Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
  • Valutaomräknare
  • Handstilstränare
  • Datumkonverterare
  • Domboksexempel
  • Vägledning
domboksforskning-logo
Valborgsmässoaftonens historia - från Walpurga till studentvalborg

Valborgsmässoaftonens historia: från Walpurga till studentvalborg

Publicerad 29 april 202621 maj 2026
↻ Senast uppdaterad: 21 maj 2026

Snabbfakta om valborgsmässoaftonens historia

  • Datum: alltid 30 april (Valborgs helgondag är 1 maj)
  • Namnet ”Valborg”: från Sankta Walpurga, engelsk abbedissa i tyska klostret Heidenheim på 700-talet
  • Helgonförklarad: 1 maj 779 (eller strax därefter)
  • Två huvudtraditioner: bondesamhällets eldar mot rovdjur + studentvalborg från 1800-tal
  • ”Vintern rasat ut”: text av Herman Sätherberg 1838, tonsatt av Otto Lindblad
  • Uppsalas vårtal: radioutsänt sedan 1926 (endast undantag 1951)
  • Lund: första belägg för valborgsfirande 1668, universitetet var då två år gammalt
  • Allmänna Sången: fastställde Valborg som en av fyra studenthögtider 1842
  • Status: inte röd dag, men flaggdag

Valborgsmässoafton, Sveriges mest paradoxala vårhelg. Den firas till minne av ett engelskt helgon som missionerade i Tyskland på 700-talet, men firas idag mest av studenter i Uppsala och Lund som inte alls har något religiöst förhållande till henne. Eldarna som tänds i hela landet 30 april började som praktiskt skydd för boskap mot vargar, men har också konkurrerande tysk-mystisk förklaring som häxbrasor. För släktforskaren möter valborgsmässan i kyrkoböckerna som ”Sancta Walburgh” i medeltidsböckerna, och i 1800-talets dagböcker som ”siste april”. Den här artikeln går igenom valborgsmässans dubbla rötter, det bondsamhälleliga boskapsskyddet, det tysk-medeltida helgonfirandet, och studenternas övertagande från 1800-talets början.

Varför just valborg är märklig. Av alla svenska högtider är valborg den med tydligast dubbel identitet. Bondesamhällets praktiska eldar mot vargar har ingenting att göra med Sankta Walpurga i tyska Heidenheim. Och dagens studentvalborg i Uppsala har ingenting att göra med någotdera. Tre olika traditioner har vuxit samman till en högtid, och det är denna lagring som gör valborg intressant.

Sankta Walpurga: det engelska helgonet

Namnet ”Valborg” kommer från det medeltida latinska namnet Walburga eller Walpurga, på svenska ofta ”Valborg”. Hon var en engelsk-tysk missionär från 700-talet:

  • Born: tidigt 700-tal i England
  • Kunglig härkomst: enligt legenden engelsk kungadotter
  • Missionsverksamhet: följde med sin farbror Bonifatius till Tyskland
  • Abbedissa: i det benediktinska klostret Heidenheim i Bayern
  • Död: 25 februari 779 (eller 778)
  • Helgondag: 1 maj (förmodligen knuten till hennes helgonförklaring eller flyttandet av reliker)

Walpurga blev populär i tyska klosterväsendet som skyddshelgon mot sjukdomar och fertilitetsproblem. Hon förekommer i svenska medeltidsböcker som ”Sancta Walburgh” men hade aldrig någon större betydelse som helgon i Sverige. Istället är det kvällen före hennes mässa, 30 april, som blev viktig.

Walpurgisnacht: häxornas natt i tysk tradition

I tysk tradition trodde man att häxorna hade sin häxsabbat natten mellan 30 april och 1 maj. Deras mål var Blocksberg, den högsta spetsen av bergsmassivet Harz, där de mötte djävulen. Detta är samma berättelse som påskens svenska Blåkulla, fast tysk version vid annan tid:

Tradition Tyskland Sverige
Häxornas natt Valborgsmässonatt 30 april Skärtorsdagsnatt (påsk)
Mötesplats Blocksberg (Brocken) Blåkulla
Färdmedel Kvastar, getabockar Kvastar, käppar, tråg
Skyddsmedel Eldar, gevärsskott, oväsen Eldar, smällare

Den klassiska litterära skildringen av Walpurgisnacht är scenen i Goethes Faust. I Sverige förekommer denna häx-tolkning men inte som dominerande motivering, här är boskapsskyddet starkare.

