Snabbfakta om Dalarna
- Region: Svealand (norr om Bergslagen, mot fjällen)
- Svenskt sedan: Forntid (kärnsvenskt landskap)
- Landsarkiv: Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum) + Arkivcentrum Dalarna (Falun)
- Arkivprefix: SE/ULA
- Häradsindelning: Ursprungligen ”Hela Dalarnas tingslag” som ett, senare uppdelat i flera domsagor
- Äldsta lag: Dalarna hade ingen egen bevarad landskapslag – tillämpade Magnus Erikssons landslag
- Hovrätt: Svea hovrätt från 1614 (Stockholm)
- Viktigaste tingsorter: Falun, Mora, Hedemora, Säter, Avesta
Letar du efter förfäder i Dalarna? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur de famösa häxprocesserna 1668–1672 förlöpte och konkreta rättsfall som visar bredden i materialet. Dalarna har en helt unik plats i Sveriges rättshistoria — det var här Det stora oväsendet började 1668, här Engelbrektsupproret startade 1434 vid Borganäs, och här Falu koppargruva (idag världsarv) drev en helt egen rättsstruktur i flera hundra år.
Historisk bakgrund och rättskipning i Dalarna
Dalarna är ett av Sveriges historiskt unika landskap med en stark identitet och egen rättskultur. Landskapet sträcker sig från Bergslagen i söder via Siljansbygden i mitten till fjällen och finnbygden i nordväst. Geografiskt och kulturellt delas Dalarna i två huvuddelar: Övre Dalarna (Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Älvdalen kring Siljan och Österdalälven) och Nedre Dalarna (Falun, Hedemora, Säter, Avesta i Bergslagsdelen).
Dalarna hade ingen egen bevarad landskapslag. Under medeltiden tillämpades sannolikt Västmannalagen i de södra delarna och möjligen lokal sedvanerätt i Övre Dalarna, men från cirka 1350 gällde Magnus Erikssons landslag i hela landskapet. En unik administrativ struktur var ”Hela Dalarnas tingslag” som existerade fram till 1621 — ett gemensamt ting för hela landskapet. Detta var ovanligt och visar Dalarnas särprägel som ett självmedvetet folkland.
Dalarna är hjärtat i den så kallade ”dalkarlspolitiken” — bondemobiliseringen som upprepade gånger genom medeltiden och tidigmodern tid spelade avgörande roll i Sveriges historia. Engelbrektsupproret 1434, Sturetidens uppror, Gustav Vasas väg till tronen 1521, dalkarlsupproret 1743 — alla startade eller hade sin tyngdpunkt i Dalarna. Detta präglar också rättskipningen: dalkarlarna hade traditionellt starkt självmedvetande och möter ofta i domböckerna som en tämligen självständig befolkning.
Falun och Stora Kopparberget hade en helt unik rättsstruktur. Falu bergslag (eller Stora Kopparbergs bergslag) hade särskild jurisdiktion under bergmästaren och senare Bergskollegium. Bergmästardömet sträckte sig över hela Bergslagen och bergsrelaterade mål gick utanför vanliga häradsrätten. Falu koppargruva — i drift sedan åtminstone 1000-talet — var Sveriges främsta inkomstkälla under stormaktstiden och finansierade bland annat Gustav II Adolfs och Karl X Gustavs krig. Idag är området världsarv (sedan 2001).
