någon vara att rädda den personen från något.
 

Frälsesak

Förr delades böter i tre lika stora delar. En tredjedel av böterna tillföll häradet (eller staden om det är där målet tas upp). Målsägaren (=den som går till tinget och anklagar de som begått brottet) fick en tredjedel. Den sista tredjedelen gick till kungen. Men om person som skulle böta bodde på en frälsemans mark skulle den tredjedelen i stället tillfalla frälsemannen. När det står frälsesak vet man att den sista tredjedelen tillföll en frälseman och inte kungen.

De böter som var häradets tredjedel delades sedan upp i tre delar. En tredjedel gick till häradshövdingen. Den andra tredjedelen fick nämndemännen dela på och den tredje tillföll häradet.
 

Fullsår

Fullsår var ett allvarligare sår som brukade ge en bestående skada eller när såret var så djupt att benen i kroppen var skadade.

Läs mer: Historiesajten 1734-års lag om man sårar annan i ansichte, eller hals; eller hugger af lem, eller slår ut tänder.
 

Fång

Fång betyder förvärv. Laga fång betyder att förvärva på ett lagligt sätt. Om någon fått laga fång på en fastighet eller gård betyder det att den personen har på ett riktigt sätt kommit över den. Enligt 1734-års lag fanns det fem sätt att få laga fång om man på lagligt sätt hade förvärvat gården eller fastigheten: 1. genom arv 2. genom skifte 3. genom köp 4. genom gåva eller 5. genom pant.
 

Fångeshandling

En fångeshandling var ett skriftligt bevis på att någon hade rätt till en gård, tomt eller till ett hus. Exempel på olika fångeshandlingar är köpebrev, bytesavtal, gåvobrev, arvsskifte och testamente.
 

Fånggevald eller fånggevaldiger 

En person som skulle bevaka fångar under fångtransporter kallas fånggevaldiger eller fånggevald.

Läs mer: UKF Instruktion för gevaldiger år 1819 (finns på sidan 101)
Läs mer: Nordisk familjebok Se rubriken "Fångtransport"
Läs mer: Stig Petterssons hemsida Bengt Nordahls artikel om en fånggevaldiger som åtalas
 

Fältskär

Fältskär var en person som kunde utföra mindre kirurgiska ingrepp t.ex. åderlåtning, koppning eller dra ut tänder. Han kunde också bada, klippa och raka människor men även ge lavemang. Fältskären följde med hären vid krig men kunde också anlitas av privatpersoner i fredstid.
 

Förelägga 1

Förelägga kan betyda bestämma, ålägga eller befalla.
 

Förelägga 2

Förelägga kan också betyda att lägga fram eller visa upp.
 

Förgöra (Nytt ord mars 2016.)

Att förgöra betyder att döda eller att ta livet av någon. Den som förgör sig själv begår självmord.
 

Förleden, förledet

Förleden betyder föregången tid. Förledet år betyder då förra året om inte annat anges i texten.
 

Förköpsrätt  (Nytt ord jan 2016.)

Förköpsrätten innebar att släktingar hade rätt att köpa arvejord före utomstående vid försäljning och att en enskild person inte fick sälja eller skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Förköpsrätten gällde däremot inte avlingejord på landet. I staden gällde dock bördsrätten både arvejord och avlingejord.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer: Tidigare sida för Östgöta Genealogiska Förening  Erik Carlegrims artikel om bland annat bördsrätt 
 

Förmedelst

Förmedelst betyder genom och på grund av.
 

Förskrivning

Förskrivning är en skriftlig förbindelse.
 

Förpanta, förpantning

Förpanta eller förpantning varr att lämna eller ta emot något i pant.
 

Försvarslös 

Försvarslös kallades den som inte hade laga försvar. Att ha laga försvar var att ha en anställning eller en försörjning. Den som saknade laga försvar ansågs vara en lösdrivare och kunde bli tvungen att ta krigstjänst eller dömas till tvångsarbete.

Läs mer: Hallands släktforskarförening Om laga försvar och tjänstehjonstadgan
Läs mer: Stockholmskällan Tjänstehjonstadgan från 1732
 

G

Giftorätt

Giftorätt var den del i det gemensamma boet som den äkta maken eller makan hade rätt till.

Enligt Magnus Erikssons landslag hade mannen rätt till 2/3 delar och kvinnan till 1/3 av all lös egendom och av all fast egendom som de skaffat under äktenskapet. Fast egendom som förvärvats före äktenskapet ingick inte i det gemensamma boet. Arv av fast egendom ingick inte heller i det gemensamma boet även om arvet skedde under tiden äktenskapet varade.

Enligt stadslagen hade mannen och kvinnan lika stor giftorätt i boet dvs. hälften var.

Undantag:
Prästers giftorätt skulle följa stadslagen även om de bodde på landsbygden och frälsemäns giftorätt skulle följa landslagen även om de bodde i staden.

Först genom en förordning 1845 fick män och kvinnor lika stor giftorätt i hela landet oavsett om de var bosatta i staden eller på landsbygden.

Läs mer: Lunds universitet Kristine Widlunds examensarbete om "Vederlagsregen - dess ursprung, syfte och förhållande till familjerättsliga principer. Från sidan 8 kan man läsa om giftorätt.
Läs mer: Google books Knut Olivecronas bok "Om makars giftorätt i bo" från år 1868. Bland annat historisk tillbaka blick.

Gruvrätt och Bergstingsrätt

Gruvrätt och och bergstingsrätt var specialdomstol för frågor rörande gruv - och bergshanteringen. De upphörde på 1850-talet, då häradsrätterna övertog dessa domstolars kompetens.

Läs mer: Riksarkivet Beata Losmans artikel om bergsbruk

Gäld (Nytt ord jan 2016.)

Gäld betyder skuld.

H

Halvpart (Nytt ord jan 2016.)

Halvpart betyder hälften.

Hembjuda, hembud

Att erbjuda någon som har förköpsrätt att köpa eller lösa en sak eller gård kallades hembud eller att hembjuda.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev

 

Hemgång

Hemgång var när någon gav sig på och skadade en person som befann sig i sitt eget hem. I sitt egna hem skulle man vara extra skyddad. Den som dömdes för hemgång fick hårdare straff än om brottet skett på något annat ställe.
 

