Snabbfakta om Jenny Lind
- Född: 6 oktober 1820 i Klara församling, Stockholm
- Döpt: Johanna Maria Lind (kallades alltid Jenny)
- Föräldrar: bokhållaren Niklas Jonas Lind och Anne-Marie Fellborg
- Status vid födelsen: oäkta barn, ”okänd förälder” i kyrkboken
- Tillägg 1835: föräldrarna erkände formellt barnet som sitt
- Hovsångerska: januari 1840
- Avskedade operan: 10 maj 1849 (Robert le Diable)
- Gift: 5 februari 1852 i Boston med Otto Goldschmidt
- Död: 2 november 1887 i Malvern, Herefordshire, England, 67 år
- Westminster Abbey: minnesplats invigd 20 april 1894
Jenny Lind (1820–1887) var Sveriges första verkliga internationella superstjärna och kanske den mest kända svensken i världen under sin samtid. Hennes livshistoria är en askungesaga som börjar i Klara församlings fattigaste kvarter som oäkta barn och slutar med minnesplats i Westminster Abbey. För släktforskaren är Jenny Linds liv ovanligt väldokumenterat, kyrkböckerna i Klara, hennes egen omfattande brevväxling med förmyndaren Henrik Mathias Munthe (bevarad på Kungliga biblioteket) och de många biografierna ger en otroligt rik bild. Den här artikeln går igenom Jenny Linds släkt, hennes uppväxt på flickpensionatet, debuten vid Kungliga teatern, världsturnén med P T Barnum, giftermålet med Otto Goldschmidt och hennes sista decennier i England.
Föräldrarna och uppväxten
Jennys mor Anne-Marie Fellborg tillhörde den lägre borgarklassen i Stockholm. Hennes liv var redan komplicerat när Jenny föddes:
| År | Händelse i moderns liv |
|---|---|
| 1810 | Gifte sig med kapten Rådberg |
| 1810-tal | Fick dottern Amalia i äktenskapet med Rådberg |
| 1812 | Beviljades skilsmässa efter att Rådberg gjort en piga gravid |
| Efter skilsmässan | Tog tillbaka flicknamnet Fellborg, drev flickpension |
| 1820 | Födde Jenny utanför äktenskap med bokhållaren Lind |
| 1834 | Rådberg dog, modern kunde gifta om sig (men gjorde det inte) |
| 1835 | Föräldrarna erkände formellt Jenny som sitt barn |
Fadern Niklas Jonas Lind har beskrivits som ”en musikalisk slarver” med hantverkarborgerlig bakgrund. Han titulerade sig bokhållare och fabrikör men hade aldrig stabila ekonomiska förhållanden. Han gav sig formellt tillkänna som Jennys far först efter att talangen hade upptäckts, ett mönster som inte var ovanligt när oäkta barn blev oväntat framgångsrika.
Tidigt liv och Kungliga Teatern
Vid 9 års ålder antogs Jenny som elev vid Kungliga Teatern i Stockholm 1830. Mellan 10 och 18 års ålder spelade hon 32 talroller innan hon fick sin första anställning vid Operan 1838. Hennes sceniska bana började konventionellt:
| År | Händelse |
|---|---|
| 1830 | Antas som 9-åring vid Kungliga Teaterns elevskola |
| 1830–1838 | 32 talroller mellan 10 och 18 års ålder |
| 7 mars 1838 | Debut i huvudroll som Agate i Friskytten, firade som ”andra födelsedag” |
| 1838–1844 | Anställd vid Operan |
| Januari 1840 | Utnämnd till hovsångerska |
| 1840 | Sverigepremiär av Donizettis Lucia di Lammermoor, får för första gången smeknamnet ”Näktergalen” i Correspondenten |
| 1841 | Debuterar i Bellinis La Straniera och Norma men får rösttrötthet |
| Hösten 1841–1842 | Reser till Paris för sångstudier hos Manuel García |
Det europeiska genombrottet
Under 1840-talet turnerade Jenny Lind i hela Europa, Tyskland, Österrike, Danmark, Storbritannien. Överallt möttes hon av jubel och beundran. Två kontakter blev särskilt viktiga:
- Felix Mendelssohn, skrev oratoriet Elias (delvis för hennes röst, framförd 1848)
- Drottning Victoria av Storbritannien, blev en av hennes största beundrare och skänkte henne en dyrbar näktergalsbrosch med näbb av rubiner och fötter av smaragder
Det internationella genombrottet kom 4 maj 1847 på Her Majesty’s Theatre i London. Publikens reaktion blev legendarisk, hattar och näsdukar kastades i luften, en tidning skrev: ”Vi kan inte erinra oss att vi någonsin sett en sådan syn inom eller utanför någon teaters väggar.”
