Snabbfakta om förkortningar och latin
- Vanligaste förkortningar: d., f., g., sn., hh., hustru, sal., oä., u.ä.
- Vanligaste latinska uttryck: anno, nat., bap., copul., sep., aetat., ibm.
- Månadsnumrering: 7ber = september, 8ber = oktober, 9ber = november, 10ber/Xber = december
- Latinet: användes flitigt fram till mitten av 1800-talet, försvinner gradvis
- Standardverk: Lintrup, Latin för släkthistoriker (3:e uppl., cirka 10 500 ord, perioden 1520–1800)
- Klassisk fälla: ”d.” kan betyda både ”den”, ”dotter” och ”död”, allt beroende på kontext
- Stavning: standardiserades på 1820-talet, samma ord kan stavas olika på samma sida
- Långt s (ʃ): ser ut som ”f” utan tvärstreck, används i början och mitten av ord till 1800-talet
När du som släktforskare öppnar en husförhörslängd från 1780-talet möts du av en värld där prästerna sparade plats genom att förkorta nästan allt. ”Hh. oä. d. f. 14/3 1782 i 7bris” är inte ett kryptiskt meddelande, det är ”Hans hustrus oäkta dotter, född 14/3 1782 i september”. Förkortningar och latinska uttryck är inte bara stilfrågor; de är prästens språk, en yrkesjargong som varje skrivare bemästrade. Den här artikeln går igenom de vanligaste förkortningarna i svenska kyrkoböcker, husförhörslängder, domböcker och bouppteckningar, samt de latinska uttryck du kommer att möta från sent 1500-tal fram till mitten av 1800-talet då latinet gradvis försvinner.
Vanliga svenska förkortningar: snabbreferens
Civilstånd och relation
| Förkortning | Betydelse |
|---|---|
| hh. | Hans hustru |
| g. | Gift (ofta med vigselår) |
| og. | Ogift |
| ogh. | Ogift hemma, vuxen som bor kvar hos föräldrarna |
| enk., änk. | Änkling/änka |
| oä., u.ä. | Oäkta barn / utomäktenskapligt |
| sal., s. | Salig, om avliden person |
| u.m. | Utan moder (oftast i fattigvårdsspecifika anteckningar) |
| tlb. | Trolovningsbarn (fött efter trolovning men före vigsel) |
Familjeställning
| Förkortning | Betydelse |
|---|---|
| s. | Son |
| d. | Dotter (i familjekolumn) ELLER död (i datumkolumn) |
| s.i.f.g. | Son i första giftet |
| s.i.s.g. | Son i senare giftet |
| fosters., fosterd. | Fosterson, fosterdotter |
| stsm., stsd. | Styvson, styvdotter |
| bef. | Befordrad / förestående (konfirmation) |
Datum och tid
| Förkortning | Betydelse |
|---|---|
| d. | Den (före datum) |
| f. | Född (före årtal) ELLER fader (i annan kontext) |
| döpt d. | Döpt den |
| d:o, do. | Dito = detsamma (hänvisning till föregående uppgift) |
| ibm., ib., ibid. | Ibidem = på samma plats |
| a.c. | Anno currentis = innevarande år |
| a.p. | Anno praeteriti = föregående år |
Plats
| Förkortning | Betydelse |
|---|---|
| sn. | Socken |
| förs. | Församling |
| past. | Pastorat |
| l. | Län |
| h. | Härad |
Latinska uttryck: prästyrkesspråket
Fram till mitten av 1800-talet använde prästerna ofta latin i kyrkoböckerna. Alla präster studerade latin under sin utbildning, och latinska termer var en bildningsmarkör. Här är de vanligaste:
Tid och datum på latin
| Latinsk term | Betydelse |
|---|---|
| anno | År |
| Anno 1711 | ”Året 1711” |
| eod., eodem | Samma (dag/datum), när flera händelser noterades samtidigt |
| cir., circa | Omkring (ungefärligt) |
| die | Dag |