Hor

En sexuell förbindelse där en eller båda personerna var gifta

Läs mer: Marita Perssons hemsida om enkelt hor, enfalt hor, dubbelt hor och tvefalt hor.

 

Huvudsvag (Nytt ord mars 2016.)

Den som var huvudsvag var sinnessjuk, vansinnig, svagsint eller hade ett svagt förstånd. Har även betytt att personen var yr, men finns ordet omnämnt om någon person i en dombok brukar det innebära någon av betydelserna i första meningen.
 

Häfta (Nytt ord mars 2016.)

Att häfta någon var detsamma som att kvarhålla, fängsla eller att binda någon så att den inte kunde ge sig av. Det kunde också betyda att låta spärra in personen i fängelse eller låta den avtjäna sitt straff. Att häfta någons tunga var att övertala eller tvinga någon till tystnad.
 

Härad

Häradet var förr ett mindre område där man hade gemensam förvaltning (skötsel) av vissa saker t.ex. väghållningen.
Förr sammanföll oftast häradet med tingslaget dvs. området hade oftast en gemensam domstol där brott och tvister som uppstått inom området skulle dömas.
Götaland och Svealand har varit indelade i härader medan Norrland varit indelat i tingslag. Dalarna som endast hade ett härad, Folkare härad men flera tingslag är ett undantag från regeln.

Eftersom härad inte är samma sak som rättsområde kunde stora härader vara indelade i flera tingslag (rättsområden) och flera små härader kunde ibland vara sammanslagna till ett tingslag. Därför behöver man veta tingslaget när man forskar i domböcker.
 

Häradsdomare

Före 1734-års lag:
Häradsdomaren var den som ledde tinget när häradshövdingen inte kunde närvara vid tinget.

Efter 1734-års lag:
Häradsdomare blev en hederstitel som tilldelades den främste av nämndemännen, vilket oftast var den i nämnden som hade flest levnads- eller tjänsteår.

Läs mer i boken: Nämndemännen – bönder och lagskipare" av Peter Olausson
 

Häradshövding

Häradshövdingen var rättens ordförande. Denna tjänst gav goda inkomster. Häradshövdingarna var oftast adelsmän som hade juridisk utbildning. Dessa bodde ofta långt från området de skulle döma i. Därför anställde de vikarier, så kallade lagförare eller lagläsare. Dessa var inte lika kunniga i lagen. Många gånger lyckades ersättaren inte att vara tillräckligt auktoritär i förhållande till lekmannadomarna i nämnden och tingsmenigheten. Detta medförde att lagen inte alltid efterföljdes utan man dömde efter nämndemännens uppfattning av vad som var rätt. Samma brott kunde då dömas olika i olika delar av Sverige. 1680 genomfördes att häradshövdingen skulle vara lagfaren dvs. lagkunnig och bosatt i sin lagsaga dvs. i området där han skulle döma.

Läs mer i boken: "Nämndemännen – bönder och lagskipare" av Peter Olausson

Häradskista

I häradskistan förvarades häradets sigill, riksdagsbeslut, allmänna stadgar, häradshandlingar samt häradets pengar.
 

Häradsnämnd

Häradsnämnden var namnet på den nämnd som bestod av 12 nämndemän och satt i häradsrätten.
 

Häradsrätt

Häradsrätten var den domstol som dömde i första instans på landsbygden. Det innebar att det var i häradsrätten som brott som begåtts inom häradet och tvister som uppstått inom häradet dömdes. I bland står det att ett mål gått vidare till lagmansrätten eller hovrätten. Häradsrätten ersattes med tingsrätten 1971.

Läs mer: Marita Perssons hemsida Sveriges domstolsindelning från 1614 till 1970
Läs mer: Folkare släktforskarförening Birgitta Lahrms artikel: Allmänt om domstolsväsendet
Läs mer: Riksarkivet Beata Losmans artikel om domstolar. Kapitel 1 handlar om domstolar på landsbygden.
 

Hävda

När en man hävdat, belägrat, lägrat eller besovit en kvinna hade han haft sexuellt umgänge med henne.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om mökränkning, lägersmål, lönskaläger, lägra, besova och otidigt sängelag.
 

Höstting

Hösttinget var årets tredje ting. Enligt 1734 års lag skulle detta ting hållas mellan 1 september och 30 november (Gäller de områden som hade tre ting per år.)
 

I
J

Jordabrev, jordebrev

Jordabrev eller jordebrev var äldre sammanfattade ord för olika handlingar som gällde förvärv av gårdar och fastigheter, t.ex köpebrev, bytesskrift och fastebrev. Dessa olika skrifter visade vem som var ägare till olika gårdar, tomter och hus.
 

Jordrannsakning

Jordrannsakning var en undersökning av en gårds värde för att rättvist bedöma hur mycket skatt som skulle betalas. Man undersökte och skrev ner storleken på åker, äng och skog och andra saker som kunde höja värdet på gården t.ex. om det fanns någon kvarn på gården.

Läs mer: Bengt Kjällmans hemsida om jordrannsakningsprotokoll.
 

K

Kavera

Kavera var att gå i borgen för någon eller något. Den som gått i borgen kallades kautionist eller kautionsman.
 

Kautionist

Den som gått i borgen för någon kallades kautionist eller kautionsman.
 

Kautionsman

Den som gått i borgen för någon kallades kautionist eller kautionsman.
 

Kindpust

Kindpust var det samma som en örfil.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köttsår, slag, kindpust och hårdrag
 

Klandra

När någon klandrade något, t.ex. en dom så hade den invändningar mot domen och protesterade.
 

Komparera

Att komparera betyder att infinna sig i rätten. De som ej komparerade när de blivit instämda till rätten blev tvungen att betala böter om de inte kunde visa att de hade laga förfall dvs. att de hade giltigt skäl för sin frånvaro.
 

Kona

Kona betydde kvinna. Många gånger användes ordet kona som ett nedsättande ord t.ex. om en kvinna som fått ett oäkta barn.
 

Knubba

Knubba var detsamma som att knuffa eller stöta till någon.
 

Kronolänsman, länsman (Nytt ord jan 2016.)