Komplett härads- och tingslagslista för Dalarna
Dalarna har en komplex domstolsstruktur som ändrats genom århundradena. Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum) med prefixet SE/ULA, samt vid Arkivcentrum Dalarna i Falun. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD.
| Domstol / tingslag | Arkivnummer (NAD) | Period / område |
|---|---|---|
| Hela Dalarnas tingslags häradsrätt (–1621) | SE/ULA/738 | Gemensam äldsta tingsstruktur för hela Dalarna fram till 1621. |
| Hela Dalarnas tingslags häradsrätt (KLHA I) | SE/ULA/10391 | Återkommande gemensam domstol. |
| Falu rådhusrätt och magistrat | SE/ULA/10239 | Falu stads lägsta domstol fram till 1971. Stadsprivilegier 1641 (formellt 1646). |
| Hedemora rådhusrätt och magistrat | SE/ULA/10387 | Hedemoras stads lägsta domstol. Dalarnas äldsta stad. |
| Säter rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD (SE/ULA) | Säters stads lägsta domstol. Stadsprivilegier 1624. |
| Avesta rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD | Avesta stadens lägsta domstol. Stadsprivilegier 1641. |
| Österdalarnas domsaga | Sök i NAD | Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Älvdalen. Häxprocessområde. |
| Västerdalarnas domsaga | Sök i NAD | Malung, Lima, Nås, Floda, Mockfjärd, Järna. |
| Falu domsaga | Sök i NAD | Falun-trakten, Stora Kopparbergs bergslag. |
| Hedemora domsaga | Sök i NAD | Hedemora, Husby, Garpenberg. |
| Folkare härads häradsrätt | Sök i NAD | Avesta-trakten, Folkärna socken. |
| Säters härads häradsrätt | Sök i NAD | Säter-trakten, Stora Skedvi. |
| Stora Kopparbergs bergslag | Sök i NAD | Specialjurisdiktion för Falu koppargruva och bergsmål. |
| Trolldomskommissionen i Dalarna | Sök i NAD (Riksarkivet) | 1669–1672, specialdomstol vars domar ej kunde överklagas. Digitaliserad. |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Dalarna
Dalarnas rättshistoria innehåller flera av Sveriges mest dramatiska medeltidshändelser och tidigmoderna rättsfall. Här är de viktigaste.
Engelbrektsupproret startar vid Borganäs
Midsommarafton 1434 brände ilskna bergsmän och bönder fogden Jösse Erikssons borg i Borganäs nära nuvarande Borlänge. Detta var det formella startskottet för Engelbrektsupproret som spreds över hela Svealand och Götaland. Engelbrekt — bergsman från Norberg i Västmanland — hade utsetts till talesman för Bergslagens folk redan 1431–1432. Hans armé bestod till största delen av beväpnade bönder, många av dem dalkarlar. För släktforskning betyder Borganäs-händelsen att dalkarlarna spelade en avgörande roll i upproret, och förfäder från 1430-talet kan ha varit involverade. Den hatade fogden Jösse Eriksson, som styrde över Dalarna, Västmanland och Jämtland, var den utlösande orsaken.
Häxprocesserna börjar – Älvdalens första dödsdomar
Hösten 1667 i byn Åsen vid Österdalälvens norra strand hände den incident som skulle utlösa Det stora oväsendet. Den nioårige Mats Nilsson påstod sig ha sett 11-åriga Gertrud Svensdotter gå på vatten med getterna vid Hommansäng. Efter förhör av kyrkoherden Lars Elvius bekände Gertrud att hon kunnat gå på vatten med Djävulens hjälp. Hon pekade ut Märet Jonsdotter (Stor-Märet) från Lillhärdal i Härjedalen som sin ”läromästarinna”. Den 13 september 1668 utdömdes 12 dödsdomar i Älvdalen: Lars Persson (20 år), Chirstin Persdotter (30 år), Anna Olsdotter (16 år), Marit Erichsdotter (80 år), Marit Nilsdotter (40 år), Ris Anna, Marit Mattsdotter (19 år), Anna Erichsdotter (9 år), Lok Anna (70 år), Knåpar Elin (70 år), Matts Michelsson (60 år), och Gertrud själv. Den 7 april 1669 fastställde Svea hovrätt sju dödsstraff.
