Förledit år

I äldre domböcker från 1600- och 1700-talen möter släktforskaren ständigt tidsuttryck som vid första anblicken kan verka kryptiska. Ett av de allra vanligaste är förledit år, en formulering som häradsskrivaren använde för att placera en händelse i tiden i förhållande till själva tingsförhandlingen. Att förstå denna term öppnar dörren till en mer exakt datering av brott, tvister och familjehändelser i protokollen.

För den som forskar i sin släkts förflutna är tidsbestämning ofta avgörande. En notis om att någon ”förledit år” begick ett brott eller ingick ett avtal kan, tillsammans med tingsdatumet, ge en exakt årsangivelse även när skrivaren inte uttryckligen nämnde året. Den här artikeln går igenom vad termen betyder, hur den användes och hur du kan tolka den i ditt eget källmaterial.

Vad termen betyder

Uttrycket förledit år betyder helt enkelt föregående år eller året som gått. Ordet ”förledit” är ett gammalt particip av verbet ”förlida”, som betyder att förflyta eller gå förbi. När en domboksskrivare på 1600-talet skrev att något hänt ”förledit år” syftade han alltså på året närmast före det år då tinget hölls.

Termen fungerar som en relativ tidsangivelse. Den fasta utgångspunkten är tingsdagen, och allt som hänt under det föregående kalenderåret beskrivs som ”förledit”. Detta var ett praktiskt språkbruk eftersom de flesta brott och tvister som togs upp vid tinget hade inträffat under det år som just gått. Bonden eller bonden hustru som stämdes hade ofta begått det åtalade brottet under sommaren eller hösten året före, och målet hanns inte med förrän vid följande vinter- eller sommarting.

Att tolka termen rätt kräver att forskaren vet när tinget hölls. Om vinter­tinget i en härad hölls i februari 1687 och en stämning gäller en händelse ”förledit år”, så handlar det om en händelse som ägde rum någon gång under 1686.

Historisk kontext

Det relativa tidsspråket i domböckerna hänger samman med tingens periodicitet. Häradstingen hölls traditionellt tre gånger per år: vinterting, sommarting och hösteting. Vid varje tingstillfälle behandlades både färska mål och äldre ärenden som av olika skäl skjutits upp. För skrivaren var det därför naturligt att förhålla sig till nu, det vill säga tingsdagen, och beskriva händelser som mer eller mindre avlägsna från denna tidpunkt.

Språkbruket var konsekvent under hela 1600- och 1700-talet. Samma formuleringar återkommer i domböcker från Norrland till Skåne, vilket tyder på en gemensam kanslitradition. Skrivarna utbildades ofta som auskultanter vid häradsrätterna och tog över de uttryck som äldre skrivare använt. Detta gör att forskaren kan röra sig mellan olika landsdelar och tidsperioder och ändå känna igen samma terminologi.

Vid sidan av förledit år användes flera närbesläktade uttryck för att tidsbestämma händelser:

• Sistleden eller sistlidne: senast passerad. Uttrycket användes ofta i kombination med en helgdag eller märkesdag, till exempel ”sistlidne Mickelsmäss” som betyder den senaste 29 september före tinget.
• Nästförflutne: förra eller närmast föregående. Detta uttryck är i praktiken synonymt med förledit och förekommer i formuleringar som ”nästförflutne sommar”.
• Nuvarande år eller innevarande år: det år då tinget faktiskt hålls.
• Tillkommande år: det år som ska börja, alltså nästkommande kalenderår.

Tillsammans bildar dessa uttryck ett komplett system för att placera händelser i tiden utan att skrivaren behövde upprepa årtalet i varje mening. Protokollet inleds vanligen med tingsdatum och årtal, och därefter räcker det med relativa tidsuttryck för att läsaren ska kunna följa kronologin.

Juridisk grund och preskription

Att tidsbestämma händelser exakt hade också rättslig betydelse. Vissa brott och fordringar hade preskriptionstider, och en händelse som låg för långt tillbaka i tiden kunde inte längre lagligen åtalas eller utkrävas. I 1734 års lag, närmare bestämt i Rättegångsbalken och Utsökningsbalken, finns regler om hur länge en fordran eller ett brott kunde göras gällande.

För grova brott som dråp och tjuvnad gällde långa preskriptionstider, medan mindre förseelser ofta måste anmälas inom kort tid efter att de begåtts. När en kärande vid tinget hävdade att svaranden ”förledit år” begått ett visst brott, var detta alltså inte bara en kronologisk uppgift utan också en juridiskt relevant precisering. Det visade att åtalet låg inom den lagstadgade tiden.

