Sommarting

Sommartinget var årets andra ordinarie tingssammanträde i de härader där tre ting hölls per år. För släktforskaren utgör sommartingets protokoll en särskilt rik källa, eftersom långa dagar och farbara vägar lockade både kärande, svarande och åskådare till tingsplatsen. Här avgjordes allt från arvstvister och bördsmål till brottmål och förlovningsärenden.

Att förstå hur tingsåret var indelat hjälper forskaren att navigera i domböckerna och hitta rätt protokoll. Sommartinget hölls under en period då bondesamhället tillfälligt kunde avvara folk från gårdsarbetet, mellan vårbruket och slåttern. Denna placering i kalendern var inte slumpmässig utan resultatet av århundraden av sedvänja som till slut kodifierades i 1734 års lag.

Vad termen betyder

Sommarting betecknar det ordinarie ting som hölls under försommaren i häradsrätter med tre tingstillfällen per år. De övriga två var vinterting och höstting. Sommartinget var alltså inte ett extraordinärt sammanträde utan ett av de tre lagstadgade ordinarie tingen som tillsammans utgjorde tingsåret.

I domböckerna återfinns termen ofta i protokollrubrikens inledning, där det kan stå exempelvis ”Anno 1745 den 12 Junii hölts laga Sommar Ting med menige Allmoge af N. härad”. Notisen att det rör sig om laga ting markerar att det handlar om ett ordinarie, lagstadgat sammanträde och inte ett urtima ting som sammankallats vid behov.

Historisk kontext

Tingsväsendet i Sverige har medeltida rötter och bygger på en gammal föreställning om att rättskipningen skulle ske öppet inför menige man. Redan i landskapslagarna från 1200- och 1300-talen reglerades när och hur ting skulle hållas. Under medeltiden var antalet ting per år varierande, och i många härader hölls fler än tre ting årligen.

Med Kristoffers landslag från 1442 och senare med 1734 års lag standardiserades tingsåret successivt. För många härader fastställdes tre ordinarie ting per år: vinterting, sommarting och höstting. I vissa större eller folktätare härader hölls dock endast två ting, och då försvann sommartinget som egen kategori. I norrländska och finska tingslag förekom också avvikande indelningar på grund av geografi och kommunikationer.

Placeringen av sommartinget under perioden mellan Valborg och midsommar var praktiskt motiverad. Vårbruket var avklarat, men slåttern och skörden hade ännu inte börjat. Bönderna kunde alltså avsätta några dagar för tingsförhandlingar utan att äventyra årets matproduktion. Under själva skördetiden, från midsommar fram till början av hösten, undveks konsekvent tingsförhandlingar eftersom jordbruket krävde all arbetskraft.

I 1734 års lag

I 1734 års lag regleras tingstiderna i Rättegångsbalken kapitel 2, som behandlar häradsting. Enligt lagen skulle sommartinget i härader med tre ting hållas mellan Valborgsmässan den 30 april och midsommardagen den 24 juni. Den exakta veckan inom denna period bestämdes av häradshövdingen i samråd med landshövdingen och kungjordes i god tid från predikstolarna.

Lagen föreskrev också att tinget skulle räcka så länge ärendena krävde, vanligen mellan tre och åtta dagar. Försumlig nämndeman som uteblev från tinget kunde bötfällas. För att en bonde skulle slippa böter när han kallats som part eller vittne krävdes laga förfall, exempelvis sjukdom eller dödsfall i hushållet. Böter för utevaro kunde uppgå till 3 daler silvermynt, vilket motsvarade ungefär en veckas dagsverken för en grovarbetare.

Vid sidan av de tre ordinarie tingen kunde urtima ting hållas vid behov, exempelvis vid grova brottmål som krävde snabb handläggning. Sådana extra ting var dock formellt skilda från sommartinget och kallades alltid uttryckligen för urtima eller extra ordinarie ting i protokollen.

Hur termen förekommer i domböckerna

I de bevarade domböckerna inleds varje tingsserie med en formaliserad rubrik. För sommartinget ser den typiska formuleringen ut ungefär så här: ”Protocollum hållit wid Laga Sommar Tinget med Allmogen af [härad] i [tingsställe] den [datum] Anno [år], af undertecknad Häradshöfding och nämnden”. Därefter följer en uppräkning av nämndemännen, ofta tolv till antalet.