Massavrättningen vid Mjågen i Älvdalen
Den 19 maj 1669 halshöggs och brändes sju personer på avrättningsplatsen vid Mjågen nära Oxberg i Älvdalen, med 11-åriga Gertrud Svensdotter som åskådare. De avrättade var: Lars Persson (21 år från Åsen), Gålich Anna Olsdotter (17 år från Loka — Gertruds vän som även fört henne att vittna), Lok Anna (Bland-Anna) (71 år från Loka), Brita Andersdotter (21 år från Karlsarvet), Elin Jöransdotter (angiven av sina egna barn), och två kvinnor till. Gyris Marit Erichsdotter dog i fängelset i Falun före avrättningen och hennes kropp brändes på galgbacken i Falun 29 januari 1669 — efter att ha legat bland andra fångar ”till deras förskräckelse” i 26 dagar. För släktforskare med Älvdalsanor från 1660-talet är detta avgörande material — alla dessa personer dokumenterade i trolldomskommissionens arkiv.
Mora-processen – 23 dödsdömda, 15 dog direkt
Den 12 augusti 1669 samlades den nybildade Trolldomskommissionen för Dalarna i Mora under ledning av Lorentz Creutz. Den hade inrättats av regeringen för att hantera den växande hysterin. Cirka 60 personer var anklagade. Den 24 augusti rapporterade Creutz till Stockholm: 16 dödsdomar i Mora och 6 i Älvdalen, plus 36 personer som skulle slita ris (148 barn dömdes till ris eller gatlopp). Trolldomskommissionens domar kunde inte överklagas. Den första anklagelsen i Mora gällde Björs Anna Mattsdotter från Oxberg, som vid sockenstämman 20 februari 1669 beskylldes för Blåkullafärder. Mora-processen är den tredje största häxprocessen under Det stora oväsendet, efter Torsåker och Härnösand-Säbrå. Processen blev internationellt berömd genom en tysk illustration som inspirerade Salem-processerna 1692 i Massachusetts.
Älvdalen-processen avslutas – Stor-Märet avrättas
Häxprocessen i Älvdalen drog ut på tiden. Den 16 april 1672 dömdes 34 personer, varav sju hade suttit fängslade sedan 1668. Bland de dödsdömda fanns Märet Jonsdotter (”Stor-Märet”) som hela hysterin ursprungligen riktats mot, hennes syster Lill-Märet, Kerstin Halvarsdotter (32 år), Kerstins mor Påls Märet (71 år) och Gertrud Olofsdotter. Av dessa var det bara Stor-Märet och Påls Märet som inte hade erkänt. Avrättningen skedde på Spångmyrholmen på okänt datum före 25 september 1672. Den gravida Kerstin fick uppskov tills hon fött sitt barn. För släktforskare är det viktigt att veta att Stor-Märet aldrig erkände — trots tortyr och utdragen fångenskap — och avrättades enligt en speciell rättslig konstruktion där prästerna övertygade henne att erkänna för att komma till himlen.
Falu koppargruva – Sveriges främsta inkomstkälla
Falu koppargruva (Stora Kopparberget) var Sveriges viktigaste kopparproducent under stormaktstiden och drev sin verksamhet från åtminstone 1000-talet fram till 1992. Stora Kopparberget hade egen jurisdiktion under bergmästaren och senare Bergskollegium från 1637. Bolaget Stora Kopparberg är formellt grundat 1288 och anses vara världens äldsta bolag — idag Stora Enso. Gruvan finansierade Gustav II Adolfs och Karl X Gustavs krig och var helt avgörande för Sveriges stormaktstid. Falun fick stadsprivilegier 1641 (formellt 1646) och blev tidigt en av Sveriges största städer. Galgbacken i Falun användes som avrättningsplats under häxprocesserna 1668–1672. Området är världsarv sedan 2001.
