Snabbfakta
- Lagstadgades: 1686 års kyrkolag
- Tid på dygnet: Morgonen, före tingets förhandlingar
- Plats: Kyrkan om den låg nära – annars tingsplatsen
- Avskaffades: Vid utgången av 1989
- Tradition: Lever kvar vid många tingsrätter än idag
När du läser en gammal dombok från 1700- eller 1800-talet kommer du ofta se en formulering som ”efter gudstjänstens förrättande” eller ”sedan tingsfreden var lyst”. Det är spår av en rituell inledning av tinget som varade i drygt 300 år – rättegångsgudstjänsten.
Innehållsförteckning
När infördes rättegångsgudstjänsten?
I 1686 års kyrkolag skrevs för första gången in i lagen att varje ting skulle inledas med en rättegångsgudstjänst, senare även kallad tingspredikan. Det tog ett par år innan lagen hunnit tryckas och spridas till alla delar av Sverige, men rättegångsgudstjänster hade förekommit på en del orter redan före kyrkolagen skrevs.
Tanken bakom var att alla som skulle delta vid tinget – häradshövdingen, nämnden, parter och vittnen – skulle påminnas om uppdragets allvar och om plikten att tala sanning. Gudstjänsten skulle innehålla sång, böner och en predikan som gav anledning till eftertänksamhet inför den viktiga uppgift som de sittande i rätten och de som skulle komma inför rätten hade.
Var och när hölls gudstjänsten?
Gudstjänsten skulle hållas på morgonen, före tingets förhandlingar. Om kyrkan låg nära tingsplatsen skulle den hållas där. När kyrkan låg långt bort fick gudstjänsten hållas på tingsplatsen istället – ofta i tingssalen.
Häradshövdingen, nämnden och alla som skulle tala vid tinget i egen sak eller som vittne skulle närvara vid gudstjänsten om de inte hade laga förfall (= giltigt förhinder). Men de som uteblev straffades inte, vilket gjorde att en del helt enkelt inte kom dit. I 1734 års lag står det att häradshövdingen och nämnden ska infinna sig senast klockan 9.
Läsövning: Tunge och Sörbygdens härad 1699
på wahnliget säth, lÿst och förkũnnatt och sedhan efter-
fölliandhe sacker företagne och af giordhe.
Handstilstips: Ibland skrevs ett ord som två ord – exempelvis af giordhe istället för afgiordhe. Det är inget skrivfel utan vanlig praxis. När du transkriberar är det säkrast att skriva exakt som det står i originalet, och förklara i en parentes vad det betyder.
När försvann rättegångsgudstjänsten?
På 1800-talet minskade besökarna till rättegångsgudstjänsten påtagligt. Genom en kunglig förordning som gällde från och med början av år 1873 skulle underrätterna på landet (= häradsrätterna) endast ha gudstjänst innan det första lagtima (= ordinarie) tinget varje år, istället för före varje ting som tidigare.
Vid utgången av år 1989 upphörde lagen om rättegångsgudstjänst formellt. Men traditionen lever vidare: vid många tingsrätter inviger man fortfarande tingsåret med en gudstjänst i den lokala kyrkan, även om det inte längre är ett lagkrav.
Tidslinje för rättegångsgudstjänsten
| Period | Reglering |
|---|---|
| Före 1686 | Förekom på vissa orter utan lagstöd |
| 1686–1734 | 1686 års kyrkolag: gudstjänst inför varje ting |
| 1734–1872 | 1734 års lag: häradshövding och nämnd ska infinna sig senast kl. 9 |
| 1873–1989 | Kunglig förordning: bara inför årets första ting |
| 1989–nu | Frivillig tradition vid vissa tingsrätter |
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan rättegångsgudstjänst och tingspredikan?
Det är i praktiken samma sak. Rättegångsgudstjänst är det formella begreppet i lagtexten, medan tingspredikan blev en vanlig vardagsbenämning. Båda syftar på gudstjänsten som inledde tinget.
Vad betyder ”att lysa ting”?
Att lysa ting betyder att offentligt tillkännage att tinget öppnas och förkunna tingsfreden, det vill säga lagens särskilda skydd mot bråk och våld under tingsförhandlingarna. Detta gjordes av häradshövdingen själv.
Behövde man närvara vid gudstjänsten?
Lagen sa att häradshövding, nämnd, parter och vittnen skulle närvara om de inte hade laga förfall. Men eftersom det inte fanns något straff för att utebli, var närvaron i praktiken frivillig. På 1800-talet sjönk antalet besökare påtagligt.
Förekom rättegångsgudstjänsten också i städernas rådhusrätter?
Ja, 1686 års kyrkolag gällde all rättskipning. Rådhusrätter i städerna höll också inledande gudstjänster, men där låg ofta kyrkan i direkt anslutning till rådhuset så praktiken var enklare än på landet.
Källor och vidare läsning
- Arkiv Digital – Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs häradsrätt AIa:6
- 1686 års kyrkolag – Riksarkivet
- 1734 års lag, Rättegångsbalken – Wikisource
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
Kommentarer