Länsmannen eller kronolänsmannen var sedan 1600-talet statens (kronans) tjänsteman. Han var polischef i sitt område som ofta bestod av ett härad. På ställen med stora socknar kunde han istället ha delar av ett härad som sitt distrikt. Länsmannen skulle ha tillsyn över allmän ordning och säkerhet. Han var allmän åklagare vid häradsrätten och hade rätt att stämma in de som begått brott i hans distrikt. Han var ofta med och hjälpte till att driva in skatter.

Landshövdingen utsåg kronolänsmannen bland de bofasta och beskedeliga bönderna i häradet. I början av 1800-talet ökade kravet vid antagning av en länsman. Han skulle kunna läsa, räkna, uttrycka sig muntligt och skriftligt och ha en försvarlig kännedom om lagar och författningar. 1855 bestäms att nya länsmän ska avlägga en länsmansexamen. Enligt en ny reform 1917 ersattes länsmännen av landsfiskaler. De fick större ansvarsområde och kompetenskraven var större på dem.

Kroppsplikt

Man kunde bli dömd till kroppsplikt dvs. kroppsstraff om man inte hade pengar att betala böter med. Männen slogs då med spö och kvinnorna med ris. Antalet slag berodde på hur grovt deras brott varit.
 

Kungöra

Att kungöra är att offentligt tillkänna ge något.
 

Kurator
 
Kurator var en person som utsetts att ta hand om någon annans rätt eller egendom när personen själv inte kunde det. Detta ord kunde t.ex. användas istället för godeman, förmyndare eller förvaltare.
 

Kvinnfolk (Nytt ord jan 2016.)

Ett kvinnfolk betydde en kvinna. Många gånger användes ordet kvinnfolk som ett nedsättande ord t.ex. om en kvinna som fått ett oäkta barn.

Kvittens

Kvittens är ett kvitto eller ett skriftligt bevis.
 

Kvälja 1

Att kvälja kan betyda att plåga, kritisera eller beskylla.
 

Kvälja 2

Att kvälja en dom var att protestera mot ett domslut.
 

Kämnärsrätt

Kämnärsrätten var den domstol som dömde i första instans i de flesta städer. En del städer saknade kämnärsrätt och hade istället rådhusrätten som första instans. Kämnärsrätten avskaffades 1849.

Läs mer: Marita Perssons hemsida Sveriges domstolsindelning från 1614 till 1970
Läs mer: Folkare släktforskarförening Birgitta Lahrms artikel: Allmänt om domstolsväsendet
Läs mer: Riksarkivet Beata Losmans artikel om domstolar i städerna.
 

Köpebrev

Köpebrev är en skrift som intygar att någon köpt, bytt eller sålt en fastighet eller gård. I köpebrevet står vad säljaren och köparen har kommit överrens om t.ex. vilken summa säljaren fått för gården. 

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev

Köttslig beblandelse

Köttslig beblandelse betydde samlag.
 

Köttsligt umgänge

Köttsligt umgänge betydde samlag.
 

L

Laga fardag

Fardag var den dag  då en person som innehade nyttjanderätt i fast egendom var skyldig att flytta. Laga fardag var en i lag stadgad dag då dessa personer var skyldig att flytta om man inte avtalat om ett annat datum.

Läs mer: Nordisk familjebok Se rubriken "Fardag"
 

Laga fång

Laga fång betyder att förvärva på ett lagligt sätt. Om någon fått laga fång på en fastighet eller gård betyder det att den personen har på ett riktigt sätt kommit över den. Enligt 1734-års lag fanns det fem sätt att få laga fång om man på lagligt sätt hade förvärvat gården eller fastigheten: 1.genom arv 2.genom skifte 3. genom köp 4. genom gåva eller 5. genom pant.
 

Laga förfall

Den som har laga förfall har giltigt skäl för sin frånvaro vid rättegången.
 

Laga försvar 

Att ha laga försvar var att ha en anställning eller en försörjning. Den som saknade laga försvar kallades försvarslös och ansågs vara en lösdrivare och kunde bli tvungen att ta krigstjänst eller dömas till tvångsarbete.

Läs mer: Hallands släktforskarförening Om laga försvar och tjänstehjonstadgan
Läs mer: Stockholmskällan Tjänstehjonstadgan från 1732
 

Laga ting

Laga ting eller lagtima ting var ett ordinarie ting som hölls på utsatt tid till skillnad mot ett urtima ting som var ett extrainsatt ting. På landsbygden hölls tre lagtima ting varje år utom på några orter där man hade dispens att hålla färre ting .
 

Lagbud 1

När en gård som säljas måste försäljningen tillkännagivas vid tinget. Detta kallades för lagbud eller uppbud. Enligt landslagen skulle gårdar som låg ute i landsbygden uppbjudas vid tre på var andra följande ting. I områden med färre än tre ting per år gällde andra bestämmelser. Om ingen av säljarens släktingar begärt att få utnyttja sin förköpsrätt kunde köparen begära att få fastebrev på gården ett år efter sista uppbudet passerat. 

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
Läs mer: Demografisk Databas Södra Sverige i Elisabeth Reuterswärds artikeln "Så söker man i domböcker" kan man läsa om uppbud
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel "Fastighetsregistering och fastighetsbildning" om registrering av fastighetsägare, uppbud och inskrivning.
 

Lagbud 2

Lagbud är det samma som lagparagraf.
 

Lagförare

Häradshövdingarna som hade juridisk utbildning bodde ofta långt från området de skulle döma i. Därför anställde de vikarier, så kallade lagförare eller lagläsare. Dessa var inte lika kunniga i lagen. Många gånger lyckades ersättaren inte att vara tillräckligt auktoritär i förhållande till lekmannadomarna i nämnden och tingsmenigheten. Detta medförde att lagen inte alltid efterföljdes utan man dömde efter nämndemännens uppfattning av vad som var rätt. Samma brott kunde då dömas olika i olika delar av Sverige.
 

Lagförd

Den som är lagförd har blivit dömd för ett brott.
 

Lagläsare

Häradshövdingarna som hade juridisk utbildning bodde ofta långt från området de skulle döma i. Därför anställde de vikarier, så kallade lagförare eller lagläsare. Dessa var inte lika kunniga i lagen. Många gånger lyckades ersättaren inte att vara tillräckligt auktoritär i förhållande till lekmannadomarna i nämnden och tingsmenigheten. Detta medförde att lagen inte alltid efterföljdes utan man dömde efter nämndemännens uppfattning av vad som var rätt. Samma brott kunde då dömas olika i olika delar av Sverige.