Avskedet från operan: och religionens tryck
Jenny Lind blev med åren allt mer religiös och hade en kluven inställning till teatern. Hon såg sin begåvning som en gudagåva men tog samtidigt avstånd från teatervärlden som hon ansåg präglad av ”osedlighet och dålig moral”. På höjden av sin popularitet fattade hon det överraskande beslutet att lämna operascenen för gott.
Den 10 maj 1849 framträdde Jenny Lind för sista gången som operasångerska, som Alice i Meyerbeers Robert le Diable. Hädanefter sjöng hon enbart konsertant.
Amerikaturnén med P T Barnum 1850–1852
Året efter operaavskedet inledde Jenny Lind den turné som skulle göra henne till världshistoriens första verkliga superstjärna. Arrangören var Phineas Taylor Barnum, nöjesarrangören känd för sina freak shows. Han garanterade Jenny Lind 150 000 dollar för 150 konserter, plus bonus på merförsäljning.
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 1 september 1850 | Ankomst till New York, mottagen av 30 000 jublande amerikaner |
| September 1850 | Första konserten i Castle Garden, New York för cirka 6 000 personer |
| 1850–1852 | Totalt 93 konserter över hela USA och Kuba |
| Tidig 1851 | Lind blir obekväm med Barnums ”relentless marketing”, åberopar kontraktsrätt att lösa sig |
| 1851 till maj 1852 | Fortsätter turnén under egen ledning |
| 5 februari 1852 | Gifter sig med Otto Goldschmidt i Boston |
Hennes intjäning på turnén uppgick till mer än 350 000 dollar (motsvarande över 13 miljoner dollar i 2025 års penningvärde), pengar som hon till stor del donerade till välgörenhet, främst svenska fattigskolor.
Giftermålet med Otto Goldschmidt
Otto Goldschmidt (1829–1907) var en tysk pianist och dirigent, nio år yngre än Jenny Lind. Han var elev till Mendelssohn och anslöt till Amerikaturnén i mitten av 1851 som ersättare för Benedict som pianist och dirigent. De gifte sig den 5 februari 1852 i Boston nära turnéns slut.
- Goldschmidt var jude men konverterade till kristendomen före bröllopet
- Jenny tog namnet Jenny Lind-Goldschmidt både privat och professionellt
- Paret återvände till Europa i maj 1852
- Bosatte sig först i Dresden, från 1855 i Worcestershire (England)
Mellan 1853 och 1861 fick paret tre barn. Jenny ägnade sig huvudsakligen åt familjen men framträdde då och då på konserter under de följande tre decennierna.
Senare år och arbetet vid Royal College of Music
Från 1882 (vissa källor anger 1883) blev Jenny Lind professor i sång vid det nystartade Royal College of Music i London, en av Storbritanniens mest prestigefyllda musikinstitutioner. Hon arbetade där under några år och utbildade en ny generation sångare.
Mellan 1854 och 1859 var hon på större konsertresor i Tyskland, Holland, Storbritannien och Irland. Därefter drog hon sig allt mer tillbaka till villaliv utanför London och ägnade sig åt familj, välgörenhet och privatundervisning.
Förmyndaren Henrik Mathias Munthe
För släktforskaren och kulturhistorikern är Jenny Linds förmyndare under hennes ungdomsår särskilt intressant: hovrättsrådet Henrik Mathias Munthe. Brevväxlingen mellan Jenny Lind och Munthe är omfattande och finns bevarad på Kungliga biblioteket under signum HS Ep. L 15:1.
I dessa brev får vi inblick i hennes affärsrelationer, ekonomi, konstnärliga beslut och privatliv. Breven är dock svårlästa, Jenny Linds handstil är notoriskt komplex, och papperets text blöder ofta igenom från baksidan.
Slutet i Malvern
Jenny Lind dog den 2 november 1887 i Malvern, Herefordshire, England, 67 år gammal. Dödsorsaken var stroke. Hon begravdes på Great Malvern Cemetery till musik av Chopins sorgmarsch.
Hon testamenterade en stor del av sin förmögenhet för att hjälpa fattiga protestantiska studenter i Sverige att få utbildning, en konkret realisering av den välgörenhetsideal som präglat hela hennes vuxna liv.
