Renoverad dombok

När originaldomboken är skadad, försvunnen eller skriven med en svårläst hand står släktforskaren ofta inför ett till synes olösligt problem. Men det finns en räddning som många nybörjare förbisett: den renoverade domboken. Detta är en renskrift av häradsrättens eller rådhusrättens originalprotokoll som tingsrätten skickade vidare till hovrätten för granskning, och som idag förvaras i hovrätternas arkiv.

För forskare som arbetar med 1600- och 1700-talets rättsmaterial är de renoverade domböckerna ofta en regelrätt guldgruva, inte minst för att de skrevs av professionella skrivare med betydligt vackrare och tydligare handstil än det hastigt nedtecknade originalet. I denna artikel går vi igenom vad en renoverad dombok är, varför systemet uppstod, hur det fungerade i praktiken och hur du som släktforskare bäst använder materialet.

Vad en renoverad dombok är

En renoverad dombok, ibland bara kallad renovation, är en avskrift eller renskrift av en originaldombok. Ordet kommer av latinets renovare som betyder förnya eller skriva om. Det handlar alltså inte om en reviderad eller ändrad version av domboken, utan om en ordagrann renskrift som tingsrätten lät framställa efter att tinget avslutats.

Den renoverade domboken innehåller i regel samma protokoll som originalet: redogörelser för brottmål, tvistemål, lagfarter, inteckningar, bouppteckningar och andra ärenden som behandlats vid häradstinget eller rådhusrätten. Avskriften gjordes på rent papper med ordentlig handstil, ofta inbunden i större volymer, och skickades sedan till den hovrätt under vilken domstolen sorterade.

Historisk kontext och bakgrund

Systemet med renoverade domböcker växte fram under 1600-talet i samband med att den svenska rättsstaten byggdes ut. När Svea hovrätt grundades 1614 fick kronan för första gången ett centralt organ för överprövning av underrätternas domar, och i takt med att hovrättsväsendet utvecklades behövde man också en metod för att kontrollera vad som faktiskt avgjordes vid de många häradstingen runt om i riket.

Det ursprungliga syftet var rent fiskalt. Kronan behövde säkerställa att de böter som dömdes ut vid tingen verkligen kom in i statskassan. En stor del av böterna skulle tillfalla kronan, ofta tre treding, medan resten fördelades mellan målsägande och häradet. Genom att kräva in renskrifter av domböckerna kunde hovrätten och kammaren stämma av att inga bötesintäkter försvann på vägen mellan tinget och statskassan.

Med tiden, särskilt från slutet av 1600-talet och under 1700-talet, kom systemet att fylla en bredare rättssäkerhetsfunktion. Hovrätten granskade de renoverade domböckerna även för att kontrollera att häradsrätterna dömt korrekt och att ingen åtalad fått en orättvis dom. I synnerhet livssaker, alltså mål där dödsstraff dömts ut, granskades alltid av hovrätten innan domen kunde verkställas. Också grövre kroppsstraff och landsförvisning underställdes hovrättens prövning.

Juridisk grund i 1734 års lag

I 1734 års lag regleras hovrätternas tillsyn över underrätterna i Rättegångsbalken. Häradshövdingen var skyldig att se till att en renskrift av domboken upprättades efter varje ting och insändes till vederbörande hovrätt. Försummelse kunde leda till böter för häradshövdingen själv.

Bötessummorna i domarna angavs nästan alltid i daler silvermynt under 1700-talet. En vanlig stöldböte kunde ligga på 40 daler silvermynt, vilket motsvarade ungefär en pigas årslön på den tiden, medan grövre brott kunde ge 100 daler silvermynt eller mer. Att kronan kunde följa upp dessa summor via de renoverade domböckerna var av stor ekonomisk betydelse.

Hovrätten hade också rätt att leuterera, alltså mildra, en alltför sträng dom, och kunde i vissa fall även skärpa den. Detta gjordes med utgångspunkt från den renoverade domboken, som därmed var det dokument som låg till grund för överprövningen.

Hur de renoverade domböckerna ser ut

När du öppnar en renoverad dombok från till exempel 1720-talet möts du oftast av en prydlig, skolad kanslihandstil. Texten är välordnad, marginalerna jämna och rubrikerna tydliga. Varje ting inleds med en formel av typen ”Anno 1723 den 14 Octobris hölts laga höstething med allmogen af Wadsbo härad…” följt av domarens namn och nämndemännens namn.

Därefter följer protokollen mål för mål, numrerade eller åtskilda med paragraftecken. I marginalen finns ofta korta notiser om vad målet handlade om, vilket underlättar sökningen avsevärt. Bötessummor och domslut är ofta särskilt utskrivna, ibland med understrykningar.

