Bohuslän – häradsrätter och domböcker

Letar du efter förfäder i Bohuslän? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i ett landskap som under nästan 350 år tillhörde Norge (Danmark-Norge), vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur den norska tiden fram till 1658 påverkar äldre material och konkreta rättsfall som visar bredden i materialet. Bohuslän skiljer sig från Sveriges andra forna danska/norska landskap genom sin starka norska prägel, den unika häxprocessen på Tjörn 1669–1672, Bohus fästning som rättsligt centrum i 350 år och en historia av fjorton belägringar utan att fästningen någonsin föll.

Historisk bakgrund och rättskipning i Bohuslän

Bohuslän var norskt landskap från medeltiden fram till freden i Roskilde 1658, då det permanent övergick till Sverige tillsammans med Skåne, Halland, Blekinge, Jämtland och Härjedalen. Detta är en viktig distinktion: medan Skåne, Halland och Blekinge tillhörde Danmark, var Bohuslän en del av Norge inom unionen Danmark-Norge. Den norska rättstraditionen var något annorlunda än den danska, och bohuslänsk särprägel skiljer landskapet från andra forna danska landskap. Bohus fästning, anlagd 1308 av den norske kungen Håkon V Magnusson, var i 350 år ett av Norges viktigaste fästen och fungerade samtidigt som rättsligt och förvaltningsmässigt centrum för södra Norge — ”Älvsyssel”.

Tidigt fanns en indelning i 16 skeppsredor (norska skipreide), där en skeppsreda motsvarade 20 roddarbänkar i den norska ledungsorganisationen. Detta var en del av beredskapen mot angrepp och en bas för skatteuppbörd. Efter att Bohuslän blev svenskt 1658 ersattes skeppsredorna gradvis av 18 härader med i stort sett samma gränser och namn. Den norska skipreide-strukturen syns ännu idag i häradsnamnen — t.ex. Sotenäs (Sotanes) och Stångenäs (Stanganesi) som båda först omnämns på 1300-talet.

Under norsk tid tillämpades först Magnus Lagabötes Landslov från 1274 — Norges första rikslag. Christian V:s Norske Lov stadfästes 1687, alltså efter att Bohuslän blivit svenskt och hade därför aldrig formellt giltighet i Bohuslän. Norsk rätt fortsatte att gälla i Bohuslän formellt fram till 1683, då 1683 års lag införde svensk rätt parallellt med Skåne, Halland och Blekinge. Under övergångstiden 1658–1683 tillämpades en pragmatisk blandning av norsk och svensk rätt som kan vara förvirrande för dagens släktforskare, eftersom de äldsta svenska domböckerna ofta hänvisar till norska rättsprinciper och norsk terminologi som sorenskrivare (häradshövding), lagrette (nämnd) och tinglag (tingsdistrikt).

Bohus fästning var i flera hundra år rättsligt och militärt centrum för norra delen av Norge och blev efter 1658 ett av Sveriges viktigaste fästen i väst. Fästningens tornkammare ”Fars hatt” användes som fängelse, och här satt många av de anklagade under häxprocesserna 1669–1672. Karlstens fästning på Marstrand byggdes 1658 i samband med att Bohuslän blev svenskt under ledning av Erik Dahlberghs föregångare, och fungerade också som försvarsfästning och fängelse. Den var synlig från södra Tjörn och flera av de häxanklagade hölls fängslade där i avvaktan på rättegång. Under Skånska kriget 1675–1679 utsattes Bohuslän för upprepade norska anfall, vilket gjorde att svenska försvarsfortifikationer förstärktes ytterligare under Erik Dahlberghs ledning på 1680- och 1690-talet.

Efter den svenska övertagningen integrerades Bohuslän i det svenska rättssystemet med Göta hovrätt i Jönköping som andra instans. Landshövdingedömet Bohus län etablerades 1680 med Bohus fästning vid Kungälv som residens. När fästningens militära betydelse avtog flyttades residenset år 1700 till Göteborg och länet bytte namn till Göteborgs och Bohus län. Denna sammanslagning syns idag i alla arkivhandlingar — Göteborgs stad och Bohuslän har gemensamma arkivserier från 1700-talet och framåt, men separata äldre material. Den geografiska indelningen byggde på 18 härader plus städerna Kungälv (Sveriges äldsta i området från dansk-norsk tid), Marstrand, Uddevalla och Strömstad. Lysekils stad bildades senare (1903) och hade egen jurisdiktion till 1938.

