Snabbfakta
- Hovrätten: Inrättad 1614, ersatte kungen som högsta instans
- Högsta domstolen: Ersatte kungen som högsta instans 1789
- Lagmansrätt & kämnärsrätt: Slopades 1849
- Häradsrätten: Lägsta instansen på landsbygden – existerade till 1971
- Skåne, Halland, Blekinge: Svensk rättskipning infördes först 1683–1692
För att hitta rätt domstol och rätt arkiv behöver du veta hur det svenska domstolssystemet såg ut just under den tid du forskar i. Sverige har haft tre olika strukturer mellan 1614 och 1970, och dessutom flera regionala undantag. Här är en överblick som hjälper dig orientera dig.
Innehållsförteckning
Tre perioder, tre system
Det svenska domstolssystemet genomgick två stora omorganisationer mellan 1614 och 1849. Här är de tre indelningarna sida vid sida:
Period 1: 1614–1789
| Instans | På landsbygden | I staden |
|---|---|---|
| Första | Häradsrätten | Kämnärsrätten |
| Andra | Lagmansrätten | Rådhusrätten / Rådstuvurätten |
| Tredje | Hovrätten | Hovrätten |
| (Fjärde) | (Kungen) | (Kungen) |
Period 2: 1789–1849
| Instans | På landsbygden | I staden |
|---|---|---|
| Första | Häradsrätten | Kämnärsrätten |
| Andra | Lagmansrätten | Rådhusrätten / Rådstuvurätten |
| Tredje | Hovrätten | Hovrätten |
| Fjärde | Högsta domstolen | Högsta domstolen |
Period 3: 1849–1970
| Instans | På landsbygden | I staden |
|---|---|---|
| Första | Häradsrätten | Rådhusrätten / Rådstuvurätten |
| Andra | Hovrätten | Hovrätten |
| Tredje | Högsta domstolen | Högsta domstolen |
Domstolarnas roll i detalj
Häradsrätten (landsbygden)
Häradsrätten tog upp de flesta mål som rörde invånarna där häradsrätten låg. Det var bondesamhällets centrala domstol – här dömdes tvister om gränser, arv, bouppteckningar, slagsmål, stöld, äktenskapsmål och mycket annat. För släktforskare är häradsrättens domböcker den absolut viktigaste rättskällan.
Lagmansrätten
I lagmansrätten tog man upp tvistemål som överklagats från häradsrätten. Brottsmål togs endast upp om de hade anknytning till något tvistemål. Lagmansrätten leddes av en lagman – en mycket högt rankad ämbetsman som ofta också var adelsman. Lagmansrätten avskaffades 1849.
Kämnärsrätten (staden)
I kämnärsrätten togs tvistemål och enklare brottmål upp. I några städer saknades kämnärsrätter medan andra större städer kunde ha flera. Kämnärsrätten leddes av en kämnär – en av stadens borgare som verkat under rådhusrätten. Kämnärsrätten avskaffades 1849 tillsammans med lagmansrätten.
Rådhusrätten
I rådhusrätten togs de flesta brottsmål upp i städerna. Den leddes av borgmästaren tillsammans med stadens rådmän. Rådhusrätten i Stockholm hade specialregler – där fick kämnärsrätterna även rannsaka mål som gällde liv och ära, och därifrån överklagades direkt till hovrätten.
Hovrätten (gemensam för stad och land)
Till hovrätten överklagade man brottsmål. Alla dödsdomar skulle prövas av hovrätten. Där behandlades också en del saker som rörde adeln, exempelvis bouppteckningar, testamenten och handlingar rörande arvskiften. Hovrätten var dessutom första instans vid grova brottsmål som landsförräderi, majestätsförbrytelser och vid brott som begåtts av ämbetsmän och tjänstemän.
Sveriges första hovrätt var Svea hovrätt i Stockholm, inrättad 1614. Sedan tillkom Göta hovrätt i Jönköping (1634), Hovrätten över Skåne och Blekinge i Kristianstad/Malmö (1820), och Hovrätten för Övre Norrland i Umeå (1936). Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall tillkom 1948 och Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg 1948.
Kungen och Högsta domstolen
Hovrätt inrättades 1614 för att ersätta kungen som högsta instans, men redan efter några år återinfördes möjligheten att vädja till kungen. Hela 1600- och 1700-talet kunde alltså domar i undantagsfall överklagas direkt till kungen.
Högsta domstolen ersatte definitivt kungen som högsta instans år 1789. Sedan dess har Sverige haft ett tydligt åtskilt rättssystem från den verkställande makten.