Även i bouppteckningar och arvstvister förekommer uttrycket. När en bouppteckning daterades och man hänvisade till skulder eller fordringar som uppstått ”förledit år”, blev tidsbestämningen viktig för att avgöra vilka poster som hörde till stärbhuset och vilka som tillkommit senare.

Hur termen förekommer i domböckerna

I praktiken möter forskaren förledit år i en mängd olika sammanhang. Här är några typiska formuleringar:

• ”Kärade Anders Persson till Erik Larsson, att han förledit år olovligen huggit timmer å hans skog.”
• ”Blef Brita Nilsdotter tilltalad för det hon förledit år födt oäkta barn.”
• ”Erkände sig hafva förledit höst stulit en gryta af grannen.”
• ”Hustrun bekände att hennes man förledit år afled.”

Lägg märke till att termen ibland kombineras med en årstid, som ”förledit höst” eller ”förledne vår”. Då preciseras tidpunkten ytterligare och forskaren kan ofta nå ner till en viss månad eller åtminstone ett kvartal.

För att identifiera termen i protokollet behöver du först notera tingets datum, som alltid står i protokollets ingress. Därefter kan du räkna bakåt. Om tinget hålls i januari eller februari är ”förledit år” hela det föregående kalenderåret. Om tinget däremot hålls på sensommaren eller hösten kan ”förledit år” innebära både slutet av föregående år och början av tingsåret, beroende på hur skrivaren räknade.

En extra komplikation är att nyåret historiskt inte alltid räknades från 1 januari. I Sverige fastställdes 1 januari som nyårsdag officiellt på 1500-talet, men i praktiken förekom variationer även senare. För 1600- och 1700-talen är dock 1 januari den gängse utgångspunkten, och ”förledit år” syftar normalt på det kalenderår som slutade 31 december året före tinget.

Forskartips för släktforskare

Att behärska de relativa tidsuttrycken är en av de viktigaste färdigheterna för en domboksforskare. Här är några konkreta tips:

• Notera alltid tingsdatumet först. Innan du börjar tolka uttryck som ”förledit år” eller ”sistlidne Mickelsmäss” behöver du veta exakt vilken dag tinget hölls. Tingsdatumet står alltid i ingressen till varje tingsprotokoll.
• För en tidslinje. När du följer en släkting genom flera tingsprotokoll, anteckna både tingsdatum och de relativa tidsuttryck som förekommer. Då kan du rekonstruera en exakt kronologi över händelserna.
• Lär dig märkesdagarna. Sistlidne Mickelsmäss, sistlidne Mårtensmäss, sistlidne Valborgsmäss och andra helgon- eller märkesdagar var fasta hållpunkter i bondeåret. Att kunna översätta dem till moderna datum gör att du kan tidsbestämma händelser på dagen när.
• Var uppmärksam på årstidskombinationer. ”Förledit höst” eller ”nästförflutne vår” preciserar tidpunkten betydligt och kan kopplas till andra källor som husförhörslängder och kyrkböcker.
• Korsreferera med kyrkböcker. Om domboken anger att någon dog, gifte sig eller födde barn ”förledit år”, kontrollera detta i kyrkboken. Du får då ofta ett exakt datum och kan samtidigt verifiera att det handlar om rätt person.

Genom att systematiskt arbeta med tidsuttrycken förvandlas vaga formuleringar till exakta data. Det är just denna precision som gör domboksforskningen så värdefull för släktforskaren.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan ”förledit år” och ”sistlidne”?

”Förledit år” syftar alltid på hela det föregående kalenderåret, medan ”sistlidne” är en mer flexibel term som betyder ”den senast passerade”. Sistlidne kombineras ofta med en specifik dag eller månad, till exempel sistlidne Mickelsmäss eller sistlidne juli, och betyder då den senaste 29 september respektive den senaste julimånaden före tinget.

Hur vet jag säkert vilket år ”förledit år” syftar på?

Du måste alltid utgå från tingsdatumet, som står i protokollets ingress. Om tinget hålls 1687 betyder ”förledit år” 1686. Var dock uppmärksam på att vissa skrivare kunde använda uttrycket lite olika beroende på årstid. Vid hösteting kan ”förledit år” ibland syfta på samma kalenderår men en tidigare period, så läs alltid sammanhanget noga.

Förekommer termen även i bouppteckningar?

Ja, ”förledit år” är vanligt också i bouppteckningar och andra rättsliga dokument från 1600- och 1700-talen. Där kan det handla om skulder, fordringar eller dödsfall som inträffat året före själva bouppteckningen. Tidsbestämningen är ofta viktig för att avgöra vad som hör till dödsboet.