Komplett härads- och stadslista för Bohuslän

Bohuslän omfattar 18 härader plus 4 städer med rådhusrätt. Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Göteborg (Arkivgatan 9A) med prefixet SE/GLA. Många små härader sammanfördes till större domsagor under 1600-talet, så du måste söka både på enskilt härads-namn och på domsagas-namn i NAD. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD vilket arkiv du ska söka i för din socken och period.

Viktiga rättsfall och historiska händelser från Bohusläns domböcker

Bohusläns domböcker rymmer ett rikt material från övergången från norsk till svensk rätt, de berömda häxprocesserna 1669–1672 och de många dramatiska militära konflikterna kring Bohus fästning. Här är några dokumenterade exempel.

Norskt rättsarv och språkkällan i bohuslänska domböcker

Bohuslän var norskt landskap i flera hundra år innan freden i Roskilde 1658. Det betyder att äldre material före 1658 är skrivet på dansk-norska (kanslibokmål) och följer norsk rättstradition. Detta påverkar släktforskningen på flera sätt: en del material förvaras hos Rigsarkivet i Köpenhamn och Riksarkivet i Oslo istället för svenska arkiv, och övergångsperioden 1658–1683 har en blandning av norsk och svensk praxis. Bohuslänska domböcker från 1660-talet och framåt är skrivna på svenska, men inflytandet från norsk-danska tiden märks i terminologi och vissa skrifttekniska konventioner.

Termer du kan stöta på

Personnamn följer både norsk och svensk patronymikon-tradition. Norsk-bohuslänska förnamn som Ifver, Olof, Sven, Anund, Mickel, Halvor, Tor är vanliga, vid sidan av standard svenska former. Kvinnonamn som Karin, Elin, Anna, Gunla, Maritta förekommer. Ortnamn slutar ofta på -ön, -hede, -åker, -ås i typisk västsvensk-norsk stil med många namn som kommer från fornvästnordiska (t.ex. Sotanes från Soti, Stanganesi).

