Snabbfakta om gamla svenska pengar
- Medeltiden: mark, öre, örtug, penning, silvermyntfot
- 1534: Gustav Vasa inför dalern (efter tysk Thaler)
- 1574: riksdalern slås första gången av Johan III
- 1620: dubbel myntfot införs (silver- och kopparmynt parallellt)
- 1624: Sveriges första kopparmynt (Gustav II Adolf)
- 1644–1776: plåtmynt av koppar (10 daler 1644 = 19,7 kg, världens största mynt)
- 1661: världens första riktiga banksedlar (Stockholms Banco)
- 7 oktober 1665: 1 daler silvermynt fastställs till 3 daler kopparmynt
- 1776–77: myntrealisationen (genomfördes formellt 1 januari 1777)
- 1830: skilling banco införs (128 banco-skilling = 1 riksdaler specie)
- 1855: decimalsystemet (1 riksdaler = 100 öre)
- 1873: kronan införs (Skandinaviska myntunionen med Danmark)
”Bouppteckning år 1730, kvarlåtenskapen 245 daler silvermynt och 24 skilling banco.” För moderna släktforskare kan en sådan notering vara totalt obegriplig. Var det mycket pengar? Lite? Hur mycket var det värt i moderna kronor? Det svenska myntsystemet före 1873 var ett av Europas mest komplicerade, med fyra olika ”daler” (silver, koppar, courant, carolin), plåtmynt på 19 kilo och sedlar i tre olika typer. Den här artikeln går igenom det svenska myntsystemets historia från medeltidens mark till 1873 års krona, så att du kan tolka bouppteckningar, köpebrev, kontrakt och dagböcker korrekt.
Det svenska myntsystemets historia: tidslinje
| Period | Utveckling |
|---|---|
| Medeltiden | Mark, öre, örtug, penning, silvermyntfot |
| 1521 | Gustav Vasa slår klippingar (fyrkantiga klippta mynt) |
| 1524 | Öre slås som mynt |
| 1534 | Dalern införs (4 mark) efter tysk Thaler-förebild |
| 1568 | Sveriges första guldmynt: ungersk gyllen (Erik XIV) |
| 1574 | Riksdalern slås första gången av Johan III (rund, av tysk modell) |
| 1620 | Dubbel myntfot införs (silver- och kopparmynt parallellt) |
| 1624 | Sveriges första kopparmynt (Gustav II Adolf, beslut av Axel Oxenstierna) |
| 1633 | Officiell kurs fastställs mellan silver- och kopparmynt |
| 1644–1776 | Plåtmyntsperioden (10-daler 1644 = 19,7 kg, världens största mynt) |
| 1656 | Sveriges första bank, Stockholms Banco, grundas av Johan Palmstruch |
| 1661–1667 | Stockholms Bancos sedlar (världens första riktiga banksedlar) |
| 7 oktober 1665 | 1 daler silvermynt fastställs till 3 daler kopparmynt (gäller till 1776) |
| 1668 | Riksens Ständers Bank grundas (dagens Riksbanken) |
| 14 mars 1683 | 1 riksdaler räknas som 2 daler silvermynt |
| 17 maj 1715 | 1 daler silvermynt sätts till 1/3 riksdaler (devalvering under Karl XII) |
| 1716–1719 | Karl XII:s nödmynt och myntsedlar, inlöstes till cirka 50 % av nominellt värde |
| 1776–77 | Myntrealisationen (Gustav III / Liljencrantz). Genomfördes formellt 1 januari 1777 |
| 1789 | Riksgäldskontoret grundas och börjar ge ut egna sedlar |
| 1803 | 1 riksdaler banco = 1,5 riksdaler riksgälds (officiell kurs) |
| 1830 | Riksdaler specie införs på nytt (128 skilling banco = 1 riksdaler specie) |
| 1834 | Skilling banco blir officiell underdelning av riksdaler specie |
| 1855 | Decimalsystemet (1 riksdaler riksmynt = 100 öre) |
| 1873 | Kronan införs i Skandinaviska myntunionen med Danmark |
| 1875 | Norge ansluter sig till myntunionen |
| 1914 | Skandinaviska myntunionen upphör i praktiken (första världskriget) |
| 1925 | Sveriges sista guldmynt präglas (20 kronor, Gustav V) |
Medeltidens valutor: mark, öre, örtug, penning
Före Gustav Vasas tid hade Sverige ett enklare system baserat på silver. De fyra grundenheterna var:
| Mynt | Värde |
|---|---|
| Mark | Den största enheten (motsvarade en viktenhet silver, varierande över tid) |
| Öre | 8 öre = 1 mark |
| Örtug | 3 örtug = 1 öre (24 örtug = 1 mark) |
| Penning | 8 penningar = 1 örtug (192 penningar = 1 mark) |
Under Gustav Vasa förändrades systemet: örtugen blev uppdelad i tolv penningar i stället för åtta. Penningen blev så liten i värde att den under 1500-talet togs ur bruk, men namnet behölls i räkenskaperna länge därefter. Mark som präglat mynt fanns mellan 1536 och 1755 (i silver) och avskaffades formellt vid myntrealisationen 1776.
