Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
  • Valutaomräknare
  • Handstilstränare
  • Datumkonverterare
  • Domboksexempel
  • Vägledning
domboksforskning-logo
August Strindbergs familj - tre äktenskap och fem barn

August Strindbergs familj: tre äktenskap och fem barn

Publicerad 23 juni 202621 maj 2026

Snabbfakta om Strindbergs familj

  • Född: 22 januari 1849 i Stockholm (Storkyrkoförsamlingen)
  • Död: 14 maj 1912, 63 år gammal, i Adolf Fredriks församling
  • Begravd: Norra begravningsplatsen, Stockholm
  • Föräldrar: Carl Oscar Strindberg (1811–1883) och Ulrika Eleonora ”Nora” Norling (1823–1862)
  • Tre äktenskap: Siri von Essen (1877–1891), Frida Uhl (1893–1897), Harriet Bosse (1901–1904)
  • Fem överlevande barn: Karin, Greta, Hans (med Siri), Kerstin (med Frida), Anne-Marie (med Harriet)
  • Fädernesläkt: från Multrå socken i Ångermanland
  • Sista bostad: Blå tornet, Drottninggatan 85, idag Strindbergsmuseet

August Strindberg (1849–1912) är Sveriges mest internationellt kände författare, och en av landets mest komplicerade familjemän. Hans tre äktenskap, fem överlevande barn och stora syskonskara ger släktforskaren en rikt dokumenterad familj att utforska, med spår i kyrkoarkiv över hela Sverige och Europa. Den här artikeln går igenom Strindbergs föräldrar, syskon, fädernesläkt från Ångermanland, hans tre hustrur och fem barn, samt nyckelplatser där släkten bodde, från Stockholm och Kymmendö till Schweiz, Berlin och Paris.

”Tjänstekvinnans son.” Strindberg beskrev sig själv i den självbiografiska romanen Tjänstekvinnans son (1886) som just det. Det refererar till att hans mor Ulrika Eleonora Norling arbetade som servitris på Liljeholmens värdshus och senare som hushållerska hos hans far Carl Oscar Strindberg innan de gifte sig 1847. För släktforskaren är detta en påminnelse om att även i välbärgade familjer fanns 1800-talets klassmarkeringar tydliga, och att Strindberg ständigt återkom till denna sociala spricka i sina böcker.

Föräldrar och syskon

Johan August Strindberg föddes 22 januari 1849 som det tredje barnet (men första inom äktenskapet) till grosshandlaren och ångbåtskommissionären Carl Oscar Strindberg (1811–1883) och Ulrika Eleonora ”Nora” Norling (1823–1862). Modern var dotter till en skräddarmästare och hade arbetat som servitris på Liljeholmens värdshus när hon inledde förhållandet med Carl Oscar. De gifte sig 1847 efter att redan ha fått två söner före äktenskapet. Hon födde totalt elva barn varav sju överlevde till vuxen ålder.

Sju överlevande syskon (av elva födda):

Syskon Detalj
Axel Äldsta brodern, August stod honom närmast genom hela livet
Oscar Ångbåtskommissionär (tog över faderns yrke)
August Tredje barnet, första inom äktenskapet
Olof Trädgårdsman, senare verksam i Uppland
Anna Syster, född 1855
Elisabeth Syster, född 1857
Nora Yngsta systern, född 1858
Carl Axel Försäkringstjänsteman och amatörkompositör
Emil (halvbror) Född 1864 i faderns andra äktenskap med Emilia Charlotta Pettersson

Modern Ulrika Eleonora dog 20 mars 1862 i lungtuberkulos när August var nyss fyllda 13 år. Under hennes sjukdomstid sköttes hushållet av pigan Emilia Charlotta Pettersson, drygt 30 år yngre än Carl Oscar. Efter sorgeårets slut gifte fadern om sig med henne, och 1864 fick paret sonen Emil, Augusts halvbror.

Konflikten med fadern. I januari 1876 bröt August med sin far efter en arvstvist om familjeföretaget. När fadern dog 1883 deltog August inte på begravningen. Detta är dokumenterat i Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv och beskrivs i Strindbergs självbiografiska skrifter.

Fädernesläkten: från Ångermanland till Stockholm

Strindberg-släkten har sina äldsta belägg i Multrå socken i Ångermanland. Den äldste kände stamfadern är bonden Olof från sent 1400-tal. Klassresan från fattig bonde- och prästfamilj till välbärgad Stockholmsborgerskap tog flera generationer.