Bondesamhällets eldar: skydd mot vargar

I det svenska bondesamhället fanns en helt annan, mer praktisk motivering för eldarna 30 april. Det handlade om boskapsskydd.

När våren kom skulle bönderna släppa ut sin boskap, nötkreatur, får, getter, på betet efter en lång inhägnad vinter. Detta var en kritisk period då rovdjur som varg och björn var hungriga efter vintern och boskapen var försvagade. Skyddet:

  • Stora eldar på höjderna runt byarna
  • Oväsen: rop, skott, smällare
  • Översyn av stängsel inför boskapssläpp
  • ”Sjunga för ägg”, ungdomarna gick runt och tiggde mat och pengar till fest (södra Sverige)
Halland 1853. ”Kvällen före 1 maj gingo ungdomarna omkring och sjöngo ’för ägg’ här som överallt på slättbygden. Det lyckades vanligen bra. Jag minns, då vi sjöngo ihop över 20 tjog ägg” (man född 1853, Halland, arkivnummer IFGH 2436:47, Institutet för språk och folkminnen). En ”tjog” = 20 ägg, så 20 tjog = 400 ägg.

Från början var valborgsmässoeldarna ett lokalt fenomen i Uppland och östra Sverige. Det var först under efterkrigstiden de spreds över hela landet via folkrörelseorganisationer och offentliga institutioner.

Studentvalborg: från sockengång till moderna fester

Studenternas valborgsfirande har sina rötter i medeltidens sockengång, den tids ”djäknar” (studenter) gick runt i städer för att samla in medel till sin skolgång just kring valborg. Detta var parallellt med det folkliga firandet med papegojskjutning, majgrevar, majbrasor och majstänger.

År Studentvalborgens utveckling
Medeltiden Djäknar gör uppsluppna tåg genom stiftsstäderna kring valborg
1668 Första belägg för valborgsfirande i Lund, universitetet då två år gammalt
Tidigt 1800-tal Studenter i Uppsala går upp på Slottsbacken för att se eldarna på fälten, utbringa leve, hålla tal
1823 ”Våren är kommen” framförs vid Uppsala slott, tidig studentsång
1838 Herman Sätherberg skriver ”Vintern rasat ut”, tonsatt av Otto Lindblad
1842 Allmänna Sången fastställer valborg som en av fyra årliga studenthögtider
Sent 1800-tal Hela studentkåren tågar upp, vice ordförande håller vårtalet
1909 Chalmers-cortégen i Göteborg etableras
1926 Uppsalas vårtal börjar sändas i radio
1928 Uppsala universitet börjar arrangera idrottstävlingar (dragkamp) för att tygla alkoholen
1971 Curator Curatorum tar över vårtalet i Uppsala

”Vintern rasat ut”: studentsångens hymne

Den enskilt mest kända valborgssången är ”Vintern rasat ut bland våra fjällar”:

  • Text: Herman Sätherberg, skriven 1838
  • Melodi: Otto Lindblad, tonsatt för manskör
  • Officiellt namn: ”Längtan till landet”
  • Funktion: hyllningssång till våren och vinterns avslut

Sången sjungs idag av i princip alla körer som framträder vid valborgsbrasor i Sverige. En annan mycket sjungen sång är ”Sköna maj välkommen”.