Dalerns ankomst: 1534
År 1534 introducerade Gustav Vasa dalern, ett större silvermynt baserat på den tyska Thalern. Andra länder hade liknande mynt (Reichsthaler, rijksdaalder, rigsdaler) med samma silvervikt, vilket gjorde dalern internationellt gångbar. Sveriges första riksdaler präglades av Johan III år 1574 efter tysk modell, och blev sedan ett stabilt silvermynt som präglades fram till 1871.
Daler silvermynt vs daler kopparmynt: den stora förvirringen
År 1620 införde Gustav II Adolf dubbel myntfot: silver- och kopparmynt parallellt. Detta är den enskilt viktigaste komplikationen för släktforskare som arbetar med 1600- och 1700-talets dokument. Kopparmynten var, liksom silvermynten, så kallade värdemynt: deras värde motsvarade den ingående metallmängden.
| Period | 1 daler silvermynt motsvarade |
|---|---|
| 1620–1633 | Värdemynt i silver (kursen fluktuerade) |
| 1633–1665 | 2 daler kopparmynt (officiell kurs från 1633) |
| 7 oktober 1665–1776 | 3 daler kopparmynt (sista justeringen) |
| 17 maj 1715 | 1 daler silvermynt = 1/3 riksdaler (under Karl XII) |
| 1776 (myntrealisationen) | 1 daler silvermynt = 1/6 riksdaler (vid övergången) |
Plåtmynten: världens största mynt
För att lösa problemet med stora kopparmängder införde Sverige plåtmynt 1644, valsade kopparplåtor som stämplades i varje hörn samt på dess mitt, med valör i daler silvermynt. Värdet skulle motsvara metallens silvervärde:
| Valör | Vikt |
|---|---|
| 10 daler silvermynt (1644) | 19,7 kg, världens största mynt genom tiderna |
| 8 daler silvermynt | 14 kg |
| 4 daler silvermynt | 7 kg |
| 2 daler silvermynt | 3,5 kg |
| 1 daler silvermynt | 1,75 kg |
| ½ daler silvermynt | 0,9 kg |
Plåtmynten är världshistoriens mest besvärliga betalningsmedel. Att betala 10 daler för en ko innebar att man slet 19,7 kg koppar på rygg till torget. Vid Karlskronas örlogsvarv finns dokumentation om hur man transporterade plåtmynt med vagn. Ett exemplar av 10-daler-myntet kan idag ses på Ekonomiska museet (tidigare Kungliga myntkabinettet) i Stockholm.
Världens första sedlar: Stockholms Banco 1661
Stockholms Banco grundades 1656 av Johan Palmstruch, inspirerad av det välutbyggda banksystemet i Nederländerna. Banken blev 1661 världens första att utfärda riktiga banksedlar, delvis som lösning på plåtmyntsproblemet. Sedlarna utfärdades i ett brett spektrum av valörer (50–1 000 riksdaler). De överutgavs och tappade snabbt värdet, så banken upphörde 1667, men principen var etablerad.
Sedelutgivningen tog upp igen 1701 via Kongliga Ständers Wexel-Banco (senare Riksens Ständers Bank, idag Riksbanken). Under Karl XII gavs också ut nödmynt (1716–19) och myntsedlar (1716 i valören 25 daler silvermynt, 1717 i 10 och 5 daler silvermynt). Dessa var egentligen obligationer som godtogs som sedlar. Efter Karl XII:s död inlöstes nödmynten och sedlarna med cirka 50 % av nominellt värde, vilket ledde till inflation.
