Snabbfakta
- Lag: 1734 års lag, Missgärningsbalken (gällde från 1/9-1736)
- Stöld utomhus: Tveböte (dubbla böter)
- Olovlig användning av båt/häst: Dubbel hyra + skadestånd
- Mjölkstöld: Skamstraff vid tingsdörren
- Påverkande faktorer: Vem som stals från, stöldgodsets värde, tjuvens roll
Stölder utomhus straffades olika beroende på flera faktorer – var brottet skedde, vem som drabbades och vad som stals. Lagen från 1734 var detaljerad och visar tydligt vad jordbrukssamhället värderade högst: säd, boskap, fiskeredskap och bistockar. Den visar också att skamstraff fortfarande användes mitt under upplysningstiden.
Innehållsförteckning
Varför var inomhus- och utomhusstölder olika?
Stölder straffades olika beroende på om de skedde inomhus eller utomhus. Vem man stal från var också avgörande för vilket straffet blev. Högre straff utdömdes till exempel om man stal från ett barn, en avvita (= svagsint, galen, fånig) eller av den som låg för döden. Stöldgodsets värde inverkade också på straffet. Vem som stal hade också betydelse – straffet blev hårdare för den som stal av sin arbetsgivare än om han stal av någon annan.
Tanken bakom den hårdare straffsatsen för utomhusstöld var att jordbruksprodukter och boskap som låg ute på åkrar och betesmarker var särskilt sårbara. De kunde inte låsas in på samma sätt som varor i ett hus. Lagen försökte kompensera den ökade risken med skärpta påföljder.
Vad sa 1734 års lag?
Missgärningsbalken – Stöld utomhus
Läsövning: Kils härad 1705
som, ũthan att här kũnna wijsa lof eller lega
för sig, olofligt tagit Carl Klåckares båth
ock farit der med åth Frÿkzdahlen belades
derföre med sine 3 marker silfvermynthz both.
Anmärkningsvärt: Pigan dömdes enligt äldre praxis till 3 markers böter. Hade målet tagits upp efter att 1734 års lag börjat gälla (1/9-1736) skulle hon ha fått böta ”dubbel lego” – det vill säga två gånger den vanliga hyran för båten – plus ersättning för eventuell skada.
Skamstraffet för mjölktjuven
Paragraf 4 är en av de mest distinkta i 1734 års lag och visar att skamstraffet fortfarande hade en plats i det rättsliga systemet. Att stå en timma utanför tingshuset med mjölkkärlet i handen var ett synligt straff i offentligheten – alla som passerade förbi visste att personen var mjölktjuv. För en bondebefolkning där rykte och heder var avgörande för överlevnad var detta ett kännbart straff utan att kosta något i daler.
Skamstraffen fanns kvar i svensk lag fram till 1855 då de avskaffades genom kunglig förordning. Då hade upplysningsidéer och sentimentala invändningar mot offentligt förödmjukande gradvis underminerat systemet.
Tabell: Stöldtyper och straff
| Vad som stjäls | Plats | Straff |
|---|---|---|
| Säd, hö, halm | Åker eller äng | Tveböte (dubbla böter) |
| Häst eller boskap | På bete (hägnat eller ej) | Tveböte |
| Bistock (bisamhälle) | Hos ägaren | Tveböte |
| Fisk eller fiskeredskap | Dammar, sumpar, nät | Tveböte |
| Jaktbyte eller redskap | Hos ägaren | Tveböte |
| Båt eller häst (olovligt brukad) | Hos ägaren | Dubbel hyra + skadestånd |
| Mjölk från ko, får, get | På bete | 1 timmes skamstraff vid tingsdörr |
Vanliga frågor
Vad är ”tveböte”?
Tveböte betyder dubbla böter. Begreppet användes systematiskt för att skärpa straffet vid stölder under skärpande omständigheter – exempelvis utomhus eller mot särskilt skyddade personer (barn, sjuka, döende).
Vad är en bistock?
En bistock är en ihålig trästam som användes som bikupa innan moderna bikupor med flyttbara ramar uppfanns. Bistockar var värdefulla – ett bisamhälle gav honung, vax och pollineringstjänster, och kunde leva i samma stock i flera år.
Vad är en mjärde och en katsa?
Båda är fiskeredskap. En mjärde är en korgformad fiskfälla flätad av vidjor eller trådar – fisken simmar in men kan inte ta sig ut. En katsa är ett liknande redskap, oftast av nät, som spänns upp över vattnet vid kuster eller åar. Båda var dyrbara att tillverka och stadgade i 1734 års lag.
Vad är skillnaden mellan stöld och olovligt brukande?
Stöld förutsatte uppsåt att tillgripa och behålla – tjuven ville göra egendomen till sin. Olovligt brukande (paragraf 3) gällde när någon tog något utan tillstånd men utan avsikt att behålla det. Exempelvis en piga som lånar en båt för att ta sig hem. Straffet blev mildare – dubbel hyra istället för dubbla böter.
När försvann skamstraffen?
Skamstraffen, inklusive att stå vid tingsdörren med mjölkkärlet, avskaffades genom kunglig förordning år 1855. Då hade praktiken redan mattats betydligt under 1700-talets senare hälft till följd av upplysningens kritik mot offentligt förödmjukande straff.
Var skamstraff vanligt även i städerna?
Ja. Paragrafen nämner att straffet kunde verkställas vid antingen tingsdörren (på landsbygden) eller rådstugans dörr (i staden). I städerna fanns ofta också skampålen på torget, där tjuvar kunde stå bundna under flera timmar för allmän begabbelse.
Källor och vidare läsning
- Arkiv Digital – Kils häradsrätt AIa:7
- 1734 års lag, Missgärningsbalken – Wikisource
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
- Söderberg, Johan. Stöldens historia i Sverige.
Kommentarer