| aetat., aet., æt. | Aetas = ålder. ”Aetat. 60” = 60 år gammal |
| anno aetatis suae | ”I sitt ålders år”, alltså ”när han var X år gammal” |
De latinska månadsnamnen
| Månad | Latinskt | Förkortning |
|---|---|---|
| Januari | Januarius | Jan., Jan |
| Februari | Februarius | Febr. |
| Mars | Martii | Mart., Mar. |
| April | Aprilis | Apr. |
| Maj | Maji | Maj. |
| Juni | Junii | Jun. |
| Juli | Julii | Jul. |
| Augusti | Augustus | Aug. |
| September | September | 7ber, Sept. |
| Oktober | October | 8ber, Oct. |
| November | November | 9ber, Nov. |
| December | December | 10ber, Xber, Dec. |
Livshändelser på latin
| Latinsk term | Betydelse |
|---|---|
| nat., natus, nata | Född (mask./fem.) |
| bap., baptizatus, baptizati | Döpt |
| renati | Döpt (”återfödd”) |
| copul., copulatus, copulati | Vigd |
| conjugati | Vigda |
| mort., mortuus, mortua | Död |
| defuncti, denati | Avlidna |
| sep., sepultus | Begraven |
| illegitimus, illegitima | Oäkta barn (mask./fem.) |
| spurius, spuria | Oäkta (äldre form) |
| obit, obiit | ”Avled, dog” |
Familjerelationer på latin
| Latinsk term | Betydelse |
|---|---|
| pater | Far |
| mater | Mor |
| filius | Son |
| filia | Dotter |
| uxor | Hustru |
| vidua | Änka |
| viduus | Änkling |
| frater, soror | Bror, syster |
| antecessor matrimonii | Föregångare i äktenskapet (förra make/maka) |
| successor matrimonii | Efterträdare i äktenskapet (nuvarande make/maka) |
Övriga latinska uttryck
| Latinsk term | Betydelse |
|---|---|
| ibm., ibidem | På samma plats (samma by, samma gård) |
| nomen | Namn |
| pagina, pag. | Sida |
| testes | Vittnen (vid dop, vigsel) |
| patrini, susceptores | Faddrar |
| N.N. | Nomen nescio = ”Jag känner inte namnet”, används om okänd person |
| vide | Se (hänvisning till annan sida) |
| vid. supr., vid. infr. | Se ovan / se nedan |
Kyrkoårets söndagar: datering utan kalenderdatum
I 1600- och 1700-talens födelse- och vigselböcker används ofta kyrkoårets söndagar istället för kalenderdatum. Detta är en av de svåraste fällorna för moderna släktforskare. Söndagar och högtidsdagar har latinska beteckningar som kommer från första ordet i den dagens introitus (ingångspsalm):
| Kyrklig beteckning | Modern motsvarighet |
|---|---|
| 1:a söndagen i advent | Cirka 4 veckor före jul |
| Trettondedagen (Epiphania) | 6 januari |
| Septuagesima | 9:e söndagen före påsk |
| Sexagesima | 8:e söndagen före påsk |
| Esto mihi / Fastlagssöndagen | 7:e söndagen före påsk |
| Invocavit | 1:a söndagen i fastan |
| Reminiscere | 2:a söndagen i fastan |
| Oculi | 3:e söndagen i fastan |
| Laetare | 4:e söndagen i fastan (midfastosöndagen) |
| Judica | 5:e söndagen i fastan (passionssöndagen) |
| Palmarum | Palmsöndagen |
| Påskdagen (Pascha) | Rörlig (22 mars, 25 april) |
| Cantate | 4:e söndagen efter påsk |
| Söndagen efter trefaldighet (1, 2, 3…) | Sommarsöndagar efter Trefaldighetssöndagen |
| Midsommardagen | 24 juni före 1953, sedan flyttbar |
| Alla helgons dag | 1 november (före 1772 års kalenderändring; sedan flyttbar) |
För att räkna om en kyrklig dag till kalenderdatum behöver du en kyrkoårstabell för rätt år. Sådana finns tryckta i de flesta släktforskarböcker och digitalt på Rötter.