År 1789 grundades Riksgäldskontoret som också gav ut egna sedlar med annan kurs än Riksbankens sedlar. Detta skapade kaos:
| Sedeltyp | Utgivare | Officiell kurs (1803) |
|---|---|---|
| Riksdaler banco | Riksbanken | 1 banco = 1,5 riksgälds |
| Riksdaler riksgälds | Riksgäldskontoret | 1,5 riksgälds = 1 banco |
| Riksdaler specie | Det präglade myntet | Värdesäkrat i silver (cirka 25,5 g) |
Myntrealisationen 1776: ordning i kaoset
Mitten av 1700-talet var ett kaos. Människor räknade samtidigt i:
- Dukater (guld)
- Riksdaler specie (silver)
- Riksdaler hamburger banco (utländsk)
- Daler silvermynt
- Daler kopparmynt
- Daler carolin
- Daler courant
Detta var inte hållbart. Gustav III gav sin finansminister Johan Liljencrantz i uppdrag att städa upp. Övergången till silvermyntfot påbörjades 1776 men genomfördes formellt 1 januari 1777. Resultatet:
- Riksdalern (rdr) blev rikets huvudmynt i silverfot
- 48 skillingar = 1 riksdaler
- 1 skilling = 12 runstycken
- Kopparmyntfoten avskaffades, men kopparmynt kunde lösas in: 72 mark eller 18 daler kopparmynt = 1 riksdaler
- Ren silvermyntfot återinfördes, så att Riksbankens sedlar kunde lösas in mot silver till känt värde
Reformen tog dock decennier att slå igenom hos allmänheten. I dagligt tal levde ”daler sm” och ”daler km” kvar långt in på 1800-talet. Brandförsäkringar och fastighetsvärderingar utfördes i den avskaffade dalerräkningen ännu i början av 1800-talet. Liljencrantz fick efter realisationen så gott rykte på de internationella finansmarknaderna att han kunde förhandla ned utlandslån till 4 % och lösa gamla skulder på bättre villkor än många andra stater.
Skilling banco: nästa lager av komplexitet (1830)
År 1830 fixades relationen mellan koppar-, silver- och pappersmyntets värde:
- 128 skilling banco = 1 riksdaler specie
- Riksdaler banco = ”bank-riksdaler” (sedel)
- Riksdaler specie = präglat silvermynt (cirka 25,5 g silver)
Skilling banco blev 1834 den officiella underdelningen av riksdaler specie. Frimärket ”3 skilling banco gul” från 1855 (Sveriges första frimärken kom samma år) är världens dyraste frimärke, en feltryckning där 8-skillings-frimärket trycktes i fel färg och med fel valör. Endast ett exemplar är känt och har sålt för många miljoner.
Decimalsystemet 1855: modern matematik
År 1855 förenklades systemet kraftigt med decimalsystemet:
- 1 riksdaler = 100 öre
- Den gamla 48-skillingar-uppdelningen försvinner
- Räkning blir enklare för alla
”Riksdaler riksmynt” (rdr rmt) blev det nya namnet och var i kraft från 1855 till 1873.
Kronan 1873: modernt mynt
År 1873 grundade Danmark och Sverige Skandinaviska myntunionen och införde kronan som gemensam valuta:
- 1 krona = 0,403225 g rent guld (guldmyntfot)
- 1 krona = 100 öre
- 1875: Norge ansluter sig
- 1914: myntunionen upphör i praktiken (första världskriget)
- 1925: Sveriges sista guldmynt präglas (20 kronor, Gustav V)
- Kronan har varit Sveriges valuta oavbrutet sedan dess
Praktisk omräkning för släktforskaren
Hur mycket var 100 daler kopparmynt år 1750 i moderna pengar? Detta är notoriskt svårt att svara på exakt eftersom inflationsindex inte existerar korrekt för så långa perioder. Men några grova riktlinjer:
| Tidsperiod | Typisk inkomst för dagsverkare |
|---|---|
| 1700-tal | Dräng/piga: 3–6 daler silvermynt per år (plus kost och logi) |
| 1700-tal | Soldat: 1–2 daler silvermynt per år (plus torp) |
| Tidigt 1800-tal | Daglön för byggare: 12–16 skilling banco |
| Mitten 1800-tal | Hyra för möblerat rum i Stockholm: 50 riksdaler per år |
| 1880-tal | Industriarbetares årslön: 600–800 kronor |
Guldmynt och andra speciella mynt
| Mynt | Tid | Detalj |
|---|---|---|
| Ungersk gyllen | 1568 (Erik XIV) | Sveriges första guldmynt |
| Dukat | 1500–1800-tal | Klassiskt guldmynt, internationellt |
| Karolin | 1664–1776 | Silvermynt om 2 mark eller halv daler, uppkallat efter Karl X |
| Portugalös | 1600-tal | Guldmynt, ovanligt |
| Krongyllen | 1500–1600-tal | Guldmynt |
| Klipping | 1521 (Gustav Vasa) | Fyrkantigt klippt mynt, ursprungligen danskt |
| Sista guldmyntet | 1925 (Gustav V) | 20 kronor guld |
Vanliga frågor om gamla pengar
Vad är skillnaden mellan daler silvermynt och daler kopparmynt?