Westminster Abbey och eftermäle
Den 20 april 1894 invigdes en minnesplats för Jenny Lind i Poets’ Corner i Westminster Abbey, London, under namnet ”Jenny Lind-Goldschmidt”. Ceremonin samlade:
- Otto Goldschmidt själv
- Medlemmar av den brittiska kungafamiljen
- Sir Arthur Sullivan (av Gilbert & Sullivan)
- Sir George Grove (musikvetare, redaktör för Groves Dictionary)
- Representanter för välgörenhetsorganisationer Lind stött
Det finns också en plakett vid The Boltons i Kensington och en blå plakett vid 189 Old Brompton Road i London (rest 1909). Hon var Sveriges första person på en svensk sedel.
Källor i arkiven
| Plats | Innehåll |
|---|---|
| Klara församlings kyrkoarkiv | Födelseboken 1820 (”okänd förälder”), 1835 års tillägg |
| Kungliga biblioteket, Jenny Linds personarkiv | Familjebrev, brev till och från Lind, brev till förmyndaren Munthe |
| Kungliga bibliotekets bildsamling | Litografier (John Cardon, John Brandard), fotografier 1856–58 |
| American Swedish Historical Museum, Philadelphia | ”Jenny Lind Room” tillägnad henne och hennes USA-effekt |
| Royal College of Music, London | Hennes tid som professor från 1882 |
| Great Malvern Cemetery | Graven |
| Poets’ Corner, Westminster Abbey | Minnesplatsen från 1894 |
Vanliga frågor om Jenny Lind
När och var föddes Jenny Lind?
Den 6 oktober 1820 i Klara församling i Stockholm. Hon döptes till Johanna Maria Lind men kallades alltid Jenny. I födelseboken registrerades hon som ”okänd förälder” eftersom föräldrarna var ogifta. Först 1835 erkände föräldrarna formellt henne som sitt barn.
Vilka var Jenny Linds föräldrar?
Far: bokhållaren Niklas Jonas Lind, beskriven som ”musikalisk slarver” med hantverkarborgerlig bakgrund. Mor: Anne-Marie Fellborg, frånskild lärarinna som drev flickpension. Modern hade tidigare varit gift med kapten Rådberg (1810–1812) och fått dottern Amalia i det äktenskapet.
När fick hon smeknamnet ”näktergalen”?
1840, vid en konsert för 2 000 personer i Uppsala under pingst. Tidningen Correspondentens recension kallade henne då för första gången ”näktergalen”. Smeknamnet följde henne sedan livet ut, och även till hennes minnesplats i Westminster Abbey.
Hur långvarig var hennes operakarriär?
Cirka 11 år som anställd vid Operan (1838–1844 plus efterföljande gästspel). Den 10 maj 1849 framträdde hon för sista gången som operasångerska, som Alice i Meyerbeers Robert le Diable. Beslutet motiverades av hennes växande religiositet och kluvna inställning till teatern.
Vad var Amerikaturnén?
Hennes turné för P T Barnum 1850–1852, 93 konserter över hela USA och Kuba. När hon anlände till New York 1 september 1850 togs hon emot av 30 000 jublande amerikaner. Hon tjänade mer än 350 000 dollar (över 13 miljoner i 2025 års penningvärde) och donerade största delen till välgörenhet.
När gifte sig Jenny Lind?
5 februari 1852 i Boston med tysken Otto Goldschmidt, pianist och dirigent, nio år yngre. Goldschmidt var jude men konverterade till kristendomen före bröllopet. Paret fick tre barn 1853–1861 och bosatte sig först i Dresden, från 1855 i Worcestershire, England.
Var dog Jenny Lind?
I Malvern, Herefordshire, England, 2 november 1887, 67 år gammal. Dödsorsak: stroke. Hon begravdes på Great Malvern Cemetery till Chopins sorgmarsch. En minnesplats invigdes 20 april 1894 i Poets’ Corner i Westminster Abbey, London.
Finns några inspelningar av hennes röst?
Nej. Jenny Lind ska enligt vissa källor ha gjort en tidig fonograf-inspelning för Thomas Edison, men inspelningen har inte överlevt. Även om den hade gjort det skulle teknologin varit för primitiv för att förmedla rösten. Vi har därför ingen autentisk röstdokumentation av ”den svenska näktergalen”.
Källor och vidare läsning
- Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Johanna (Jenny) Maria Lind
- Historiska Media, Jenny Lind, den svenska näktergalen
- Slakthistoria, Jenny Lind: Askungen som blev världsberömd
- Kungliga biblioteket, Grattis Jenny Lind 200 år
- Dunsmure, Sarah Jenny. Jenny Lind, Historien om den svenska näktergalen (svensk översättning 2020)
- Tägil, Ingela. Näktergalen: en biografi över Jenny Lind (2020)
- Franzén, Nils-Olof. Jenny Lind: en biografi (Bonnier 1982)
Läs vidare på Domboksforskning