Generation Person Tid Detalj
1 Bonden Olof Sent 1400-tal Multrå socken
2 Anders Olsson 1535–1565 Nämndeman i Främmer-Strinne (nuvarande Väster Strinne)
7 Henric Hindriksson Strinnberg 1708–1767 Komminister i Sundsjö, antog namnet ”Strinnberg” efter hembyn
8 Zacharias Strindberg 1700-tal Skickades till Stockholm 12 år gammal, kryddkramhandlare, stadsmajor
9 Oscar Strindberg 1811–1883 Augusts far. Kryddkramhandlare, ångbåtskommissionär
10 August Strindberg 1849–1912 Författare

Henric Hindriksson Strinnberg: namnets ursprung

Den första som bar namnet ”Strinnberg” (senare Strindberg) var Henric Hindriksson som föddes 1708. Han var komminister i Sundsjö församling i Jämtland och tog namnet efter sin hembys Strinne i Multrå. 1746 gifte han sig med majorsdottern Maria Elisabeth Åkerfelt, ett ovanligt giftermål mellan låg prästkast och adel. Prästkarriären tog dock aldrig riktigt fart och familjen levde i stor fattigdom.

Zacharias Strindberg: klassresenären

Den verkliga klassresan började med Augusts farfar Zacharias Strindberg. När han var tolv år sändes han till Stockholm med matsäck, för att aldrig återse sitt barndomshem. Han togs om hand av sin mormor i Stockholm och utnyttjade Åkerfelt-släktens kontaktnät. Han etablerade sig successivt:

  • Kryddkramhandlare på Västerlånggatan, nära Mynttorget i Gamla stan
  • Stadsmajor, en sorts lokal polischef
  • Frimurare från 1793
  • 1815: en av grundarna av Auroraorden, ordenssällskap som existerar än i dag
  • Författarådra: skrev pjäser och lustspel

Zacharias gifte sig 1793 med snickardottern Anna Johanna Neijber. De fick fyra barn, ett av dem var Oscar, Augusts far. Strindberg-släkten var nu etablerad i huvudstadens övre kretsar.

De tre äktenskapen

August Strindberg gifte sig tre gånger. Alla tre äktenskapen slutade i skilsmässa, alla tre lämnade efter sig barn, och alla tre påverkade hans författarskap djupt.

Första äktenskapet: Siri von Essen (1877–1891)

Detalj Värde
Fullständigt namn Sigrid Sofia Mathilda Elisabet von Essen
Född/död 17 augusti 1850 i Finland / 21 april 1912
Tidigare gift med Baron Carl Gustaf Wrangel 1872–1876
Möte med August Sommaren 1875, hon var 24 år, han 26
Skilsmässa från Wrangel 1876, stor skandal i samtiden
Giftermål 30 december 1877 (Siri var sju månader gravid)
Skilsmässa 1891, efter 14 år
Yrke Skådespelerska vid Kungliga Dramatiska Teatern

Barnen från det första äktenskapet:

  • Kerstin (1878–1878), dog inom dygnet
  • Karin (1880–1973), senare Karin Smirnoff, dramatiker och författare
  • Greta (1881–1912), skådespelerska, omkom i tågolyckan i Malmslätt 1912
  • Hans (1884–1917), försäkringstjänsteman och matematiker

Det första äktenskapet är källan till Strindbergs mest spektakulära litterära självbiografi, romanen En dåres försvarstal (1895), där han ger sin version av äktenskapets uppslitande gräl. Boken är ett av världslitteraturens hårdaste partsinlagor och har påverkat Strindbergs eftermäle som ”kvinnohatare”.

Andra äktenskapet: Frida Uhl (1893–1897)

Detalj Värde
Fullständigt namn Maria Friederike Cornelia ”Frida” Uhl
Född 1872 i Österrike, 23 år yngre än August
Yrke Journalist och översättare
Möte Berlin, ”Den svarta gylten” (Schwarzes Ferkel)
Giftermål 2 maj 1893
Separation Mindre än ett år efter giftermålet
Officiell skilsmässa 1897

Barnet från andra äktenskapet:

  • Kerstin (född 1894), gifte sig med bokförläggaren Ernst Sulzbach. De fick sonen Christoph ”Stoffi” Sulzbach

Frida Uhl tillhörde en mycket katolsk familj. Hennes mor, en hängiven katolik, fick stort inflytande över Strindberg. I ett brev 1894 skrev August: ”Jag känner Guds hand vila över mig.” Detta är den period då Strindbergs så kallade Inferno-kris började, en period av paranoia, ockulta experiment och alkemiska försök som dokumenterades i romanen Inferno (1897).