De vanligaste yrkesförkortningarna
| Förkortning | Yrke/titel |
|---|---|
| p. | Piga |
| dr. | Dräng |
| tj. | Tjänare |
| bsn., bs. | Bonde, hemmansägare |
| trp., torp. | Torpare |
| sold. | Soldat |
| korp. | Korpral |
| prst. | Präst |
| past. | Pastor (kyrkoherde) |
| klockare | Klockare (ofta utskrivet) |
| borg., borgare | Borgare i staden |
| handl. | Handelsman |
| handv., hv. | Hantverkare |
| arb. | Arbetare |
| förp. | Förpantare (anställd jordbrukare) |
| inh. | Inhyses (hyrde rum hos annan) |
| f.d. | Före detta (om pensionerade hantverkare, drängar) |
Stavningens utveckling
Stavningsregler i svenska kom inte förrän på 1820-talet med tidskriften ”Iduna” och senare riksdagspublikationer. Före dess kunde samma ord stavas på sex olika sätt, ofta av samma präst på samma sida. Här är några vanliga variationer som kan förvirra:
| Modern stavning | Äldre varianter |
|---|---|
| Andersson | Andersson, Anderßon, Andersohn, Andersen |
| Hustru | Hustru, hustro, hustrun, h. |
| Begravd | Begrafven, begrafd, begr., sep. |
| Maja | Maja, Maija, Maijja |
| Kristina | Christina, Kristina, Stina, Krestin |
| Erik | Eric, Erich, Erik, Erick |
| Carl/Karl | Carl, Karl, Carel, Carolus (latinsk form) |
Praktiskt arbetsflöde: så tolkar du förkortningar
- Identifiera kontexten först, är det en födelsenotis, vigsel, död eller husförhör?
- Studera prästens tidigare sidor, samma präst använder förkortningar konsekvent
- Sök på samma prästs sida där han skrivit ut ordet fullt, jämför stilen
- Använd Genlines förkortningsdatabas eller liknande online-resurser
- Korsreferera mellan kyrkoböcker, en oklar förkortning kan klargöras av en motsvarande notis i annan bok
- Anteckna osäkerhet med frågetecken eller hakparenteser i ditt släktträd
- Vid svår tolkning: posta i Anbytarforums Läshjälp på Rötter
Standardverk och digitala hjälpmedel
| Resurs | Innehåll |
|---|---|
| Lintrup, Latin för släkthistoriker (3:e uppl.) | Cirka 10 500 ord från perioden 1520–1800, latinska stavningsvarianter, förkortningar, exempelfraser, omfattande sjukdomsterminologi |
| Anderö & Thorsell, Läsebok för släktforskare (Ica, 3:e uppl., 2004) | Standardverket med bokstavstabeller 1600–1900-tal och övningsexempel |
| Berggren & Thorsell, Vad står det? | Tränar konkret texttolkning, övningar med facit |
| tydatext.se | Söktjänst i samarbete med Landsarkivet i Lund för svårtydd handstil |
| Anbytarforums Läshjälp på Rötter | Postar din bild och får hjälp av erfarna släktforskare |
| svenska.se | SAOL, SO och SAOB, tre ordböcker i en sökning för moderna och äldre svenska ord |
| Riksarkivets handstilstränare | Interaktiv träning där du jämför egen tolkning med facit för olika sekel |
Vanliga frågor om förkortningar och latin
Vad betyder ”oä.” i kyrkoboken?