Daler silvermynt (dsm) var värdemyntet i silver. Daler kopparmynt (dkm) var värdemyntet i koppar, infört 1620 för att lösa silverbrist. Från 7 oktober 1665 till 1776 gällde att 1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt. Vid bouppteckningsläsning är det avgörande att veta vilken sort beloppet anges i.
Vad är riksdaler specie?
Det präglade silvermyntet riksdaler som innehöll cirka 25,5 g rent silver. Detta var det ”äkta” myntet med stabilt silvervärde. Riksdaler banco var sedeln utgiven av Riksbanken. Riksdaler riksgälds var sedeln utgiven av Riksgäldskontoret. 1803 fastställdes att 1 banco = 1,5 riksgälds.
Hur stora var plåtmynten?
Världens största mynt: 10 daler silvermynt från 1644 vägde 19,7 kg och mätte cirka 65×35 cm. Mindre plåtmynt vägde 1–14 kg. De var praktiskt nästan omöjliga att hantera och var en av anledningarna till världens första riktiga banksedlar 1661.
Vad är 1776 års myntrealisation?
Gustav III:s och Johan Liljencrantz reform där alla gamla mynt avskaffades och endast riksdalern blev kvar, delad i 48 skillingar. Övergången påbörjades 1776 och genomfördes formellt 1 januari 1777. Ren silvermyntfot återinfördes så att Riksbankens sedlar kunde lösas in mot silver till känt värde. Det tog dock decennier att slå igenom, folk fortsatte räkna i daler kopparmynt långt in på 1800-talet.
Hur mycket var en daler värd i moderna kronor?
Svårt att säga exakt eftersom inflationssiffror inte är reliabla för så långa perioder. Som grov riktlinje: 1 riksdaler 1750 motsvarar ungefär 500–800 kr i 2020 års köpkraft. 1 krona 1873 motsvarar ungefär 60–80 kr. ”Historisk monetär statistik för Sverige” (Riksbanken) är den mest sofistikerade akademiska modellen.
När infördes kronan i Sverige?
1873 i Skandinaviska myntunionen tillsammans med Danmark. Norge anslöt sig 1875. Kronan var ursprungligen knuten till guldmyntfoten (1 krona = 0,403225 g guld). Myntunionen upphörde i praktiken 1914 men kronan har varit Sveriges valuta oavbrutet sedan 1873.
Vad är skilling banco?
Den lägre myntenheten från 1830 års reform: 128 skilling banco = 1 riksdaler specie. Skilling banco blev 1834 den officiella underdelningen av riksdaler specie och var i bruk tills decimalsystemet infördes 1855 (1 riksdaler = 100 öre).
Varför finns det ingen exakt omräkningskurs för gamla mynt?
Tre skäl: (1) inflation över århundraden är inte linjär, vissa varor blev billigare, andra dyrare; (2) köpkraft skilde sig mellan stad och land; (3) statistiska data om priser och inkomster blev bättre först på 1800-talet. Olika omräkningsmetoder ger olika svar, välj den som passar din specifika kontext (köpkraft, lön, fastighetsvärde).
Vad är karolin?
Ett silvermynt om 2 mark eller halv daler, uppkallat efter Karl X och präglat från 1664. Termen ”daler carolin” användes också om mynt med en dalers värde och en viss lödighet. Karolinen var i bruk till myntrealisationen 1776.
Hur stort var ett medeltida öre?
Åtta öre = 1 mark. Marken var den största enheten i det medeltida systemet, och dess silvervikt varierade över tid. Örtugen var en tredjedels öre (3 örtug = 1 öre), och penningen var ursprungligen 1/8 av en örtug, senare 1/12 under Gustav Vasa. Penningen togs ur bruk under 1500-talet.
Källor och vidare läsning
- Wikipedia, Svenska mynt
- Hans Högman, Svenska myntsystemet
- Sveriges Riksbank, Historisk tidslinje
- Kulturminnet, Den svenska valutans historia
- Vänersborgs museum, 1700-talets penninghistoria
- Tingström, Bertel. Svensk numismatisk uppslagsbok
- Lagerqvist, Lars O. & Nathorst-Böös, Ernst. Vad kostade det?
- Edvinsson, Rodney m.fl. Historisk monetär statistik för Sverige (Sveriges Riksbank)
Läs vidare på Domboksforskning