Dalmål och språkkällan i domböckerna
Dalarna har en av Sveriges rikaste dialektala traditioner. Övre Dalarna har distinkta mål som älvdalska (övdalsk) — som av många språkvetare räknas som ett eget språk snarare än dialekt — samt mora-, orsamål och liknande. Dessa språkdrag möts ofta i 1600- och 1700-talsdomböckerna, särskilt i lokala uttryck och personnamn. Nedre Dalarna har mer standardsvensk dialekt.
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Hela Dalarnas tingslag | Gemensamt ting för hela Dalarna fram till 1621. Unik administrativ struktur som visar Dalarnas särprägel. |
| Dalkarl | Person från Dalarna. Termen har stark politisk laddning – dalkarlarna spelade upprepade gånger avgörande roll i Sveriges historia (1434, 1521, 1743). |
| Trolldomskommissionen | Specialdomstol 1669–1672 vars domar inte kunde överklagas. För Dalarna leddes den av Lorentz Creutz. |
| Blåkulla | Den mytiska plats dit häxor påstods rida för att möta Djävulen. Bygger på folktro som dokumenterats i Sverige sedan medeltiden. |
| Stora Kopparberget | Falu koppargruva. Egen administrativ enhet under Bergskollegium från 1637. |
| Bergsman | Person som ägde andelar i Falu koppargruva. Hade särskild status och jurisdiktion under bergmästaren. |
| Älvdalska / övdalsk | Eget språkligt mål i Älvdalen som av många språkforskare räknas som ett eget språk. Möts i lokala uttryck och personnamn i domböckerna. |
| Häxbönen | Den särskilda bön som regeringen 1670 beordrade prästerna i hela Sverige att hålla mot trolldomssynd. Direkt resultat av Mora-processen. |
| Borganäs | Fogden Jösse Erikssons borg som brändes midsommarafton 1434 – Engelbrektsupprorets startpunkt. |
| Mjågen / Spångmyrholmen | Avrättningsplatser i Älvdalen under häxprocesserna 1669 och 1672. |
Personnamn i Dalarna har starka särdrag. I Övre Dalarna används ofta gårdsnamn som förnamn-prefix (Gyris Marit, Knåpar Elin, Lok Anna, Bond Elin, Gålich Anna) — vilket är en helt egen tradition som möts än idag i Mora, Orsa och Älvdalen. Detta system gör att samma persons namn kan se mycket olika ut i olika handlingar. I Nedre Dalarna och Falun följs vanlig svensk patronymikon-tradition. Ortnamn slutar ofta på -berg, -hyttan, -fors (Bergslagen) eller -arvet, -lund, -dal (Övre Dalarna).
Tidslinje för rättskipningen i Dalarna
- 1000-tal: Falu koppargruva i drift
- 1288: Stora Kopparberg formellt grundat – världens äldsta aktiva bolag
- 1300-tal: Magnus Erikssons landslag införs i Dalarna
- 1434-06-24: Engelbrektsupproret startar – Borganäs brännes midsommarafton
- 1614: Svea hovrätt inrättas – andra instans för Dalarna
- 1621: ”Hela Dalarnas tingslag” upplöses, delas i flera domsagor
- 1624: Säter får stadsprivilegier av Gustav II Adolf
- 1634: Stora Kopparbergs län (sedermera Dalarnas län) etableras genom Axel Oxenstiernas länsreform
- 1637: Bergskollegium inrättas – central instans för bergsmål
- 1641: Falun och Avesta får stadsprivilegier
- 1646: Falu formella stadsprivilegier bekräftas
- 1667-höst: Gertrud Svensdotter (11 år) påstås gå på vatten vid Åsen i Älvdalen
- 1668-09-13: 12 dödsdomar utdöms i Älvdalen
- 1668-09-17: Rättegång mot Märet Jonsdotter (Stor-Märet) i Lillhärdal börjar
- 1669-01-29: Gyris Marit Erichsdotter bränns på galgbacken i Falun
- 1669-04-07: Svea hovrätt fastställer sju dödsstraff
- 1669-05-19: Sju personer halshöggs och brändes vid Mjågen, Älvdalen
- 1669-08-12: Trolldomskommissionen samlas i Mora under Lorentz Creutz