Tredje äktenskapet: Harriet Bosse (1901–1904)

Detalj Värde
Född/död 19 februari 1878 – 2 november 1961
Yrke Skådespelerska vid Dramaten
Möte Dramaten, hon spelade i hans pjäser
Ålderskillnad 22-årig Harriet, 52-årig August
Frieri ”Vill ni ha ett barn med mig, fröken Bosse?”
Giftermål 6 maj 1901
Skilsmässa 1904

Barnet från tredje äktenskapet:

  • Anne-Marie (1902–2007), levde länge i Norge, senare Sigtuna. Gift med fil. dr Anders Wyller; sönerna Arne August och Jørgen. Hon avled 105 år gammal

Barnen och deras livsöden

Strindbergs barn fick mycket olika öden:

Barn Mor Yrke Detalj
Karin (1880–1973) Siri Dramatiker, författare Gift med ambassadsekreteraren Wladimir Smirnoff. Dotter Karin
Greta (1881–1912) Siri Skådespelerska Gift med läkaren Henry Welam von Philp. Inga barn. Omkom i tågolyckan i Malmslätt 1912
Hans (1884–1917) Siri Försäkringstjänsteman, matematiker Gift med Olga Leväinen. Inga barn
Kerstin (1894) Frida Gift med bokförläggaren Ernst Sulzbach. Son: Christoph ”Stoffi” Sulzbach
Anne-Marie (1902–2007) Harriet Levde i Norge och Sigtuna. Gift med Anders Wyller. Söner: Arne August, Jørgen

Bostäder och nyckelplatser

Strindberg flyttade mycket genom livet. Hans bostäder och vistelseorter är ovanligt väldokumenterade:

Period Plats Detalj
1849–1883 Stockholm (Riddarholmen, Norrmalm, Norrtullsgatan) Uppväxt och tidiga år
Somrar 1870-tal Kymmendö, Stockholms skärgård Inspirationen till Hemsöborna
1883–1889 Frankrike, Schweiz, Tyskland, Danmark Exil med Siri och barnen
Början 1880-tal Grez-sur-Loing, Frankrike Konstnärskolonin
1889 Stockholm Återvänder till Sverige
1890-talet Berlin (Schwarzes Ferkel), Paris Inferno-krisens period
1908–1912 Blå tornet, Drottninggatan 85, Stockholm Sista bostaden, idag Strindbergsmuseet

Slutet och ”folkets Nobelpris”

Strindberg fick aldrig Nobelpriset i litteratur trots att hans pjäser spelades över hela Europa. Hans verk ansågs för moraliskt vågade av Svenska Akademien. Istället ordnade hans beundrare en insamling 1912 och överlämnade nästan 50 000 kronor som kallades ”folkets Nobelpris”, ett känt fall av folklig protest mot Akademiens beslut.

Fyra månader senare, 14 maj 1912, dog Strindberg av magcancer på Blå tornet, 63 år gammal. Han lämnade efter sig cirka 60 dramer, 10 romaner och lika många novellsamlingar. Begravningen 19 maj 1912 visades på film, ett av Sveriges tidigaste filmiska reportage, och samlade enligt vissa beräkningar 60 000 åskådare.

Nils Strindberg, polarforskaren. Värt att nämna är att August Strindberg var släkt med polarforskaren Nils Strindberg (son till en av Augusts kusiner) som tillsammans med Andrée och Fraenkel försökte nå Nordpolen i ballongen ”Örnen” 1897. Expeditionens öde förblev okänt i 33 år tills kvarlevorna upptäcktes på Vitön 1930. Detta var en av Sveriges mest dramatiska polära olyckor.

Källor i arkiven

För släktforskaren som vill följa Strindberg-släkten finns rikt material:

Källa Innehåll
Storkyrkoförsamlingens arkiv Augusts födelse 22 januari 1849, barndomshushållet
Adolf Fredriks församling Augusts död 14 maj 1912
Multrå kyrkoarkiv (Ångermanland) Tidig fädernesläkt
Sundsjö församling (Jämtland) Henric Hindriksson Strinnberg
Strindbergmuseet, Blå tornet Personliga föremål, fotografier, original
Kungliga biblioteket Brevsamlingar, manuskript, dagböcker
Strindbergska släktföreningen Släktforskningsmaterial, kontaktnät

Vanliga frågor om Strindbergs familj

Hur många gånger var August Strindberg gift?

Tre gånger: Siri von Essen (1877–1891), Frida Uhl (1893–1897) och Harriet Bosse (1901–1904). Alla tre äktenskapen slutade i skilsmässa. Han hade en kort affär med Dagny Juel i Berlin före giftermålet med Frida, och en omdiskuterad relation med Fanny Falkner under sina sista år.