Uppsalas valborgsfirande: Sveriges största

Uppsala har idag Sveriges största offentliga valborgsfirande. Den centrala ceremonin, Slottsbackshyllningen, börjar alltid precis klockan 21:00 och kombinerar:

  • Gunillaklockans ringning
  • Allmänna Sångens framförande
  • Curator Curatorums vårtal (sedan 1971)
  • Slottet och universitetet som visuell scen

Mösspåtagningen vid Carolina Rediviva

Den moderna mösspåtagningen är en av Sveriges mest fotograferade studenttraditioner:

  • Hålls nedanför Carolina Rediviva
  • Klockan 15:00 prick
  • Rektor höjer sin vita mössa
  • Det är signalen för alla att sätta på sig sina studentmössor
  • Springa ned för Carolinabacken (”vitsippsbacken”)
  • Ballonger stiger mot skyn

Forsränningen

Sedan 1970-talet arrangerar Uppsala teknolog- och naturvetarkår en forsränning i Fyrisån, båtar av återvunnet material kör nerför ån från Studentsången till Islandsfallet. Det är en av Sveriges mest spektakulära studentupptåg och samlar 30 000–40 000 åskådare.

Lund och Sista April

I Lund kallas valborg ofta ”Siste April”. Det första belägget för valborgsfirande där är från 1668, endast två år efter universitetets grundande. Under 1800-talet arrangerade varje nation sitt eget firande, men de samlades sedan i parken Lundagård. Från 1928 arrangerar universitetet idrottstävlingar, den populära dragkampen organiseras än idag.

Andra svenska valborgstraditioner. I Stockholm har Skansen sedan 1900-talet varit nationell scen för valborg med kungliga deltagare och vårtal. I Göteborg är Chalmers-cortégen sedan 1909 ett karakteristiskt inslag med satiriska vagnar. I Slottsskogen samlas tusentals göteborgare. Bland finlandssvenskar säger man ”glada vappen!” (efter finskans vappu), en hälsningsfras som även täcker 1 maj.

1 maj: en helt annan högtid

1 maj är formellt arbetarrörelsens internationella dag sedan 1889. Sverige har firat 1 maj som offentlig helgdag sedan 1939. Detta är en helt separat tradition från valborgsmässan, men eftersom dagarna ligger så nära ser många dem som en sammanhängande helgperiod.

Dag Status
30 april (valborgsmässoafton) Inte röd dag, men flaggdag
1 maj Allmän helgdag (sedan 1939), arbetarrörelsens dag

Det berusade 1800-talet

Det moderna valborgsfirandet är inte alltid prydligt. Med urbaniseringen på 1800-talet blev valborgsmässoafton i de växande storstäderna ofta synonymt med grovt supande, särskilt bland arbetarna. Nordiska museet noterar att i dagstidningar från 1880-talet ”kunde man några dagar efter valborg läsa om att arbetare låg berusade bakom buskar och träd på Djurgården och att polisen hade fullt upp med att ta hand om berusade personer.”

I studentstäderna förekom också ”ringdans på Stora torget” som ofta var stökig, polismyndigheterna och lokalbefolkningen var inte alltid förtjusta. Universitetet i Lund införde idrottstävlingar 1928 just för att kanalisera ungdomarnas energi till något annat än drickande.

Studentmössan: vinterns slut symboliserat

Att ta på sig studentmössan vid valborg är en stark symbolhandling, vintern är över, sommaren börjar. På vissa universitet (Teknologmössan exempelvis) finns både en vinter- och en sommarmössa. Mössan signalerar både gemenskap, akademisk identitet och årstidsväxling.

Vanliga frågor om valborgsmässoaftonen

Varför firar vi Valborg?

Två parallella anledningar: (1) bondesamhällets praktiska skydd för boskap mot rovdjur när djuren skulle släppas ut på bete; (2) firande av Sankta Walpurgas helgondag 1 maj, ett medeltida tyskt helgon. Studentkulturen från 1800-talet har sedan adderat ett tredje lager: vårfest med sång, tal och nyutdragna mössor.

Vem var Sankta Walpurga?

En engelsk-tysk benediktinabbedissa som föddes tidigt 700-tal i England. Hon följde sin farbror Bonifatius till Tyskland som missionär och blev senare abbedissa i klostret Heidenheim i Bayern. Hon dog 25 februari 779. Helgondag: 1 maj.