Det är dock viktigt att veta att de renoverade domböckerna inte alltid är fullständiga. Skrivaren kunde av tidsbrist eller andra skäl utelämna vissa delar. Det är inte ovanligt att enskilda mål, detaljer i förhören, lagfarter eller inteckningar saknas eller är kortare återgivna än i originalet. Vissa renovationer innehåller bara brottmålen och utelämnar uppbud och fastebrev, medan andra är fullständiga. Detta varierar mellan domstolar och tidsperioder.

Var arkiven finns idag

De renoverade domböckerna förvaras vid respektive hovrätts arkiv, som idag är deponerade hos Riksarkivet:

• Svea hovrätt (grundad 1614) omfattar Svealand, Norrland fram till 1936 samt vissa delar av Finland fram till 1809
• Göta hovrätt (grundad 1634) omfattar Götaland utom de skånska landskapen
• Hovrätten över Skåne och Blekinge (grundad 1820) omfattar de tidigare danska landskapen, som dessförinnan sorterade under Göta hovrätt
• Hovrätten för Nedre Norrland (grundad 1948) och senare även Övre Norrland har övertagit norrländskt material från modern tid

För släktforskning på 1600- och 1700-tal är det främst Svea och Göta hovrätters arkiv som är aktuella. Materialet är idag i stor utsträckning digitaliserat och tillgängligt via Riksarkivets digitala forskarsal samt via ArkivDigital och Riksarkivets bildvisning.

Forskartips för släktforskare

Att använda renoverade domböcker rätt kan spara dig mycket tid och frustration. Här är några konkreta råd:

• Börja med renovationen om originalet är svårläst. Originaldomboken skrevs ofta direkt vid tinget av en skrivare som hade bråttom. Handstilen kan vara hastig, fläckig och full av förkortningar. Renovationen är nästan alltid lättare att läsa.
• Jämför båda källorna när det är möjligt. Om du hittar en intressant notis i renovationen, gå tillbaka till originaldomboken om den finns bevarad. Där kan finnas detaljer som strukits eller förkortats i renskriften, till exempel vittnesmål eller exakta uppgifter om släktrelationer.
• Sök efter saknat material i renovationen. Om originaldomboken är skadad, brunnen eller saknas helt för ett visst år är renovationen ofta din enda möjlighet att komma åt protokollen. Detta gäller särskilt för 1600-talet, då många häradsarkiv förstörts.
• Kontrollera vilken hovrätt som är aktuell. Bor din släkt i Småland ska du leta i Göta hovrätts arkiv, medan en uppländsk släkt återfinns under Svea hovrätt. Skånska anor från före 1820 sorterade under Göta hovrätt eftersom Skåne-Blekinges hovrätt grundades först då.
• Var medveten om luckorna. Om du inte hittar ett uppbud eller en lagfart i renovationen, leta i originaldomboken eller i den särskilda lagfartsboken. Vissa renovationer fokuserar främst på brottmål och utelämnar civilrättsliga ärenden.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en renoverad dombok och en originaldombok?

Originaldomboken skrevs vid själva tinget av tingsskrivaren och är det första nedtecknandet av protokollen. Den renoverade domboken är en senare renskrift av samma material, gjord på rent papper med vårdad handstil, som skickades till hovrätten för granskning. Innehållet ska i princip vara identiskt, men i praktiken förekommer både förkortningar och utelämnanden i renovationen.

Var hittar jag renoverade domböcker digitalt?

De flesta renoverade domböcker från 1600- och 1700-talen finns digitaliserade hos Riksarkivet och kan sökas fram via deras digitala forskarsal. ArkivDigital har också byggt upp en omfattande samling. Du söker under respektive hovrätts arkiv, vanligen under serien ”Renoverade domböcker” eller ”Underrätternas renoverade domböcker”.

Är renoverade domböcker alltid pålitliga?

De är pålitliga i den meningen att de utgör samtida avskrifter gjorda av officiella skrivare, men de är inte alltid fullständiga. Skrivaren kunde utelämna detaljer, korta ner vittnesmål eller hoppa över vissa mål. För kritisk forskning bör du därför alltid försöka jämföra med originaldomboken när den finns bevarad.

Varför är handstilen i renoverade domböcker ofta vackrare?

De skrevs av professionella skrivare i lugn och ro efter tinget, inte under sittande förhandling. Skrivarna hade ofta gått igenom kansliutbildning och behärskade tidens skönskrift, kanslistilen. Originaldomboken däremot tecknades ner under tidspress vid tinget, ofta i klippt och hastig stil.

Innehåller renovationen bouppteckningar?

Normalt inte. Bouppteckningar förvaras separat i häradsrättens egna arkiv och ingår vanligtvis inte i de renoverade domböckerna. Däremot kan du i renovationen hitta hänvisningar till bouppteckningar, till exempel i samband med arvstvister, uppbud eller lagfart på ärvd jord.