Sommartingets protokoll innehåller ofta en hög andel av vissa måltyper:

• Bröllops- och förlovningsärenden var vanliga eftersom många giftermål planerades till sommaren eller hösten. Tvister om brutna trolovningar, hemgift och morgongåva avhandlades flitigt.
• Arvstvister efter dödsfall under vintern, då bouppteckningarna nu hunnit upprättas och eventuella oenigheter mellan arvingarna kommit i dagen.
• Bördsmål och jordtvister, ofta i samband med att fastebrev skulle utfärdas på köp som genomförts under det gångna året.
• Lagfart och uppbud på fast egendom, där det första, andra eller tredje uppbudet kunde annonseras.
• Brottmål som rörde slagsmål, stöld, hor och svordom, ofta begångna under vinterns mörka månader och först nu kommit till tings.

För att identifiera ett sommarting i en domboksvolym söker man efter datumet i rubriken. Ligger tinget mellan slutet av april och slutet av juni rör det sig nästan säkert om sommartinget, även om ordet ”sommar” undantagsvis kan saknas i rubriken. I äldre domböcker från 1600-talet används ibland latinska beteckningar som Comitia Aestivalia för sommartinget.

Forskartips för släktforskare

Kunskap om tingsårets indelning öppnar flera möjligheter för den som forskar i domböcker:

• Sök systematiskt genom alla tre tingen per år. Om du letar efter en specifik händelse, exempelvis en bouppteckningstvist eller ett bördsmål, räcker det inte att titta i ett ting. Ett ärende kunde dyka upp först vid sommartinget om händelsen inträffat under våren, eller fortsätta över flera ting innan slutligt utslag föll.
• Använd sommartinget för att hitta giftermålsuppgifter. Eftersom förlovnings- och bröllopstvister var vanliga vid denna tid kan du här hitta uppgifter om dina anors äktenskap som annars saknas i kyrkoböckerna, särskilt för perioden före 1750 då vigselböckerna kan vara lakoniska.
• Kombinera sommartingets uppbud med fastebreven. När du hittar en jordtransaktion vid sommartinget bör du följa upp med att söka fastebrevet, som ofta utfärdades vid samma eller följande ting. Tillsammans ger de fullständig dokumentation av ägarbytet och kan avslöja släktrelationer.
• Notera tingsplatsens betydelse. Sommartinget hölls oftast på häradets tingsställe, men ibland flyttades det till en gästgivargård eller en bondgård. Tingsplatsen ger dig en ledtråd om var dina anor sannolikt rest och vilka människor de mött.
• Leta efter saköreslängder. Vid varje tings slut upprättades en saköreslängd över utdömda böter. Eftersom sommartinget hade högt deltagande är saköreslängden därifrån ofta särskilt omfattande och kan innehålla namn på personer som annars är svåra att spåra.

Glöm inte att också konsultera tingsrättens dombok parallellt med kyrkoarkivets handlingar. En person som dyker upp som vittne vid sommartinget kan ge dig en värdefull pusselbit om bosättning och sociala kontakter under just den månaden.

Vanliga frågor

När exakt hölls sommartinget?

Enligt 1734 års lag skulle sommartinget hållas mellan Valborgsmässan den 30 april och midsommardagen den 24 juni. Den exakta veckan varierade mellan härader och år, och bestämdes av häradshövdingen. Vanligast var att tinget förlades till slutet av maj eller början av juni.

Hade alla härader sommarting?

Nej. Sommartinget förekom endast i härader som höll tre ordinarie ting per år. I härader med endast två ting fanns oftast bara vinterting och höstting. Antalet ting bestämdes av häradets storlek, befolkningstäthet och tradition. I norra Sverige och Finland kunde indelningen avvika från huvudregeln.

Varför hölls inga ting under skördetiden?

Tingsförhandlingar krävde att bönder, nämndemän, vittnen och parter reste till tingsstället och avsatte flera dagar. Under skördetiden från midsommar till september var jordbruksarbetet absolut nödvändigt för att säkra årets matförsörjning, och varken bönder eller myndigheter ville riskera missväxt på grund av frånvaro. Därför placerades höstens ting konsekvent efter slåtter och skörd.

Var hittar jag protokollen från sommarting?

Häradsrätternas domböcker förvaras idag på landsarkiven, organiserade efter respektive häradsrätts arkiv. Många domböcker från 1600- och 1700-talen finns digitaliserade hos Riksarkivet och tillgängliga via tjänsten Digitala forskarsalen. Inom varje årsvolym ligger sommartingets protokoll mellan vintertingets och höstingets, oftast med tydlig rubriksättning.

Vad skiljer sommarting från urtima ting på sommaren?

Sommartinget var ett ordinarie, i lag fastställt sammanträde som hölls varje år. Ett urtima ting var däremot ett extra sammanträde som sammankallades vid akut behov, exempelvis för att handlägga ett grovt brottmål som inte kunde vänta till nästa ordinarie ting.