Är valborgsmässoafton röd dag?

Nej. Valborgsmässoafton är inte allmän helgdag i Sverige men är flaggdag. Däremot är 1 maj allmän helgdag sedan 1939 (arbetarrörelsens dag). I Finland är vappen en stor folkfest.

Vad är Walpurgisnacht?

Tysk tradition från medeltiden där häxorna hade sin häxsabbat natten mellan 30 april och 1 maj. De flög till Blocksberg (Brocken-toppen i Harz) för att möta djävulen. Detta är samma berättelse som svenska Blåkulla, fast vid annat datum (tysk: 30 april; svensk: skärtorsdag). Goethes Faust har den klassiska skildringen.

Varför tänder vi eldar på valborg?

Två förklaringar: (1) praktiskt skydd för boskap mot rovdjur (varg, björn) när djuren släpptes ut på bete; (2) skrämma bort onda andar och häxor i tysk Walpurgisnacht-tradition. Båda förklaringarna har bidragit till den moderna majbrasan, men i Sverige har boskapsförklaringen historiskt varit starkare.

Hur gammal är studentvalborg?

Studenter har firat valborg sedan medeltiden via så kallad sockengång. Det första belägget från Lund är 1668 (universitetet då två år gammalt). I Uppsala finns belägg för studentfirande på Slottsbacken från tidigt 1800-tal. 1842 fastställde Uppsala Allmänna Sången valborg som en av fyra årliga studenthögtider.

Vem skrev ”Vintern rasat ut”?

Texten skrevs av Herman Sätherberg 1838. Sången tonsattes för manskör av Otto Lindblad. Officiella titeln är ”Längtan till landet”. Den är förmodligen den mest sjungna svenska vårsången idag.

Vad är forsränningen?

Studenttraditionen i Uppsala där Uppsala teknolog- och naturvetarkår sedan 1970-talet arrangerar en tävling där båtar av återvunnet material kör nerför Fyrisån från Studentsången till Islandsfallet. Den samlar 30 000–40 000 åskådare varje år och är ett av de mest spektakulära inslagen i Uppsalas valborgsfirande.

Källor och vidare läsning

  • Wikipedia, Valborgsmässoafton
  • Institutet för språk och folkminnen, Valborgsmässoafton
  • Valborg i Uppsala, Historia
  • Historiska Media, Varför firar vi Valborg?
  • Hellspong, Mats. ”Majgreve och majsångare i ny belysning” i Kulturhistorisk tidskrift 79:4 (1996)
  • Sätherberg, Herman. ”Vintern rasat ut” (1838) tonsatt av Otto Lindblad

Läs vidare på Domboksforskning

  • Datumkonverterare
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Ordlistor
  • Sverige runt: häradsrätter per landskap

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningstips

  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Valborgsmässoaftonens historia: från Walpurga till studentvalborg
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Påskens historia i Sverige: från vårblot till påskkärringar
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Domböcker online – hitta, söka och läsa svenska domböcker digitalt
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna
  • Linköpingsmorden – Hur Sveriges mest uppmärksammade dubbelmord fick sitt svar
  • Valloner utseende
  • Gustaf V och hans oäkta barn 
  • Anders Zorns oäkta barn – Sanningen bakom ryktena
  • Titanic överlevande: berättelserna bakom katastrofen
  • Därför firar vi lucia – En ljusets fest med mörka rötter
  • Prinsessan Margarethas oäkta barn
  • Carl Larssons släktträd – Historien bakom Sveriges mest älskade konstnärsfamilj
  • Kungens oäkta barn – Skandalerna som format Europas kungahus
  • Vårdträd – En levande länk mellan historia, tro och gårdsliv
  • Vad hette Stockholm förr? En spännande resa bakåt i tiden
  • Alfred Nobel och hans familj – En släkt full av snille och sprängkraft
  • Mantalslängd, husförhörslängd och ministerialbok
  • Profoss – Yrket som skrämde och skyddade på samma gång

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se