Tidslinje för rättskipningen i Bohuslän

• ca 1020: Konghäll (Kungälv) blir en av Nordens äldsta städer. Olav Haraldsson (Olav den helige) håller här möte 1020.
• 1264: Konghäll bränns av invaderande venediska piraterstyrkor. Stadens betydelse minskar gradvis.
• 1274: Magnus Lagabötes Landslov stadfäst i Norge – gäller även i Bohus len/Bohuslän.
• 1304: Hertig Erik Magnusson får Ragnhildsholmen i förläning av Håkon V Magnusson som del av trolovning med Ingeborg Håkonsdotter.
• 1308: Bohus fästning grundas av Håkon V Magnusson på Bagaholmen i Nordre älv för att stärka Norges sydgräns.
• 1321: Hertiginnan Ingeborg håller hov på Bohus fästning – Skandinaviens mäktigaste kvinna för dagen.
• 1332: Norska stormän förklarar Magnus Eriksson (16 år) myndig på Bohus fästning.
• 1335: Magnus Eriksson gifter sig med Blanche av Namur på Bohus fästning. Heliga Birgitta är hennes magistra.
• 1344: Håkan Magnusson (4 år) hyllas till Norges kung på Bohus fästning.
• 1349: Digerdöden når Götaälvdalen på hösten och drabbar Bohuslän hårt.
• 1368: Hanseatisk flotta hemsöker södra Bohuslän. Marstrand och Konghäll bränns. Bohus belägras dock inte.
• 1388: Dalaborgstraktaten utfärdas troligen på Bohus – drottning Margareta erbjuds Sveriges krona.
• 1389: Kung Albrekt av Mecklenburg förs som fånge till Bohus efter slaget vid Åsle Mosse.
• 1473: Sten Sture flyttar Lödöse närmare älvmynningen. Nya Lödöse anläggs – föregångare till Göteborg.
• 1563–1570: Nordiska sjuårskriget – svenskarna lyckas tillfälligt inta Bohus nordöstra torn, men tvingas till reträtt efter hårda strider.
• 1574: Biskop Jens Nilssøn nämner Brattön som ”Blåkullen” – tidig referens till bohuslänsk häxtradition.
• 1612: Kungälv (Kungahälla) bränns av svenska trupper under Kalmarkriget. Christian IV beslutar att Ny-Kungälv ska byggas på fästningsholmen.
• 1615: Kungälvs äldsta bevarade dombok börjar (under dansk-norsk tid).
• 1621: Markbyte: stadsborna i Ny-Kungälv får kungsladugårdens mark; kungsladugården flyttas till Kastellegården (gamla Kungahälla).
• 1629-03-04: Gundel Anderses fängslas i Bohus fästning, tar livet av sig efter 26 dagars tortyr.
• 1648: Kungälvs dombok slutar (1615–1648). Detta är en av de få bevarade källorna från Bohusläns norska tid.
• 26 februari 1658: Roskildefreden – Bohuslän blir permanent svenskt tillsammans med Skåne, Halland, Blekinge, Jämtland och Härjedalen.
• 1658: Karlstens fästning byggs på Marstrand som svensk försvarsfästning. Fungerar även som fängelse.
• augusti 1669: Gripenklous trolldomskommission bildas. Häxprocesserna i Bohuslän inleds.
• september 1669: Trolldomskommissionen sammanträder i Kungälv (20:e), Orust (22:a) och Marstrand (25:e).
• 1669: Malin på Härön avlider under tortyr i Karlstens fästning. Sju personer avrättas i Mollösund.
• 25–27 april 1670: Sex personer avrättas för trolldom i Kungälv av andra trolldomskommissionen.
• 22 juni 1670: Elin och Ifver i Staxäng avrättas i Kungälv.
• juni 1671: Tredje bohuslänska trolldomskommissionen sammanträder i Kungälv. Avrättningar i Kvistrum och Hede.
• 17 januari 1672: Åtta personer avrättas på Vik i Skee (norra Bohuslän).
• 22 januari 1672: Tre personer avrättas i Krokstad.
• 27 januari 1672: Åtta personer halshuggs och bränns på Tjörn (Sötången vid Myggenäs) — bl.a. Malin Ruths och Helga i Pilanna.
• 31 januari 1672: Karin Joens dör efter pryglestraff i Uddevalla.
• mars 1672: Helga i Halltorp avrättas — sista häxprocessen i Bohuslän.
• 1675–1679: Skånska kriget. Norska trupper under Gyldenløve angriper Bohuslän. Bohus fästning belägras (13:e gången) men faller inte.
• 1680: Bohus län etableras som landshövdingedöme med Bohus fästning som residens. Tillsammans med Göteborg och häradena Sävedal, Askim och Östra Hising bildades Bohus län.
• 1681: Bohusläns lagsaga etableras. Domsageindelning omarbetas.
• 1 juli 1683: Sveriges rikes lag införs i Bohuslän — ersätter formellt norsk rätt. Samtidigt med Skåne, Halland och Blekinge.
• 1687: Christian V:s Norske Lov stadfäst i Norge (efter Bohuslän blivit svenskt). Träder aldrig i kraft i Bohuslän.
• 1697: Erik Dahlbergh designar nya befästningar för Marstrand och utvecklar Carlsten fästning.
• 1700: Landshövdingens residens flyttas från Bohus fästning till Göteborg. Länet byter namn till Göteborgs och Bohus län.
• 1713: Askims härad sammanslås med Östra Hisings härad.
• 1732: Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs härader sammanförs till en gemensam domsaga.
• 1734: Sveriges rikes lag (1734 års lag) ersätter all norsk rättspraxis helt.
• 1789: Bohus fästnings militära roll upphör. Fästningen tas ur bruk.
• 1838: Karl XIV Johan stoppar plundringen av Bohus fästnings stenmurar — fästningen räddas som kulturminne.
• 1842–1849: Bohusläns lagsaga uppgår i Västgöta, Dals och Bohusläns lagsaga. Lagsagor avskaffas slutligt 31 december 1849.
• 1800-talet: Tunge/Stångenäs/Sörbygdens/Sotenäs domsaga börjar kallas Sunnervikens domsaga.
• 1903: Lysekils stad bildas och får egen jurisdiktion med rådhusrätt.
• 1908: Landsarkivet i Göteborg inrättas och tar emot Göteborgs stads arkiv.
• 1938: Lysekils stads egen jurisdiktion (rådhusrätt) upphör.
• 1948: Göta hovrätt ersätts av Hovrätten för Västra Sverige (Göteborg) som överrätt för Bohuslän.
• 1971: Häradsrätter och rådhusrätter slås samman till tingsrätter.
• 1998: Göteborgs och Bohus län uppgår i Västra Götalands län.
• 2010: Landsarkivet i Göteborg uppgår i Riksarkivet som regional enhet.

Var hittar du domböckerna?

Domböckerna från Bohuslän bevaras huvudsakligen hos Riksarkivet i Göteborg (Arkivgatan 9A och Polstjärnegatan 16) med prefixet SE/GLA. För material från norsk tid (före 1658) behöver du oftast söka hos Rigsarkivet i Köpenhamn och Riksarkivet i Oslo. En särskild resurs är de digitaliserade trolldomskommissionernas arkiv hos Riksarkivet som inkluderar Bohuslän.