”Oäkta barn”, barn fött utanför äktenskap. Skrivs ibland ”u.ä.” (utomäktenskapligt) eller på latin ”illegitimus/illegitima” eller ”spurius/spuria”. Detta var en standardnotering i 1700- och 1800-talets kyrkoböcker. Termen togs ur svenska lagtexten genom 1917 års lag (nr 376) om barn utom äktenskap.
Vad betyder ”hh.” i husförhörslängden?
”Hans hustru”, står vid namnet på husbondens fru. Förkortningen är så vanlig att den ofta utelämnas, men i strukturerade husförhörslängder är ”hh.” standard. Ibland förekommer också ”h.” enbart för ”hustru”.
Är ”7ber” juli eller september?
September. Numreringen kommer från den gamla romerska kalendern där mars var årets första månad. Då blev september den sjunde (sep-tem = sju). Numreringen 7ber, 8ber, 9ber, Xber/10ber levde kvar i latinska dokument långt efter att januari blev årets början.
Vad är skillnaden mellan natus och baptizati?
”Natus” (eller ”nat.”) betyder född. ”Baptizati” (eller ”bap.”) betyder döpt. I 1600- och 1700-talens kyrkoböcker noteras ofta båda separat eftersom födsel och dop kunde vara samma dag eller flera dagar isär. Enligt 1686 års kyrkolag skulle dop ske inom åtta dygn, från 1846 förlängdes till sex veckor. För släktforskaren är födelsedatumet det viktigaste men dopvittnen (”testes” eller ”patrini”) är ofta familjemedlemmar och därför värdefulla.
Vad betyder ”ibidem” eller ”ibm.”?
”På samma plats”. Används i husförhörslängderna och ministerialböckerna för att hänvisa till samma by, gård eller adress som föregående post. Ett tidssparande sätt att slippa skriva ut platsen om och om igen.
Vad betyder ”sal.” eller ”salig”?
”Salig” om en avliden person. ”Sal. Anders Andersson” = ”den avlidne Anders Andersson”. Detta är ett kvarstående uttryck från lutherska teologin där den avlidne ”i Kristi tro” var ”salig” (i himlen). Används också ibland som ”s.” vilket dock kan vara förvirrande eftersom samma bokstav även betyder ”son”.
När försvann latinet ur kyrkoböckerna?
Successivt under 1800-talet. Latinet var dominerande fram till cirka 1850 och försvinner gradvis därefter. Yngre prästers utbildning förändrades och latinets centrala plats minskade. Vid 1900-talets början är latinet i princip försvunnet utom som enstaka termer. På landsbygden levde det kvar längre än i städerna.
Vad är skillnaden mellan d:o och ibm.?
”d:o” (dito) betyder ”detsamma” och syftar på den föregående uppgiften, exempelvis samma datum, samma efternamn eller samma yrke. ”ibm.” (ibidem) betyder specifikt ”på samma plats”, det vill säga geografiskt. De har olika användning men ibland förekommer ”d:o” som platsförkortning också.
Var hittar jag en kyrkoårstabell?
I de flesta släktforskningshandböcker, exempelvis Anderö-Thorsells Läsebok för släktforskare. Tabeller finns även gratis på Rötter och i många släktforskningsprogram inbyggda. För 1700-talet behöver du också tänka på kalenderändringen 1753, då Sverige bytte från juliansk till gregoriansk kalender.
Källor och vidare läsning
- Genline, Förkortningar i svenska kyrkoböcker
- Släktingar, Latin för släktforskare
- Lintrup, Latin för släktforskare (PDF, hallandsslaktforskare.se)
- tydatext.se, Läshjälp för svårläst text
- svenska.se, SAOL, SO, SAOB i en sökning
- Lintrup, Jojje. Latin för släkthistoriker, 3:e uppl. (perioden 1520–1800)
- Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth. Läsebok för släktforskare, 3:e uppl. (Ica, 2004)
- Berggren, Anna-Lena & Thorsell, Elisabeth. Vad står det? (Sveriges Släktforskarförbund)
Läs vidare på Domboksforskning