Lagmansrätt

 Från 1600-talet blev lagmansrätten en domstolsinstans på landsbygden mellan häradsrätt och hovrätt.

Läs mer: Marita Perssons hemsida Sveriges domstolsindelning från 1614 till 1970
Läs mer: Folkare släktforskarförening Birgitta Lahrms artikel: Allmänt om domstolsväsendet
Läs mer: Riksarkivet Beata Losmans artikel om domstolar.

Lagstånden, lagståndet

Att något t.ex. ett gårdsköp var lagståndet betydde att köpet ägt laga kraft dvs. att köpet var giltigt eftersom ingen protesterat mot köpet under den tid som man hade på sig att göra invändningar om man hade större rätt till gården.
 

Lagtima ting

Lagtima ting eller laga ting var ett ordinarie ting som hölls på utsatt tid till skillnad mot ett urtima ting som var ett extrainsatt ting. På landsbygden hölls tre lagtima ting varje år utom på några orter där man hade dispens att hålla färre ting .
 

Likstol eller likstod

Likstol och likstod var en avgift som betalades till prästen för jordfästning. Genom en kunglig förordning från 1681 bestämdes att likstolen skulle vara 1 ko om bonden eller bondhustrun avlidit och ägde 6 kor. Om den döde haft färre tillgångar betalades ett lägre belopp. Skåne hade specialregler.

Läs mer: Nordisk familjebok Se rubriken "Likstol"
 

Likvidation 

Likvidation var en ekonomisk utredning, förr även en skriftlig handling t.ex. ett kvitto.
 

Lysa

Att lysa något var att offentligt tillkännage eller kungöra något. Vid varje ting skulle häradshövding lysa ting och tingsfrid före förhandlingarnas början.
 

Lägersmål

Lägersmål var en sexuell förbindelse mellan en man och en kvinna..

Läs mer: Marita Perssons hemsida om mökränkning, lägersmål, lönskaläger, lägra, besova och otidigt sängelag.
 

Lägra

När en man lägrat, belägrat, besovit eller hävdat en kvinna hade han haft sexuellt umgänge med henne.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om mökränkning, lägersmål, lönskaläger, lägra, besova och otidigt sängelag.
 

Länsman, kronolänsman (Nytt ord jan 2016.)

Länsmannen eller kronolänsmannen var sedan 1600-talet statens (kronans) tjänsteman. Han var polischef i sitt område som ofta bestod av ett härad. På ställen med stora socknar kunde han istället ha delar av ett härad som sitt distrikt. Länsmannen skulle ha tillsyn över allmän ordning och säkerhet. Han var allmän åklagare vid häradsrätten och hade rätt att stämma in de som begått brott i hans distrikt. Han var ofta med och hjälpte till att driva in skatter.

Landshövdingen utsåg kronolänsmannen bland de bofasta och beskedeliga bönderna i häradet. I början av 1800-talet ökade kravet vid antagning av en länsman. Han skulle kunna läsa, räkna, uttrycka sig muntligt och skriftligt och ha en försvarlig kännedom om lagar och författningar. 1855 bestäms att nya länsmän ska avlägga en länsmansexamen. Enligt en ny reform 1917 ersattes länsmännen av landsfiskaler. De fick större ansvarsområde och kompetenskraven var större på dem.

Lönskaläge, lönskaläger

Lönskaläge och lönskaläger var en sexuell förbindelse mellan två ogifta personer som varken var släkt med varandra eller i svågerskap till varandra.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om mökränkning, lägersmål, lönskaläger, lägra, besova och otidigt sängelag.
 

Lös egendom

Lös egendom var saker som var de saker som ganska lätt kunde flyttas, lösöre, till skillnad mot fast egendom.

Lösdrivare 

Lösdrivare var den som inte hade laga försvar. Att ha laga försvar var att ha en anställning eller en försörjning. Den som saknade laga försvar var försvarslös och kunde bli tvungen att ta krigstjänst eller dömas till tvångsarbete..

Läs mer: Hallands släktforskarförening Om laga försvar och tjänstehjonstadgan
Läs mer: Stockholmskällan Tjänstehjonstadgan från 1732

Lösöre

Lösöre var saker som var de saker som ganska lätt kunde flyttas, till skillnad mot fast egendom. Pengar och värde papper har inte alltid räknats till lösöre.

M

Mansbot

Mansbot var böter som skulle betalas av den som orsakat en annan persons död till den dödes släkt. Senare fick det betydelse om den som orsakat dödsfallet dödade med vilje eller inte. Den som med vilje dödat en annan person fick dödsstraff istället för mansbot.
Mansbot blev då straffet för dem som genom olyckshändelse eller bråk dödat en människa utan att det varit avsikten. Enligt 1734 års lag var mansboten 300 daler. Beroende på hur händelsen gick till kunde man bli dömd att betala hel eller halv mansbot.
 

Mark, marker

Mark eller marker var ett mått på värdet av ett jordområde.
 

Matfader

Matfader är detsamma som husbonde.
 

Mened

Mened är ett falskt vittnesmål under ed.
 

Menederi

Menederi är att vittna falskt under ed.
 

Menige man

Menige man var detsamma som folket, undersåtarna.
 

Mkr se Mark, marker
 

Moderera

Moderera betyder att anpassa storleken eller att jämka t.ex. bötesbelopp.
 

Målsägare, målsägande

Målsägaren var den som gick till tinget och anklagade de som begått brottet. Målsägaren hade rätt till en tredjedel av böterna. De andra tredjedelen av böterna tillföll häradet (eller staden om det är där målet tas upp). Den sista tredjedelen gick till kungen. Men om person som skulle böta bodde på en frälsemans mark skulle den tredjedelen i stället tillfalla frälsemannen.

De böter som var häradets tredjedel delades sedan upp i tre delar. En tredjedel gick till häradshövdingen. Den andra tredjedelen fick nämndemännen dela på och den tredje tillföll häradet.
 

Målsägare, målsägande

Målsägare var den som person som blivet utsatt för ett brott.
 