- 1669-08-24: 22 dödsdomar (16 Mora + 6 Älvdalen). 148 barn dömda till ris
- 1670: Häxbönen införs i landets kyrkor av regeringen
- 1672-04-16: Älvdalen-processen avslutas – 34 personer döms, Stor-Märet bland dödsdömda
- 1672-före 09-25: Stor-Märet Jonsdotter avrättas på Spångmyrholmen
- 1675: Gertrud Svensdotter dör av okänd orsak efter att ha fött en son
- 1676: Malin Matsdotter avrättas i Stockholm – Det stora oväsendet upphör
- 1677: Regeringen beordrar prästerna att förklara alla häxor utvisade från landet
- 1734: 1734 års lag införs i Dalarna
- 1743: Stora daldansen – sista dalkarlsupproret
- 1849: Lagmansrätt avskaffas, häradsrätt direkt underordnad hovrätten
- 1858: Sista häxhysterin i Mockfjärd och Gagnef – ingen häxprocess längre laglig
- 1903: Landsarkivet i Uppsala (ULA) inrättas
- 1971: Häradsrätter och rådhusrätter slås samman till tingsrätter
- 1992: Falu koppargruva upphör med brytning efter cirka 1000 år
- 2001: Falu gruvområde blir världsarv
- 2010: Landsarkivet i Uppsala uppgår i Riksarkivet
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Dalarna bevaras hos Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum) med prefixet SE/ULA. Trolldomskommissionens arkiv är digitaliserat och fritt tillgängligt — en oerhört värdefull resurs för Dalarnas släktforskning från 1660-talet.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till Dalarnas häradsrättsmaterial.
- Trolldomskommissionernas arkiv – Riksarkivet – digitaliserade akter från Dalarnas trolldomskommission 1669–1672. Helt unikt material för perioden. Innehåller även ämnessamlingen ”Trolldom och annan vidskepelse”.
- Riksarkivet i Uppsala – Arkivcentrum förvarar arkiv från Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län.
- Arkivcentrum Dalarna (Falun) – lokal arkivcentral med stora samlingar.
- Trolldomsprocesser.se – välresearchad sajt med komplett kronologi över alla händelser i Dalarna 1668–1672.
- Dalarnas kvinnohistoriska förening – material och föreläsningar om häxprocesserna i Dalarna.
Abonnemang och tryckta källor
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Dalarnas härader och bergslag välkatalogiserade.
- Birgitta Lagerlöf-Génetay: De svenska häxprocessernas utbrottsskede 1668–1671. Akademitryck AB, Stockholm 1990. Standardverket om Älvdalens och Moras processer.
- Alf Åberg: Häxorna: de stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668–1676. Esselte studium/Akademiförl., Göteborg 1989.
- Östborn, Andreas (red.): Dalarnas häxprocesser. Stift. Bonäs bygdegård, Mora 2000.
- Jan Guillou: Häxornas försvarare. Piratförlaget 2002.
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätterna fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Svea hovrätt (Stockholm, från 1614) – andra instans för Dalarna och hela Svealand.
- Västerås domkapitel – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader och sedlighetsmål. Dalarna tillhörde Västerås stift sedan medeltiden.
- Bergskollegium (Stockholm, från 1637) – central instans för bergsmål och bergsmansprivilegier. Stora Kopparbergs bergslag lydde under Bergskollegium.
- Bergmästardömet Stora Kopparberget – egen jurisdiktion för Falu koppargruva och bergsrelaterade mål.
- Trolldomskommissionen i Dalarna (1669–1672) – specialdomstol vars domar ej kunde överklagas. Material digitaliserat hos Riksarkivet.
- Länsstyrelsen i Kopparbergs län (sedan 1634, från 1997 Dalarnas län) – administrativa mål och första instans i flera fall.