Hur många barn hade Strindberg?

Sex barn totalt, fem som överlevde barndomen: Kerstin (1878, dog inom dygnet), Karin (1880), Greta (1881), Hans (1884), alla med Siri von Essen. Sedan Kerstin (1894) med Frida Uhl och Anne-Marie (1902) med Harriet Bosse.

Var kom Strindberg-släkten ifrån?

Från Multrå socken i Ångermanland. Den äldste kände stamfadern är bonden Olof från sent 1400-tal. Namnet ”Strindberg” (ursprungligen ”Strinnberg”) togs av Henric Hindriksson som föddes 1708 och blev komminister i Sundsjö. Klassresan till Stockholm började med Augusts farfar Zacharias.

Vem var Zacharias Strindberg?

Augusts farfar. Skickades till Stockholm tolv år gammal med matsäck för att aldrig återse sitt barndomshem. Etablerade sig som kryddkramhandlare på Västerlånggatan, blev stadsmajor (en sorts lokal polischef), frimurare 1793 och var 1815 en av grundarna av Auroraorden. Han skrev också pjäser, det är där Strindberg-författarådran började.

Vad är Blå tornet?

Strindbergs sista bostad på Drottninggatan 85 i Stockholm. Han bodde där 1908–1912 och dog där 14 maj 1912. Idag är huset Strindbergsmuseet, en av Sveriges mest välbevarade författarbostäder.

Vem var Siri von Essen?

Sigrid Sofia Mathilda Elisabet von Essen (1850–1912), Strindbergs första hustru. Hon var född i Finland och tidigare gift med baron Carl Gustaf Wrangel 1872–1876. Skilsmässan från Wrangel var en stor skandal. Hon blev senare skådespelerska vid Dramaten och skapade titelrollen i Fröken Julie 1889.

Vad var Inferno-krisen?

Strindbergs period av paranoia, ockulta experiment och alkemiska försök från mitten av 1890-talet. Den utlöstes delvis av skilsmässan från Siri och förstärktes under tiden i Paris och Berlin. Beskrivs i den franskspråkiga romanen Inferno (1897). I cirka sju år skrev han varken böcker eller pjäser utan ägnade sig istället åt målning, konstverk som inte uppmärksammades under hans livstid men senare blev mycket högt värderade.

Fick Strindberg Nobelpriset?

Nej. Hans verk ansågs för moraliskt vågade av Svenska Akademien. Istället ordnade hans beundrare 1912 en insamling som gav honom ”folkets Nobelpris”, nästan 50 000 kronor överlämnade fyra månader före hans död. Detta är ett av Sveriges mest kända fall av folklig protest mot Akademiens beslut.

Källor och vidare läsning

  • Historiesajten, August Strindberg
  • Slakthistoria, Strindbergs farfar började klassresan
  • Historiska Media, August Strindberg
  • Stockholmskällan, August Strindberg
  • Strindbergsmuseet, Blå tornet, Drottninggatan 85, Stockholm
  • Strindbergska släktföreningen

Läs vidare på Domboksforskning

  • Dombokslexikon
  • Sverige runt: Uppland
  • Handstilstränare
  • Ordlistor
  • Datumkonverterare

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningstips

  • Förkortningar och latinska uttryck i kyrkoböcker: komplett guide
  • Fattigvård och fattighjon i Sverige förr: rotegång, fattigstuga och fattigauktion
  • Svenska epidemier genom tiderna: från digerdöden till spanska sjukan
  • Emigrationen till Amerika: så hittar du utvandrade släktingar
  • Carin Görings svenska släkt: friherrinnan Fock från Stockholm
  • August Strindbergs familj: tre äktenskap och fem barn
  • Riddarhusordningen 1626 när adeln blev en sluten klubb
  • Midsommarens historia i Sverige: från Johannes Döparen till nationaldagen
  • Sockenstämmoprotokoll för släktforskaren, en glömd guldgruva
  • Riksarkivets digitala forskarsal, komplett guide för släktforskare
  • Skattechocken på 1960-talet när Sverige tog hårdast i Europa
  • Bouppteckning som källa, så läser du den för släktforskning
  • ArkivDigital eller SVAR? Jämförelse för släktforskare 2026
  • 1734 års lag, när den moderna svenska rätten föddes
  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Valborgsmässoaftonens historia: från Walpurga till studentvalborg
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Påskens historia i Sverige: från vårblot till påskkärringar
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Domböcker online – hitta, söka och läsa svenska domböcker digitalt
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se