Målsägarerätt, målsäganderätt

Målsägarerätt eller målsäganderätt var målsägarens rätt till andel i böter. Målsägaren hade rätt till en tredjedel av böterna. De andra tredjedelen av böterna tillföll häradet (eller staden om det är där målet tas upp). Den sista tredjedelen gick till kungen. Men om person som skulle böta bodde på en frälsemans mark skulle den tredjedelen i stället tillfalla frälsemannen.

De böter som var häradets tredjedel delades sedan upp i tre delar. En tredjedel gick till häradshövdingen. Den andra tredjedelen fick nämndemännen dela på och den tredje tillföll häradet.
 

Målsägarerätt, målsäganderätt

Målsägarerätt eller målsäganderätt var den rätt att föra talan som den målsägaren hade.
 

Mästerman

Mästermannen var anställd av samhället för att avrätta, verkställa kroppsstraff eller tortera fångar. Mästerman är ett äldre namn för skarprättare eller bödel. När det var svårt att rekrytera mästermän anställde man dömda fångar till arbetsuppgiften. Dödsdömda personer kunde få slippa sitt straff genom att själva bli skarprättare.
Till en början skulle det finnas en mästerman i varje härad, sedan blev det brukligt med en per län. När sedan dödsstraffen minskade blev det vanligt att en mästerman innehade sysslan i flera län. Han hade ofta medhjälpare som kallades rackare eller rackardrängar.

Läs mer: Pehr Hedenqvists hemsida om bödlar, skarprättare, mästermän och rackare
 

Mökränkning

Mökränkning var sexuellt umgänge mellan två ogifta personer av motsatt kön. Mannen och hans släkt var skyldig att betala böter som kompensation till kvinnans släkt för att hon inte längre var oskuld. Under 1600-talet fick kyrkan mer inflytande och eftersom kyrkan ansåg att individerna som utövat brottet skulle dömas ändrades reglerna så att både mannen och kvinnan straffades. I och med de ändrade reglerna ändrades även namnet på brottet från mökränkning till lägersmål.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om mökränkning, lägersmål, lönskaläger, lägra, besova och otidigt sängelag.
 

N

Nabo

Nabo var en granne (närboende).
 

Nattman

I södra Sverige kallades rackare ibland för nattmän. Rackare utförde föraktade sysslor som att rensa latriner och begrava självmördare. Dessutom var rackaren ofta bödelns medhjälpare.  

Läs mer: Pehr Hedenqvists hemsida om bödlar, skarprättare, mästermän och rackare
Läs mer: Tore Hartungs hemsida om en kvinnlig rackare från Lidköping
 

Nidingsstöld

Nidingsstöld var stöld som beräknades som grövre på grund av omständigheterna. Det var t.ex. värre att stjäla från barn som var yngre än tolv år, av någon som låg svårt sjuk, av en sinnessjuk person eller av någon som låg på marken och sov.
 

Nämndeman

Nämndemannen kallades ibland för tolvman eftersom häradsrätten brukade bestå av tolv män. Nämndemännens huvuduppgift var att vara närvarande vid tinget som rådgivare. Nämndemännen var lekmän dvs. de hade ingen juridisk utbildning. De var betrodda bönder som bodde inom häradet och därför hade kunskap om viktiga lokala förhållanden.
 

Nämndemannaed

Nya nämndemän fick svära nämndemannaeden innan de kunde få sitta med i rätten som nämndemän. De fick då bland annat lova att vara rättvisa i sin bedömning. Nämndemannaeden kunde också kallas tolvmannaed.
 

O

Obligera

Obligera var att ålägga någon att göra (utföra) något.
 

Oförvitt (Nytt ord mars 2016.)

Den som gör något oförvitt gör något utan risk för rättslig åtgärd. 
 

Okvald

Att en dom är okvald innebär att ingen har klandrat domen.
 

Okvädesord

Okvädesord, okvädinsord eller okvädningsord var nedsättande tillmäle eller skällsord som någon använder i tilltal till eller om någon.
 

Okvädinsord, okvädningsord

Okvädesord, okvädinsord eller okvädningsord var nedsättande tillmäle eller skällsord som någon använder i tilltal till eller om någon.
 

Olaga tillmäle

Olaga tillmäle är detsamma som felaktig beskyllning. Den som ger någon skulden och inte kan bevisa att den personen är skyldig det ska plikta för olaga tillmäle.
 

Orka böta

Orka böta var att ha ekonomiska förutsättningar för att betala böter. Om man inte orkade böta straffades man på annat sätt t.ex. genom kroppsbeskraffning, man fick kroppsplikt.
 

Otidigt sängalag, otidigt sängelag

Otidigt sängelag var sexuellt umgänge mellan två ogifta personer före de gifte sig med varandra.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om mökränkning, lägersmål, lönskaläger, lägra, besova och otidigt sängelag.
 

Ovanbemälte

Ovanbemälte betyder ovannämnde.
 

P

Pant

Pant var ett värdeföremål eller egendom som den som lånade lämnade som säkerhet till långivaren. Om lånet inte betalades tillbaka på den överenskomna tidpunkten hade långivaren rätt att behålla panten eller sälja den vidare.

Pantbrev

Pantbrev var ett dokument där det stod vad den som gav ut panten och den som tog emot panten hade kommit överens om.

Plikta

Plikta betyder straffa och böta.

Förr delades böter i tre lika stora delar. En tredjedel av böterna tillföll häradet (eller staden om det är där målet tas upp). Målsägaren (=den
som går till tinget och anklagar de som begått brottet) fick en tredjedel. Den sista tredjedelen gick till kungen. Men om person som skulle böta bodde på en frälsemans mark skulle den tredjedelen i stället tillfalla frälsemannen.

De böter som var häradets tredjedel delades sedan upp i tre delar. En tredjedel gick till häradshövdingen. Den andra tredjedelen fick nämndemännen dela på och den tredje tillföll häradet.
 

Preskribera 1

Preskribera betydde förr att besluta något.
 

Preskribera 2

Att ett brott blivit preskriberat betyder att brottet begicks så långt tillbaka i tiden att straffet avskrivits.
 

Pretendera

Den som pretenderade gjorde anspråk, begärde eller krävde något.
 

Pro absentia (Nytt ord feb 2016.)

Pro absentia betydde för frånvaro. Den som fick plikta pro absentia fick alltså böta för att den inte inställt sig till tinget.
 

Pupill

En pupill var en person som hade en eller flera förmyndare. Ofta användes ordet pupill om ett barn som mist antingen sin mor eller far och som därför fick en förmyndare som hade ansvar för barnets arv efter den avlidna föräldern.
 

Q

Qvittens se kvittens
 

R

Rackare

Rackare utförde föraktade sysslor som att rensa latriner och begrava självmördare. Dessutom var rackaren ofta bödelns medhjälpare.  I södra Sverige kallades rackare ibland för nattmän.

Läs mer: Pehr Hedenqvists hemsida om bödlar, skarprättare, mästermän och rackare
Läs mer: Tore Hartungs hemsida om en kvinnlig rackare från Lidköping
 

Rannsaka (Nytt ord jan 2016.)

Rannsaka betyder utreda och undersöka.

Regress

Regress var att på rättslig väg utkräva ersättning för gjorda utlägg eller för förlust.
 

Remittera

Remittera är att (åter)sända ett ärende eller domstolsmål till förnyad handläggning.
 

Renoverad dombok 

De renoverade domböckerna är renskrifter (avskrifter) av original domböckerna. De renoverade domböckerna kom till för att kunna kontrollera att kronan fick in sina böter och senare även för att kunna kontrollera att ingen fick en orättvis dom.  Ibland saknas detaljer, en del mål, lagfarter och inteckningar. När original domboken inte finns eller om den är svårläst är den renoverade domboken en mycket bra ersättning. Den brukar vara lättare att läsa än originalet.

Läs mer: Umeå universitetsbibliotek mer fakta om renoverade domböcker
 

Resolution

Resolution betyder beslut eller utslag. I resolutionen kan man läsa vad nämnden kommit fram till och vad straffet blev om man kommit överens om en fällande dom.
 

Rsdr

Riksdaler kan förkortas rsdr.
 

Rådhusrätt

Rådhusrätten, rådstugorätten och rådstuvorätten var den domstol som var andra instans i städer. Några få städer saknade kämnärsrätt och där var rådhusrätten första instans.

Läs mer: Marita Perssons hemsida Sveriges domstolsindelning från 1614 till 1970
Läs mer: Folkare släktforskarförening Birgitta Lahrms artikel: Allmänt om domstolsväsendet
Läs mer: Riksarkivet Beata Losmans artikel om domstolar. Kapitel 2 handlar om domstolar i städerna.
 

Rådstuga, rådstuva

Rådstuga eller rådstuva var den lokal eller det hus som rådhusrätten höll sina rättegångar i.
 

Rådstugorätt eller rådstuvorätt

Rådstugorätten, rådstuvorätten och rådhusrätten var den domstol som var andra instans i städer. Några få städer saknade kämnärsrätt och där var rådhusrätten första instans.

Läs mer: Marita Perssons hemsida Sveriges domstolsindelning från 1614 till 1970
Läs mer: Folkare släktforskarförening Birgitta Lahrms artikel: Allmänt om domstolsväsendet
Läs mer: Riksarkivet Beata Losmans artikel om domstolar. Kapitel 2 handlar om domstolar i städerna.
 

Rättegångsfrid

Vid rättegångar rådde tingsfrid eller rättegångsfrid. Det innebar att vissa brott (våldsgärningar och förargelseväckande beteende) som utfördes på tingsplatsen eller på väg till eller ifrån ett ting straffades hårdare än om de inträffat under andra förhållanden.
 

Rättegångsgudstjänst

Förr skulle varje häradsting börja med en rättegångsgudstjänst eller tingspredikan som den också har kallats. Den skulle innehålla sång, böner och någon predikan som gav anledning till eftertänksamhet inför den viktiga uppgift
som de sittande i rätten och de som skulle komma inför rätten hade.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om rättegångsgudstjänst och tingspredikan.
 

S

Sakfälla

Att sakfälla någon var detsamma som att döma någon som skyldigt till ett brott.
 

Saklös (Nytt ord jan 2016.)

Den som var saklös var oskyldig. När någon görs saklös för klander förklaras den vara fri från klander.

Sakören

Sakören är ett äldre ord för böter. Förr delades sakörena i tre delar - till kungen, häradet och målsägaren.
 

Samkull

Samkull betyder syskon som var födda i samma kull dvs. helsyskon.
 

Sinnesslö (Nytt ord mars 2016.)

Den som var sinnesslö hade en (lindrig) sinnessjukdom.
 

Sinnessvag (Nytt ord mars 2016.)

Den som var sinnessvag hade en (lindrig) sinnessjukdom.
 

Sistleden, sistledet

Sistleden betyder den senaste.
 

Självspillning

En självspillning var en person som tagit sitt liv dvs. en självmördare.
 

Skaft 1

Skaft är ett äldre ord för lagfart. Vid försäljning av gård eller hus skulle ägarbytet föras in i tingsprotokollet. Sedan skrevs ett intyg, ett skaftebrev,  på vem som ägde fastigheten eller gården.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel "Fastighetsregistering och fastighetsbildning" om registrering av fastighetsägare, uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
 

Skaft 2, Skaftebrev

Skaft, skaftebrev, fastebrev, skötebrev och skötningsbrev är äldre ord för lagfartsbevis. Vid försäljning av gård eller hus skulle ägarbytet föras in i tingsprotokollet. Sedan skrevs ett intyg, ett skaftebrev,  på vem som ägde fastigheten eller gården.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel "Fastighetsregistering och fastighetsbildning" om registrering av fastighetsägare, uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
 

Skarprättare

Skarprättaren (bödeln) var anställd av samhället för att avrätta, verkställa kroppsstraff eller tortera fångar. Mästerman är ett äldre namn för skarprättare eller bödel. När det var svårt att rekrytera skarprättare anställde man dömda fångar till arbetsuppgiften. Dödsdömda personer kunde få slippa sitt straff genom att själva bli skarprättare.
Till en början skulle det finnas en skarprättare i varje härad, sedan blev det brukligt med en per län. När sedan dödsstraffen minskade blev det vanligt att en skarprättare innehade sysslan i flera län. Han hade ofta medhjälpare som kallades rackare eller rackardrängar.

Läs mer: Pehr Hedenqvists hemsida om bödlar, skarprättare, mästermän och rackare
 

Skena, skenad eller skenasår

Skena, skenad eller skenasår var ett köttsår eller skråma som som inte skadat ben.  Allvarligare än blodvite men inte lika illa som fullsår.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köttsår, slag, kindpust och hårdrag
 

Skifta

Skifta betydde byta. Skifte av mark förekommer ibland i domböckerna. Då bytte två markägare mark med varandra.
 

Sköte

Att få fasta, sköte eller skötning på en gård var att få lagfart på den. Då skrevs det in i domboken vem som ägde gården.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel "Fastighetsregistering och fastighetsbildning" om registrering av fastighetsägare, uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
 

Skötebrev eller skötesbrev

Fastebrev, skaft, skaftesbrev, skötebrev, skötesbrev och skötningsbrev är äldre ord för lagfartsbevis. Vid försäljning av gård eller hus skulle ägarbytet föras in i tingsprotokollet. Sedan skrevs ett intyg, ett skötebrev,  på vem som ägde fastigheten eller gården.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel "Fastighetsregistering och fastighetsbildning" om registrering av fastighetsägare, uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
 

Skötning

Att få fasta, sköte eller skötning på en gård var att få lagfart på den. Då skrevs det in i domboken vem som ägde gården.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel "Fastighetsregistering och fastighetsbildning" om registrering av fastighetsägare, uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
 

Skötningsbrev

Fastebrev, skaft, skaftesbrev, skötebrev, skötesbrev och skötningsbrev är äldre ord för lagfartsbevis. Vid försäljning av gård eller hus skulle ägarbytet föras in i tingsprotokollet. Sedan skrevs ett intyg, ett skötebrev,  på vem som ägde fastigheten eller gården.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel "Fastighetsregistering och fastighetsbildning" om registrering av fastighetsägare, uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
 

Smälek

Den som blev utsatt för smälek blev hånad eller förödmjukad.
 

Sommarting

Sommartinget var årets andra ting. Enligt 1734 års lag skulle detta ting hållas mellan Valborg (30/4) och midsommardagen (24/6), (Gäller de områden som hade tre ting per år.)
 

Spöstraff

Spöstraffet var ett vanligt kroppsstraff som män förr i tiden kunde bli dömda till eller om han blev dömd att betala böter men inte hade något att böta med kunde straffet omvandlas till spöslitning.
En man kunde dömas till högst 40 par spö. Uttrycket "par spö" betydde att den som slog slog med två spön samtidigt. Det innebar att sammanlagt användes 40x2 spö dvs. 80 spön. Varje par skulle användas tre gånger innan de slängdes och man tog nästa par. Det innebär att den som dömdes till 40 par spö fick utstå 40x2x3 dvs. 240 spörapp. En kunglig förordningen 1855 avskaffade spöstraffet.
 

Stadsbrev

Stadsbrev är äldre ord för lagfartsbevis när en försäljning av hus eller tomt i en stad hade skett. Vid försäljning skulle ägarbytet föras in i tingsprotokollet. Sedan skrevs ett intyg, ett stadsbrev,  på vem som ägde fastigheten. Ordet stadsbrev kunde även användas om andra intyg och brev som utfärdats av en stads myndighet.

Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel "Fastighetsregistering och fastighetsbildning" om registrering av fastighetsägare, uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
 

Stämningsförsittning

Stämningsförsittning var när någon uteblev från domstolsförhandlingar den dagen man tog upp det målet han eller hon var instämd att närvara vid.
 

Stärbhus

Stärbhus betyder dödsbo och är den egendom som finns kvar efter en avliden person.
 

Sunderkull se Sönderkull
 

Successor

Ordet successor betyder efterträdare och användes ofta i samband med att någon efterträdde på en post eller i ett ämbete. Men det kunde också användas om den personen som efterträdde någon i äktenskapet t.ex. om hustruns första man dog kunde den nye mannen omtalas som successor.
 

Svagsint (Nytt ord mars 2016.)

Den som var svagsint var trosvag, osäker, svårmodig, sinnessjuk eller galen.
 

Svågerskap

Som släktingar räknades inte bara de riktiga släktingarna (blodskyldskap) utan man blev även släkt med sin partners släktingar (svågerskap). Det var alltså förbjudet att gifta om sig med en nära släkting till sin före detta make/maka.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om släktskaps- och svågerskapshinder vid vigsel
 

Systerlott

Systerlott var den del som tillföll en syster eller dotter vid arv. Vid arv på landet ärvde bröder/söner dubbelt så mycket som systrar/döttrar.
 

Sönderkull

Sönderkull betyder syskon som var födda i en annan kull dvs. halvsyskon.
 

T

Tidelag

Tidelag är när en människa har sex med ett djur.

Läs mer: Stig Petterssons hemsida Bengt Nordahls artikel om tidelag.
 

Tingsfrid

Vid rättegångar rådde tingsfrid eller rättegångsfrid. Det innebar att vissa brott (våldsgärningar och förargelseväckande beteende) som utfördes på tingsplatsen eller på väg till eller ifrån ett ting straffades hårdare än om de inträffat under andra förhållanden.
 

Tingslag

Tingslag var ett område som hade en gemensam domstol där brott och tvister som uppstått inom området skulle dömas.

Norrland har varit indelat i tingslag medan Götaland och Svealand har varit indelade i härader som inte alltid var samma område som tingslaget. Dalarna som endast hade ett härad, Folkare härad men flera tingslag är ett undantag från regeln att Svealand varit indelat i härader.
 

Tingspredikan

Förr skulle varje häradsting börja med en rättegångsgudstjänst eller tingspredikan som den också har kallats. Den skulle innehålla sång, böner och någon predikan som gav anledning till eftertänksamhet inför den viktiga uppgift
som de sittande i rätten och de som skulle komma inför rätten hade.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om rättegångsgudstjänst.
 

Tolvman

Nämndemannen kallades ibland för tolvman eftersom häradsrätten brukade bestå av tolv män. Nämndemännens huvuduppgift var att vara närvarande vid tinget som rådgivare. Nämndemännen var lekmän dvs. de hade ingen juridisk utbildning. De var betrodda bönder som bodde inom häradet och därför hade kunskap om viktiga lokala förhållanden.
 

Tolvmannaed

Nya tolvmän dvs. nämndemän fick svära tolvmannaeden eller nämndemannaeden som den också kallades innan de kunde få sitta med i rätten som nämndemän. De fick då bl.a. lova att var rättvisa i sin bedömning.
 

Tubba

När det i en dombok står att någon blivit tubbad att göra något betyder det att personen blivit lockad eller övertalad att göra något felaktigt eller olagligt.
 

Tvebot

Tvebot betyder dubbla böter.
T.ex. fick den man som har samlag utan att vara gift betala dubbla böter om han har samlag med sin tjänstepiga eller någon som var stum, svagsint eller omyndig. Om han istället hade valt någon som inte var svag eller i beroendeställning av honom hade han bara behövt betala enkla böter.
 

Tveböte

Den som tveböte betyder fick betala dubbla böter.
T.ex. fick den man som har samlag utan att vara gift betala dubbla böter om han har samlag med sin tjänstepiga eller någon som var stum, svagsint eller omyndig. Om han istället hade valt någon som inte var svag eller i beroendeställning av honom hade han bara behövt betala enkla böter.
 

Tvefalt hor

Tvefalt hor eller dubbelt hor var en sexuell förbindelse mellan två personer som båda var gifta med varsin annan person.

Läs mer: Marita Perssons hemsida om enkelt hor, enfalt hor, dubbelt hor och tvefalt hor.
 

U

Undantagskontrakt

När en gård såldes kunde säljaren och köparen skriva ett undantagskontakt. Det innebar att säljaren sålde gården ganska billigt mot att säljaren fick bo kvar på gården (oftast i en egen liten stuga) även efter försäljningen. Dessutom skulle säljaren få vissa förmåner. I undantagskontraktet stod det vilka förmåner säljaren skulle få.

Läs mer:  Blekinge museum Ett undantagskontrakt från 1878
 

Uppbjuda

När en gård som var arvegods skulle säljas måste försäljningen tillkännagivas, uppbjudas, vid tinget. Detta kallades för uppbud. Enligt landslagen skulle gårdar som låg ute i landsbygden uppbjudas vid tre på var andra följande ting. I områden med färre än tre ting per år gällde andra bestämmelser. Om ingen av säljarens släktingar begärt att få utnyttja sin förköpsrätt kunde köparen begära att få fastebrev på gården ett år efter sista uppbudet passerat. 

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel om registrering av fastighetsägare; uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
Läs mer: Demografisk Databas Södra Sverige i Elisabeth Reuterswärds artikeln "Så söker man i domböcker" kan man läsa om uppbud
 

Uppbud

När en gård skulle säljas måste försäljningen tillkännagivas vid tinget. Detta kallades för uppbud eller lagbud. Enligt landslagen skulle gårdar som låg ute i landsbygden uppbjudas vid tre på var andra följande ting. I områden med färre än tre ting per år gällde andra bestämmelser. Om ingen av säljarens släktingar begärt att få utnyttja sin förköpsrätt kunde köparen begära att få fastebrev på gården ett år efter sista uppbudet passerat. 

Läs mer: Marita Perssons hemsida om köpebrev, uppbud, lagbud, bördsrätt, fasta, sköte, skötning och fastebrev
Läs mer : Riksarkivet  Beata Losmans artikel om registrering av fastighetsägare; uppbud och inskrivning.
Läs mer: Arkivguiden Jörgen Tollessons hemsida om bl.a. uppbuds- och lagfartsprotokoll.
Läs mer: Demografisk Databas Södra Sverige i Elisabeth Reuterswärds artikeln "Så söker man i domböcker" kan man läsa om uppbud
 

Urtima ting

Urtima ting var ett extrainsatt ting, ett ting som var "ur tiden" till skillnad mot ett lagtima ting som hölls på ordinarie tid. Urtima ting hade man om något större brott som t.ex. mord behövde utredas och det var långt till nästa lagtima ting.
 

V

Vederdeloman

En vederdeloman var en motståndare eller ovän.
 

Vinterting

Vintertinget var årets första ting och det kallades ibland vårting. Enligt 1734 års lag skulle detta ting hållas mellan tjugondedag jul (=13/1) och april månad (Gäller de områden som hade tre ting per år.)
 

Vårting

Vårtinget var årets första ting och det kallades oftast vinterting. Enligt 1734 års lag skulle detta ting hållas mellan tjugondedag jul (=13/1) och april månad (Gäller de områden som hade tre ting per år.)
 

Värbror

Värbror var det samma som svåger.
 

Värfar

Värfar var ett annat ord för svärfar.
 

Värfvade arméns disciplinkompani (Nytt ord jan 2016.)

Disciplinkompaniet var ett straffkompani. Värvat manskap (soldater) som misskött sig i sitt kompani men hade kontraktstid kvar förflyttades till disciplinkompaniet där de fick jobba med t.ex. att bygga fästning och kanalbyggning. 1878 ändrade Disciplinkompaniet namn till Värvade arméns disciplinkompani.

Läs mer: Hallands kulturhistoriska museum - om Värvade arméns diciplinkompani och Varbergs fästning.
 

Värjo

Att vara under någons värjo betydde att man var i den personens beskydd eller förvar.
 

Värmor

Värmor var samma som svärmor.
 

Värsyster

Värsyster var ett annat ord för svägerska.
 

Värvade arméns disciplinkompani (Nytt ord jan 2016.)

Disciplinkompaniet var ett straffkompani. Värvat manskap (soldater) som misskött sig i sitt kompani men hade kontraktstid kvar förflyttades till disciplinkompaniet där de fick jobba med t.ex. att bygga fästning och kanalbyggning. 1878 ändrade Disciplinkompaniet namn till Värvade arméns disciplinkompani.

Läs mer: Hallands kulturhistoriska museum - om Värvade arméns diciplinkompani och Varbergs fästning.
 

X
Y
Z
Å
Ä

Äkta

Att äkta någon betydde att man gifte sig med den personen.
 

Ö

Övermaga

Övermaga betydde omyndig eller underårig.
 

Till startsidan - Domböcker och domboksforskning

 Antal besökare idag
  
Totalt antal besökare
räknat från 4/12-2006
 
Antal besökare online