- Stora Kopparbergs bergslag – ekonomisk-juridisk korporation för delägarna i koppargruvan.
- Falu bergmästardomstol – speciellt forum för gruvmål.
Praktiska forskartips för Dalarna
- Skilj Övre och Nedre Dalarna – Övre Dalarna (Mora, Orsa, Rättvik, Leksand, Älvdalen) använder gårdsnamn-systemet. Nedre Dalarna (Falun, Hedemora, Säter, Avesta) följer vanlig svensk patronymikon-tradition.
- Använd Trolldomskommissionens digitaliserade arkiv för material 1668–1672. Helt unikt för Dalarna.
- För bergsbruksanor i Falun – sök i Stora Kopparbergs bergslag, Bergskollegium och bergmästardomstolen, inte bara i Falu rådhusrätt.
- För Borganäs och Engelbrektsupproret – material om bergslagsbönder från 1430-talet kan finnas i hertig Engelbrekts kanslihandlingar, bevarade i diplomsamlingar.
- För Falu-anor – stadsprivilegier 1641 (formellt 1646). Sök i SE/ULA/10239 för Falu rådhusrätt.
- För Hedemora-anor – Dalarnas äldsta stad. Sök i SE/ULA/10387.
- Gårdsnamn i Övre Dalarna är kritiskt – Gyris Marit, Lok Anna, Knåpar Elin är inte efternamn utan gårdsnamn. Samma person kan ha olika ”namn” i olika handlingar.
- Häxprocessoffren från 1669 är välkända med fullständiga namn, åldrar och bygder. Kontrollera om förfäder finns i listorna.
- Älvdalska kan inslag i 1600- och 1700-talsdomböcker från Älvdalen och Mora. Konsultera språkresurser vid behov.
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – dalarn handlingar följer i huvudsak standard svensk skrifttradition.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Dalarnas domböcker?
Riksarkivet i Uppsala (Arkivcentrum) förvarar originalen från hela Dalarna med prefixet SE/ULA. Landsarkivet i Uppsala inrättades 1903 och blev en avdelning inom Riksarkivet 2010. Det förvarar arkiv från Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas (Kopparbergs) län. Arkivcentrum Dalarna i Falun har också stora lokala samlingar och kan vara närmare för många besökare.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Dalarna?
Bevarade häradsrättsprotokoll går till sent 1500-tal/tidigt 1600-tal. ”Hela Dalarnas tingslags häradsrätt” (–1621) finns under SE/ULA/738 — en av Sveriges äldsta domstolsarkiv. Trolldomskommissionens akter från 1668–1672 är digitaliserade och tillgängliga. För medeltida material söker du i diplomsamlingar via Riksarkivet, samt i Stora Kopparbergs bergslags arkiv för bergsbruksrelaterat material från 1288 och framåt.
Hade Dalarna en egen landskapslag?
Nej, Dalarna hade ingen egen bevarad landskapslag. Det är osäkert om en sådan någonsin existerade. Magnus Erikssons landslag från mitten av 1300-talet tillämpades i hela landskapet. Under tidig medeltid kan Västmannalagen ha gällt i de södra delarna. Detta skiljer Dalarna från Uppland, Södermanland, Närke och Västmanland som alla hade egna landskapslagar.
Vad var ”Hela Dalarnas tingslag”?
”Hela Dalarnas tingslag” var en unik administrativ struktur där hela Dalarna utgjorde ett enda gemensamt tingsdistrikt fram till 1621. Detta är ovanligt — de flesta svenska landskap hade flera tingslag och härader. Strukturen visar Dalarnas särprägel som ett självmedvetet folkland. Arkivet finns under SE/ULA/738 (–1621) och SE/ULA/10391 (KLHA I). Efter 1621 delades landskapet i flera domsagor: Österdalarnas, Västerdalarnas, Falu, Hedemora och Folkare härads domsagor.
