Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
domboksforskning-logo
Nämndemännen i häradsrätten

Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de

Publicerad 2026-03-072026-05-18
↻ Senast uppdaterad: 18 maj 2026

Snabbfakta

  • Antal nämndemän: 12 stycken (därav benämningen ”tolvmän”)
  • Uppdragstid: Oftast på livstid, om inte hälsa eller ålder hindrade
  • Inträde: Nya nämndemän svor nämndemannaeden vid sitt första ting
  • Notering i domboken: Byten dokumenterades med en kort notis vid det ting de inföll

Nämndemännen är en av de mest värdefulla informationskällorna för dig som släktforskar i domböcker. De bodde alla inom häradet, deras gårdar nämns vid namn, och deras roll gör att de förekommer i många mål under flera årtionden. Att lära sig spåra byten av nämndemän hjälper dig hitta nya personer och relationer i ditt släktträd.

Denna artikel bygger på material som ursprungligen skrevs av Marita Persson, släktforskare med specialinriktning på Västergötlands häradsrätter under 1600- och 1700-talen. Materialet publicerades på domboksforskning.se under 2007–2010 och har bearbetats och uppdaterats av redaktionen.

Vad var en nämndeman?

Nämndemännen, som också kallades tolvmän, skulle vara tolv stycken. De var lokalt förankrade hederliga män från häradet, valda för att tillsammans med häradshövdingen döma i tingets mål. När en nämndeman slutade sitt uppdrag brukade det stå en kort notis i domboken om vem som slutade och vem som ersatte. Ofta står det också varför nämndemannen slutade.

För det mesta hade nämndemännen kvar sitt uppdrag så länge de levde. Ibland hände det att en nämndeman ville bli fri från sitt uppdrag på grund av exempelvis ålder eller sjukdom. Nya nämndemän fick avlägga nämndemannaeden. Då svor han vid Gud att han skulle döma rättvist efter Guds och Sveriges lag.

Läsövning: Nämndemansbyte i Viste härad 1678

Viste häradsrätt, år 1678
Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:8, bild 171
Efftersom fordom Nembdemannen Joen Helfßon
ähr förmedelst döden afgången, tÿ kallades i deß stäl-
le, En Erligh danneman, ofwanbemelte Anders
Anderßon i Lindåhs, som afladhe sin Nembdemans
Edh, jämwäll förfogadhe sigh för detta sin i Anders
Olũfßons ställe Thore i Hörÿa.
Förklaring: Eftersom före detta nämndemannen Joen Helfsson är genom döden avgången, ersattes han av Anders Andersson i Lindåhs som avlade nämndemannaed. Dessutom ställde sig Thore i Hörya till förfogande i Anders Olufssons ställe. (Anders slutade inte som nämndeman utan ersattes bara vid just detta ting av Thore. Anders var svärfar till den avlidne nämndemannen Joen, som varit gästgivare. Möjligen behövdes Anders hemma nu när dottern var nybliven änka.)

Handstilstips: I efternamnet Helfßon och i ordet deß ser man två olika varianter av dubbel-s (ß). Den första formen liknar ett vanligt ”ss” hopskrivet, medan den andra varianten ser mer ut som en ringla. Båda förekommer ofta i samma text och betyder samma sak.

Vad nämndemansbyten avslöjar

När du hittar en notis om byte av nämndeman har du fått värdefull information på flera nivåer:

  • Dödsfall – om någon ”är förmedelst döden afgången” har du en ungefärlig dödstidpunkt även om dödsbokens noteringar saknas
  • Sjukdom eller ålderdom – kan ge en ledtråd till nämndemannens ungefärliga ålder eller hälsoläge
  • Gårdsnamn – varje nämndeman anges med sitt boställe, vilket fixerar honom geografiskt
  • Familjeband – som i exemplet ovan kan svärfar ställa upp i sin svärsons ställe, vilket avslöjar släktskap
Forskartips: När du hittar en nämndeman som intresserar dig, gå systematiskt tillbaka till föregående ting för att se när han först dyker upp. På så sätt kan du fastställa hans ungefärliga inträdesår – ofta är det noterat exakt med edsavläggelsen, men ibland har skrivaren glömt det. Då får du nöja dig med att se ”första gången han syns”.

Hade nämndemännen makt?

Nämndemännen var inte bara passiva åhörare. De deltog aktivt i bedömningen av målen och deras lokalkännedom var helt avgörande. När en tvist gällde gränser, traditioner eller en persons karaktär var det ofta nämndemännens samlade kunskap som fällde avgörandet. Häradshövdingen var jurist men kände sällan trakten på samma sätt som de tolv lokala männen.

Vid omröstning hade nämndemännen tillsammans en röst – om de var eniga gick deras mening igenom. Var de oeniga eller stod 6 mot 6 hade häradshövdingen utslagsrösten. Den här balansen mellan juridisk expertis och lokal förankring var unik för det svenska häradsrättssystemet.

Vanliga frågor

Hur länge satt en nämndeman?

Det vanliga var på livstid, eller åtminstone så länge hälsan tillät. Det fanns ingen formell mandatperiod. Vissa nämndemän tjänstgjorde i 30–40 år, vilket gör dem mycket användbara som ”rotpunkter” när du följer ett häradsrättsarkiv.

Vad är skillnaden mellan tolvman och nämndeman?

Det är samma sak. Begreppet ”tolvmän” syftar på att de skulle vara tolv stycken. ”Nämndeman” var den formella titeln – de utgjorde tillsammans nämnden i häradsrätten.

Kunde en kvinna vara nämndeman förr?

Nej. Fram till 1900-talet var nämndemansuppdraget förbehållet män. Det krävdes också att man var bofast i häradet och hade god kristen sed.

Hur valdes nämndemännen?

Under 1600- och 1700-talet utsågs nämndemännen formellt av häradshövdingen, men i praktiken föreslogs de av sockenstämman eller socknens äldsta. Det krävdes oftast godkännande från församlingen. Från 1872 valdes de av kommunalstämman.

Var en nämndeman också skriftlärd?

Det varierade. Många nämndemän var bönder eller hantverkare som kunde läsa enkel svenska men inte alltid skriva. Skriften i domboken sköttes av tingsskrivaren, inte av nämndemännen själva. Däremot förväntades de förstå och bedöma muntliga vittnesmål.

Källor och vidare läsning

  • Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:8
  • Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
  • Sveriges Hembygdsförbund – information om häradsrätter och nämndemän

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningstips

  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Så lär du dig tyda en gammal handstil
  • Domböcker online – hur du gör och var du hittar dem
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna
  • Linköpingsmorden – Hur Sveriges mest uppmärksammade dubbelmord fick sitt svar
  • Valloner utseende
  • Gustaf V och hans oäkta barn 
  • Anders Zorns oäkta barn – Sanningen bakom ryktena
  • Titanic överlevande: berättelserna bakom katastrofen
  • Därför firar vi lucia – En ljusets fest med mörka rötter
  • Prinsessan Margarethas oäkta barn
  • Carl Larssons släktträd – Historien bakom Sveriges mest älskade konstnärsfamilj
  • Kungens oäkta barn – Skandalerna som format Europas kungahus
  • Vårdträd – En levande länk mellan historia, tro och gårdsliv
  • Vad hette Stockholm förr? En spännande resa bakåt i tiden
  • Alfred Nobel och hans familj – En släkt full av snille och sprängkraft
  • Mantalslängder – En dold skatt för dig som vill veta mer om historien
  • Profoss – Yrket som skrämde och skyddade på samma gång
  • Axel Munthe och drömmen om Capri

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se