Snabbfakta
- Vad: Inledningen som varje tingsdag dokumenterades med i domboken
- Innehåller: Datum, domstol, tingsplats, närvarande tjänstemän, nämndemän
- Tidsperiod: Från medeltiden till 1971 då häradsrätterna avskaffades
- Källkritik: Inledningen är oftast välbevarad och läsbar – en bra startpunkt för nybörjare
Varje nytt ting börjar med en inledning. Det är där du som forskare hittar grundinformationen som hjälper dig att placera målen i tid och rum. När du lär dig känna igen mönstret i inledningen blir resten av domboken mycket enklare att tolka.
Innehållsförteckning
Vad står i dombokens inledning?
I inledningen står vilken domstol tinget gäller och vilket eller vilka datum tinget hölls. Ibland står det även vilket ting det var, exempelvis sommartinget eller hösttinget. Oftast står det också var tinget hölls – det vill säga vid vilken tingsplats.
Vidare brukar inledningen räkna upp vilka av kronans tjänstemän som var närvarande. Namnen på nämndemännen brukar också finnas med. Men ibland står nämndemännen bara uppräknade vid årets första ting, och sedan följer en anteckning om att det är samma nämnd om ingen förändring skett. Det kan till och med förekomma att nämndemännen bara räknas upp när nya nämndemän ersätter de gamla.
Läsövning 1: Frykdals Övre tingslag 1696
war laga Tingh hållit medh allmogen af
Frÿkzdahls häradh ũthi Gũnnarßbỹ när-
warandhe Cronones Befallningman wählbemälde
Johan Loftman och samma häradznämbdh
Handstilstips: Det ”diakritiska” tecknet över bokstaven y kan se lite olika ut. Strecket på y som går nedåt svänger åt vänster. På kombinationen ij är det nedåtgående strecket rakt och går sedan snett bakåt uppåt. Bokstäverna som markerats med röd färg har skrivits till av Marita där originalet använde förkortningar.
Läsövning 2: Viste härad 1678
Domböcker är ofta skrivna med formuleringar som inte alltid är likadana. Därför är det bra att läsa flera olika exempel på samma sak. Här kommer en till inledning, denna gång från Viste härad i Västergötland.
Tinget medh menige man af Wistehäradt, för Asses-
soren ũthi höglovliga kongeliga Giötarijkes hofrätt och häradz-
höfdinge i bemälte häradt, Welborne Herr Gabriel Gÿllen-
grijp till Sahleholm och Siöbo, ũthi Edsworne häradz-
nembdz närwaro.
Nembden:
Nicolaũs i Askiom
Lars Erichson i Järstorp
Olũf Peerßon i Olũnda
Swen Ingellson i diũpedal
Lars Anderson i Anesta
Anders Anderßon i Lindåhs
Olũf Torßon i Östorp
Olũf Maskåhl i Kielstorp
Peer Nillson i Ulfstorp
Joen Hindrichßon i Anesta
Olũf Anderßon i Sparlösa
Thore i Hörÿa
Så använder du inledningen i din forskning
När du börjar gräva i en dombok är det inledningen som ger dig de kritiska faktauppgifterna:
- Datum – för att kunna referera korrekt och placera målet i tid
- Häradshövdingens namn – samma häradshövding tjänstgjorde ofta i flera härader, vilket kan hjälpa dig hitta ytterligare mål
- Nämndemännens namn och boställen – avslöjar vilka byar som låg inom tingslaget och kan vara nyckeln om en av dem råkar vara din förfader
- Befallningsmannens namn – kronans representant som ofta också blev målsägare i bötmål
Vanliga frågor
Vad betyder ”laga ting”?
Laga ting är samma sak som lagtima ting och betyder rättens ordinarie ting. Det hölls vanligtvis två gånger om året – ett sommarting och ett vinter- eller hösting. Vid sidan av de lagtima tingen kunde extraordinära urtima ting hållas vid behov.
Vad är skillnaden mellan häradshövding och assessor?
Häradshövdingen var den person som ledde häradsrätten. Assessor är en titel på de ordinarie bisittarna i hovrätterna. En och samma person kunde ha båda titlarna – assessorn i hovrätten kunde också vara häradshövding i ett eller flera härader, vilket framgår av exemplet från Viste härad 1678 ovan.
Varför står inte nämndemännen uppräknade vid varje ting?
För att spara skrivarens tid och pergament/papper räknades nämndemännen oftast bara upp vid årets första ting. Vid efterföljande ting skrev man bara ”samma nämnd” om ingen förändring skett. Vid byten skrevs en notis om vem som slutade och vem som ersatte.
Hur hittar jag rätt dombok att börja läsa?
Börja med att fastställa vilken socken din förfader bodde i. Sedan tar du reda på vilket härad/tingslag socknen hörde till, eftersom häradsrätten var landsbygdens lägsta domstol. Verktyg som ArkivDigital och Riksarkivets digitala forskarsal har sökfunktioner för att hitta rätt häradsrättsarkiv.
Vad betyder de röda bokstäverna i läsövningen?
I de röda bokstäverna har de utelämnade bokstäverna i förkortade ord skrivits till för att underlätta läsningen. Skrivarna förkortade ofta vanliga ord med en streck över ordet eller en specialsymbol. I originaltexten ser man bara grundordet, men i avskriften visas hela ordet med tilläggsbokstäverna i röd färg.
Källor och vidare läsning
- Arkiv Digital – Frykdals Övre tingslags häradsrätt AIa:8
- Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:8
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
- Riksarkivet – Nationella arkivdatabasen (NAD) för att hitta häradsrättsarkiv
Kommentarer