Regionala undantag att känna till
Gotland
Gotland tillhörde Danmark fram till 1645 då ön blev svensk. År 1681 indelades Gotland i härader enligt det svenska systemet.
Norrland
Norrland fick häradsrätter först 1670. Före det fanns andra typer av domstolar – framförallt landstingen som var äldre fornnordiska institutioner.
Skåne, Halland och Blekinge
Skåne, Halland och Blekinge hörde till Danmark fram till 1658. Svensk rättskipning infördes successivt under perioden 1683–1692. Före det dömdes alla mål enligt danska Jyske Lov.
Bohuslän
Bohuslän hörde till Norge (under Danmark) fram till 1658. Norsk rätt och norska tingformer tillämpades före övergången till svenskt system.
Eskilstuna fristad
I Eskilstuna fristad fanns en ordningsrätt som verkar ha motsvarat kämnärsrätten. Fristaden hade speciella rättigheter för hantverkare som lockat invandrare från Tyskland och Belgien.
Stockholm
I Stockholm fick kämnärsrätterna även rannsaka mål som gällde liv och ära. Därifrån överklagade man direkt till hovrätten, vilket var en avvikelse från övriga städer.
Specialdomstolar
Utöver de allmänna domstolarna har det funnits ett antal specialdomstolar genom historien:
- Bergstingsrätter – för bergshanteringen i bergslagen
- Konsistorium / domkapitel – för kyrkliga mål, inklusive äktenskapsskillnadsmål fram till 1734
- Krigsrätter – för militära mål
- Slottsrätter – för mål inom slottslänen
- Skeppslag – kustområdens variant av häradsrätter i Uppland
- Sockenrätter – i Dalarna under vissa perioder
Tidslinje över omorganisationer
| År | Förändring |
|---|---|
| 1614 | Svea hovrätt inrättas – ersätter kungen som högsta instans |
| 1634 | Göta hovrätt inrättas i Jönköping |
| 1658 | Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän blir svenska (Roskildefreden) |
| 1670 | Norrland får häradsrätter |
| 1681 | Gotland indelas i härader |
| 1683–1692 | Svensk rättskipning införs i Skåne, Halland och Blekinge |
| 1789 | Högsta domstolen ersätter kungen som högsta instans |
| 1820 | Hovrätten över Skåne och Blekinge inrättas |
| 1849 | Lagmansrätt och kämnärsrätt slopas – Sverige får tre instanser |
| 1971 | Häradsrätter och rådhusrätter slås samman till tingsrätter |
Vanliga frågor
Var hovrätten alltid sista instans före 1789?
Nej, även om hovrätten inrättades 1614 för att ersätta kungen återinfördes redan efter några år möjligheten att överklaga till kungen. Under hela 1600- och 1700-talet kunde alltså i sista hand kungen pröva domar. 1789 inrättades Högsta domstolen som permanent tredje/fjärde instans.
Vad är skillnaden mellan rådhusrätt och rådstuvurätt?
Samma sak. ”Rådstuvurätt” var den äldre formen, medan ”rådhusrätt” blev vanligare under 1700- och 1800-talet. Båda termerna avser stadens domstol som leddes av borgmästaren och rådmännen.
När kom tingsrätterna?
De moderna tingsrätterna inrättades 1971 när häradsrätter (på landsbygden) och rådhusrätter (i städerna) slogs samman. Sedan dess har Sverige ett enhetligt domstolssystem för stad och land i första instans.
Vad är ett skeppslag?
Ett skeppslag var en variant av häradsrätt som fanns i Upplands kustområden. Indelningen byggde på de fornnordiska ledungstilltagen där varje socken skulle hålla i ordning ett skepp för flottan. Skeppslagen fungerade som häradsrätter men hade ofta egna namn som ”Bro skeppslag”, ”Olands skeppslag”.
Vad är ett bergslag?
Bergslag var indelningar i Västmanland och Värmland i områden med gruv- och bergshantering. Bergsmännen hade specialregler och egna bergstingsrätter där tvister rörande bergsbruket avgjordes. Materialet finns i särskilda arkiv vid Riksarkivet.
Var hittar jag bouppteckningar?
Bouppteckningar förvarades hos häradsrätten respektive rådhusrätten under den största delen av tiden. Adelns bouppteckningar låg dock hos hovrätten. Idag finns merparten av bouppteckningarna digitaliserade hos Arkiv Digital och Riksarkivet.
Källor och vidare läsning
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
- Riksarkivet – Domstolsarkiv
- Löfquist, Birger. Domstolsväsendet i Sverige.
- Modéer, Kjell Å. Historiska rättskällor i konflikt.
Kommentarer