Varför är häxprocesserna i Mora 1669 så berömda?
Mora-processen är den tredje största häxprocessen under Det stora oväsendet 1668–1676, efter Torsåker och Härnösand-Säbrå. Den fick internationell ryktbarhet genom en tysk illustration som spreds i västvärlden och anses ha inspirerat häxprocesserna i Salem, Massachusetts 1692. Processen började i Älvdalen 1668 med 11-åriga Gertrud Svensdotter och spred sig till Mora 1669. Trolldomskommissionen utdömde 16 dödsdomar i Mora och 6 i Älvdalen den 24 augusti 1669. 148 barn dömdes till ris eller gatlopp. Att häxorna brändes ”levande på bål” enligt den tyska illustrationen är dock fel – i Sverige halshöggs de först och kropparna brändes sedan.
Vem var Gertrud Svensdotter och vad hände henne?
Gertrud Svensdotter var den 11-åriga flicka från Åsen by i Älvdalen som genom sina anklagelser hösten 1667 utlöste Det stora oväsendet. Hon bodde hos sin farfars systrar Elin och Christin Jonsdotter efter att hennes mor dött. Efter förhör av kyrkoherden Lars Elvius pekade hon ut Märet Jonsdotter (Stor-Märet) från Lillhärdal. Hon dömdes själv till döden men fick leva mot att hon pekade ut andra. Den 19 maj 1669 fick hon bevittna avrättningarna vid Mjågen — inklusive avrättningen av sin vän Gålich Anna Olsdotter (17 år). Gertrud gifte sig 1673 med Lars Mattson (också vittne i processen) och dog 1675 av okänd orsak en vecka efter att ha fött en son som också dog. Hon var då 19 år gammal.
Vad är Falu koppargruvas roll för släktforskning?
Falu koppargruva (Stora Kopparberget) i drift sedan åtminstone 1000-talet hade egen jurisdiktion under bergmästaren och Bergskollegium från 1637. Bergsmännen som ägde andelar i gruvan hade särskild status och dokumenteras i Stora Kopparbergs bergslags arkiv. Bolaget Stora Kopparberg är formellt grundat 1288 och anses vara världens äldsta aktiva bolag. För släktforskare med förfäder kopplade till gruvan – bergsmän, gruvarbetare, smedjefolk – är detta material kompletterande till Falu rådhusrätts arkiv (SE/ULA/10239).
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa din förfaders socken och kontrollera vilken del av Dalarna (Övre/Nedre/Bergslag). För Övre Dalarna måste du lära dig gårdsnamn-systemet. Om förfadern bodde i Älvdalen, Mora, Orsa, Rättvik eller Leksand under 1668–1672 är det troligt att de finns i Trolldomskommissionens digitaliserade arkiv. För Falun specifikt – sök i Falu rådhusrätt (SE/ULA/10239) och Stora Kopparbergs bergslag. Använd Arkiv Digital eller Riksarkivets digitala forskarsal för primärmaterialet. Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Trolldomskommissionernas arkiv – Riksarkivet
- Riksarkivet i Uppsala – officiell hemsida
- Trolldomsprocesser.se – Dalarna
- Dalarnas kvinnohistoriska förening
- Arkiv Digital
- Lagerlöf-Génetay, Birgitta. De svenska häxprocessernas utbrottsskede 1668–1671. Akademitryck AB, Stockholm (1990).
- Åberg, Alf. Häxorna: de stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668–1676. Esselte studium/Akademiförl., Göteborg (1989).
- Östborn, Andreas (red.). Dalarnas häxprocesser. Stift. Bonäs bygdegård, Mora (2000).
- Guillou, Jan. Häxornas försvarare. Piratförlaget (2002).
- Larsson, Lars-Olof. Engelbrekt Engelbrektsson och 1430-talets svenska uppror. Norstedts (1984).
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