Riksarkivet och öppna källor

• Riksarkivets digitala forskarsal — kostnadsfri tillgång till stora delar av domboksmaterialet från Bohuslän. Kungälvs dombok 1615–1648 finns som fotoutgåva.
• Trolldomskommissionerna – Riksarkivet — digitaliserat arkivet från Gripenklous trolldomskommission på Marstrand, Orust och Tjörn 1669–1672, plus ämnessamlingen ”Trolldom och annan vidskepelse”.
• Bohusläns Museum: Anklagad och oskyldigt dömd — omfattande material om häxprocesser i Bohuslän, med dokumentation av enskilda fall.
• Rigsarkivet i Köpenhamn — för bohuslänskt material från dansk-norsk tid (före 1658).
• Arkivverket i Norge — Riksarkivet i Oslo har material om Bohus len under norsk tid.
• Project Runeberg — historiska beskrivningar av bohuslänska orter och Axel Emanuel Holmbergs ”Bohusläns historia och beskrifvning”.

Abonnemang och specialdatabas

• Arkiv Digital — nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Bohuslänskt material omfattar Askims och Östra Hisings (1713–1823), Kville (1752–1839), Lane (1801–1830), Tanums, Bullarens, Kville och Vette (1692–1839), Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs (1738–1833), Vette (1825–1840), Västra Hisings (1723–1823), Västra och Östra Hisings (1824–1887).
• Göran Malmstedt: ”En förtrollad värld: förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669–1672” (2018) — akademisk bok om processerna.
• Centrala soldatregistret (CSR) — för Bohusläns dragoner och garnisontrupper.

Specialdomstolar och relaterade rättsforum

Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätterna fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:

• Göta hovrätt (Jönköping, från 1614) — andra instans för Bohuslän efter 1658, tills 1948.
• Hovrätten för Västra Sverige (Göteborg, från 1948) — överrätt från 1948 till idag.
• Gripenklous trolldomskommission (1669–1672) — specialkommission på Marstrand, Orust och Tjörn under häxprocesserna. Materialet är digitaliserat och tillgängligt via Riksarkivet.
• Bohus fästning krigsrätt — militära mål och fängelsehållna. Fästningen var rättsligt-militärt centrum för norra Bohuslän.
• Karlstens fästning krigsrätt — militära mål från Marstrand-trakten.
• Göteborgs och Bohus läns landskansli (SE/GLA/12511) — administrativa mål och första instans i flera fall.
• Göteborgs domkapitel — för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader och vissa sedlighetsmål i Bohuslän efter den svenska övertagningen. Före 1658: Oslo domkapitel.
• Sorenskriverarkiv i Norge — för bohuslänskt material från norsk tid (före 1658), via Riksarkivet i Oslo.

Praktiska forskartips för Bohuslän

• Identifiera norsk eller svensk tid — om dina förfäder bodde i Bohuslän före 1658 söker du hos Rigsarkivet i Köpenhamn eller Riksarkivet i Oslo. Efter 1658: Riksarkivet i Göteborg.
• Sök på domsagas-namn — mindre härader är ofta sammanförda till större domsagor. T.ex. Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs blev Sunnervikens domsaga från mitten av 1800-talet.
• Använd trolldomskommissionens material — om förfäder bodde på Tjörn, Orust, Marstrand, i Kungälv eller norra Bohuslän under 1669–1672. Digitaliserat och fritt.
• Glöm inte den norska perioden — om förfäder dokumenterades före 1658 ska du läsa dansk-norsk kanslibokmål och söka i norska arkiv.
• Kungälvs dombok 1615–1648 är en värdefull resurs för Bohusläns äldsta bevarade material från norsk tid.
• Bohus fästnings och Karlstens fästnings fångelser — sök i Bohusläns Museums material om förfäder var anklagade eller fängslade.
• Använd Bohusläns Museums kunskapsbank — gratis och välresearchad information om häxprocesser och rättsfall.
• Skilj Bohuslän från Göteborg — Göteborgs stads arkiv är separat från Bohusläns landshärad. Skillnaden är kritisk om förfäder bodde i Göteborgs stad.
• För sjöfartsmål och fiskerätt — bohuslänska kustsamhällen var beroende av sillfiske och handelssjöfart, vilket genererar mycket material i häradsrätterna.
• Använd Maritas 9 tips för gammal handstil kombinerat med dansk-norsk paleografi för material före 1658.
• Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.

Vanliga frågor om domboksforskning i Bohuslän

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →