Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
  • Valutaomräknare
  • Handstilstränare
  • Datumkonverterare
  • Domboksexempel
  • Vägledning
domboksforskning-logo
Landskapslagarna i Sverige - medeltidens rätt

Landskapslagarna i Sverige

Publicerad 21 januari 202319 maj 2026
↻ Senast uppdaterad: 19 maj 2026

Snabbfakta om landskapslagarna

  • Äldsta bevarade: Äldre Västgötalagen, nedtecknad ca 1220
  • Stadfästa av kungen: endast 3 — Upplandslagen 1296, Södermannalagen 1327, Hälsingelagen
  • Ersattes av: Magnus Erikssons landslag (ca 1350) för landsbygden
  • Indelning: ”balkar” — kyrkobalk, giftermålsbalk, ärvdabalk, jordabalk, tjuvabalk m.fl.
  • Standardverk: Holmbäck & Wessén: Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar (5 band, 1933–1946)

Landskapslagarna i Sverige är en viktig del av den svenska rättshistorien och är ett arv från vikingatiden och medeltiden. Lagarna var anpassade efter de olika landskapen i Sverige och är ett viktigt historiskt dokument för att förstå rättssystemet och samhället under denna tid.

Denna sida bygger på den ursprungliga översikten över landskapslagarna som Marita Persson sammanställde för Domboksforskning.se. Maritas grundlistor — över de fyra kända och alla 12 landskapslagar — har bevarats och utgör sidans struktur. Materialet är därefter utökat och redigerat av Marcus Eriksson med kompletterande fakta verifierad mot Wikipedia, Riksarkivets handskriftsbeskrivningar samt det akademiska standardverket Holmbäck & Wessén: Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar (5 band, 1933–1946).

De fyra kända landskapslagarna

Det finns fyra kända landskapslagar i Sverige som ofta omnämns som de ”stora” landskapslagarna:

  • Upplandslagen
  • Västgötalagen
  • Östgötalagen
  • Gutalagen (Gotlandslagen)

Alla landskapslagarna

Utöver de fyra kända finns flera ytterligare landskapslagar och rättssamlingar. Sammanfattningsvis brukar man räkna med följande:

  • Äldre Västgötalagen
  • Yngre Västgötalagen
  • Östgötalagen
  • Tiohärads- eller Smålandslagen
  • Upplandslagen
  • Södermannalagen
  • (Yngre) Västmannalagen
  • Hälsingelagen
  • Äldre Västmanna- eller Dalalagen
  • Gutalagen
  • Björköarätten
  • Skånelagen

Landskapslagarna reglerade allt från brott och straff, till äganderätt och äktenskapslagar. En del av dessa lagar var influerade av kristna normer och värderingar, medan andra var mer traditionella och hämtade från fornnordisk sed.

Stadfästa eller rättsbok?

Av Sveriges landskapslagar är endast tre formellt stadfästa av kungen: Upplandslagen 1296 (Birger Magnusson), Södermannalagen 1327 (Magnus Eriksson) och Hälsingelagen under 1300-talet. Övriga är formellt rättsböcker — privata uppteckningar — men de tillämpades i praktiken som gällande rätt.

Översiktstabell

Lag Region Datering Status
Äldre Västgötalagen Västergötland, Dalsland ca 1220 Rättsbok — äldsta bevarade
Yngre Västgötalagen Västergötland, Dalsland ca 1280 Rättsbok, omarbetad
Östgötalagen Östergötland ca 1290 Rättsbok
Upplandslagen Uppland 1296 Stadfäst av Birger Magnusson
Smålandslagen (Tiohärad) Tiohärad i Småland ca 1300 Endast kyrkobalken bevarad
Hälsingelagen Hela Norrland norr om Ödmården 1300-tal Stadfäst
Yngre Västmannalagen Västmanland ca 1300 Rättsbok
Äldre Västmannalagen (Dalalagen) Dalarna och Västmanland ca 1300 Rättsbok
Södermannalagen Södermanland 1327 Stadfäst av Magnus Eriksson
Gutalagen Gotland 1200–1350-tal Användes till freden i Brömsebro 1645
Björköarätten Birka och tidiga svenska köpstäder 1100–1200-tal Stadsrätt
Skånelagen Skåne, Halland, Blekinge ca 1210 Dansk landskapslag, gällde till 1683

Sverige hade föränderliga gränser

Det är viktigt att komma ihåg att Sveriges gränser har varierat under de senaste tusen åren, vilket innebär att delar av Sverige periodvis haft dansk- eller norsk lag. Det är också viktigt att notera att Skånelagen, som inte räknas till Sveriges egna landskapslagar, ändå är en viktig del av svensk rättshistoria eftersom den gällde i de södra landskapen fram till 1683.

Hednalagen — fragment av förkristen västgötsk rätt

Före Äldre Västgötalagen från 1220-talet finns ett ännu äldre fragment bevarat: den så kallade hednalagen. Det är ett kort stycke skriftligt bevarad västgötsk rätt som anses spegla rättsliv från tiden innan kristendomens fullständiga genomslag. Texten är fragmentarisk men ger en sällsynt inblick i en muntlig rättstradition som annars är förlorad.

Hednalagen är därmed äldre än de stadfästa landskapslagarna och anses ge ledtrådar om hur rätten såg ut när den ännu inte var nedtecknad i sin helhet. För rättshistoriker är detta fragment ovärderligt — för domboksforskaren är det främst en påminnelse om att den fornnordiska rätten levde kvar i landskapslagarnas språk och tankesätt långt efter Sveriges formella kristnande.

Äldre Västgötalagen — Sveriges äldsta bevarade lag

Ett av de viktigaste årtalen i svensk rättshistoria är 1220-talet, då den äldsta bevarade landskapslagen nedtecknades: Äldre Västgötalagen. Denna lag är det äldsta svenska dokumentet skrivet på svenska med latinska bokstäver och markerar ett skifte från muntlig tradition till skriftlig rätt. Handskriften Kungliga biblioteket B 59 är därmed den äldsta boken på svenska språket.

Lagen sammanställdes av lagman Eskil Magnusson, halvbror till Birger jarl, som var lagman i Västergötland mellan 1217 och 1227. Att lagen nedtecknades i just Västergötland beror sannolikt på områdets tidiga kristnande och nära kopplingar till både kyrkan och kungamakten. Västgötalagen är indelad i flera balkar som behandlar allt från arv och jordägande till dråp och kvinnans rättigheter vid skilsmässa.

Västgötalagen och kvinnans rättsställning

En av de mest fascinerande aspekterna av Västgötalagen är hur den behandlar kvinnors rättigheter. I kontrast till många andra samtida europeiska lagar fick kvinnor i Västergötland en viss rätt att ärva egendom, begära skilsmässa och i vissa fall kräva kompensation vid våldsbrott. Även om kvinnors rättsställning var långt ifrån jämlik, visar detta att samhället hade en mer nyanserad syn på könsroller än vad man tidigare trott.

Lagen innehåller också regler om brudköp, hemgift och vårdnad av barn. Att dessa frågor fanns med visar att landskapslagarna inte bara handlade om brott och straff, utan också om hur familjen och samhällets struktur skulle fungera i vardagen.

Upplandslagen — den första stadfästa

Upplandslagen stadfästes av kung Birger Magnusson den 2 januari 1296 och är Sveriges första formellt antagna landskapslag. Innan stadfästelsen hade en lagkommission under ledning av lagman Birger Persson av Finsta (far till heliga Birgitta) arbetat fram lagtexten.

Upplandslagen blev mönster för flera senare landskapslagar — strukturen med balkar, ordningen mellan dem och vissa formuleringar återfinns i Södermannalagen och Hälsingelagen. När Magnus Erikssons landslag senare sammanställdes på 1340-talet utgjorde Upplandslagen den viktigaste förlagan.

Gutalagen — Gotlands särart

Gutalagen är unik. Den nedtecknades på Gotland och är skriven på fornsvensk variant av gutniska, en dialekt som skiljer sig från riksvenskan. Lagen var i bruk på Gotland från 1200-talet och fortsatte att gälla efter att Gotland blivit danskt 1361. Den användes ända till freden i Brömsebro 1645 när Gotland blev svenskt igen.

Lagen reglerar bland annat ön Gotlands särskilda förhållanden — sjörätt, fiske, hamnordning, gutnisk särart i arvsrätten där släkten hade starkare ställning än i fastlandssverige.

Skånelagen — när Skåne var danskt

Skånelagen är inte tekniskt en svensk landskapslag — Skåne, Halland och Blekinge var danska landskap fram till freden i Roskilde 1658. Lagen nedtecknades på 1210-talet och är ungefär samtida med Äldre Västgötalagen. När Sverige övertog Skåne 1658 fortsatte Skånelagen att gälla under en övergångsperiod. 1683 stadfäste Karl XI att svensk lag — Kristoffers landslag och Magnus Erikssons stadslag — från då skulle gälla även i Skåne.

Praktiskt tips för skåneforskning

När du forskar i skånska rättskällor före 1683 — domböcker, häradsting, kyrkliga domkapitel — bör du vara medveten om att man kan möta dansk rättsterminologi. ”Lensmand” (länsman), ”herredsfoged” (häradsfogde) och andra termer skiljer sig från svenska. Holmbäck & Wesséns översättning av Skånelagen finns publicerad och är ovärderlig för att tolka äldre skånska handlingar.

Balksystemet — så är lagarna uppbyggda

Alla landskapslagar är indelade i balkar — tematiska avsnitt som reglerar olika livsområden. Strukturen varierar något mellan lagarna, men de vanligaste balkarna är:

Balk Reglerar Relevans för domboksforskaren
Kyrkobalken Kyrkans plats i samhället, dop, vigsel, sakrament Förstå kyrkliga inslag i domar
Giftermålsbalken Trolovning, brudköp, hemgift, äktenskapsförord Äktenskapshinder och rättigheter
Ärvdabalken Arv, testamente, oäkta barn Arvsrättens historia
Jordabalken Fastigheter, köp, bördsrätt Förstå äldre jordtvister
Edsöresbalken Kungens fridslagar, fridsbrott Allvarliga brott i medeltidsmål
Tjuvabalken Stöld, rån, häleri Stöldmål, böter, dödsstraff
Dråpabalken Mord, dråp, manbot Manbot och släktansvar
Saramålsbalken Sår, slag, kroppsskador Misshandelsmål

Strukturen med balkar var så stark att den överlevde alla senare lagrevisioner. När 1734 års lag sammanställdes följde den samma balksystem, och moderna lagar som äktenskapsbalken (1987) och brottsbalken (1962) ansluter direkt till denna medeltida tradition.

Hur landskapslagarna ersattes

Landskapslagarna gällde fram till mitten av 1300-talet då Magnus Erikssons landslag (cirka 1350) ersatte dem för landsbygden. Detta var Sveriges första rikstäckande lag, även om den inte stadfästes formellt i alla landskap utan introducerades gradvis. Magnus Erikssons stadslag täckte städerna parallellt.

1442 antogs Kristoffers landslag som en omarbetning av Magnus Erikssons landslag. Den gällde sedan i 294 år, tills 1734 års lag ersatte både Kristoffers landslag och Magnus Erikssons stadslag och förenade rätten för land och stad i en gemensam lag.

Märkliga regler i landskapslagarna

Vissa av de regler som fanns i landskapslagarna kan i dag framstå som både märkliga och humoristiska. Till exempel kunde man enligt vissa lagar bli dömd för att ha skadat någon med en örfil, men inte om man använde en käpp — något som i dag uppfattas som absurt. I Västgötalagen fanns också regler om att man måste ha tolv vittnen för att bevisa att man var fri från trolldom.

Dessa regler är förstås inte längre giltiga, men de speglar hur rättsuppfattningen såg ut under medeltiden. I många fall blandades kristna värderingar med gamla hedniska traditioner, vilket skapade lagregler som för oss ter sig både främmande och underhållande.

Manbot — släkten betalade för dråp

Vid dråp utgick manbot, ett bötesbelopp som dråparen och hans släkt betalade till den dödes släkt. Beloppet varierade beroende på den dödes samhällsställning: en bonde gav mindre manbot än en frälseman, en träl ännu mindre. Detta system byggde på släktansvar — hela släkten var medansvarig.

Edgång — du kunde svära dig fri

I många mål kunde den anklagade svära sig fri genom att tillsammans med ett antal ”edgärdsmän” — vanligen 12 hederliga personer — avlägga ed på sin oskuld. Edgångens kraft byggde på religiös fruktan för att svära falsk ed. Systemet upphörde gradvis under 1600-talet när vittnesbevisning tog över.

Var hittar du landskapslagarna idag?

Många av lagarna finns tillgängliga på internet och är en viktig källa för forskare och historiker. Här är några av de mest användbara länkarna:

  • Riksarkivets digitala forskarsal — originalhandskrifter
  • Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
  • Litteraturbanken — digitala utgåvor med moderna kommentarer
  • Project Runeberg — originaltexter på fornsvenska

För moderna läsare är dock standardverket fortfarande Holmbäck & Wessén: Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar (5 band, 1933–1946), som finns på bibliotek och i antikvariat.

Collin & Schlyter — den vetenskapliga grundutgåvan

För den som vill arbeta vetenskapligt med originaltexterna är Hans Samuel Collin och Carl Johan Schlyter: Samling af Sweriges gamla lagar (kallad SSGL eller ”Collin och Schlyter”) den auktoritativa utgåvan. Den utkom i 13 band 1827–1877 och innehåller landskapslagarnas originaltexter med fornsvenska, varianter mellan handskrifter och textkritisk apparat. Sista bandet är en fornsvensk ordbok. Verket är digitaliserat hos Litteraturbanken. Collin och Schlyter fick det statliga uppdraget 1822; Collin dog redan 1833 efter att ha hunnit publicera Västgötalagen och Östgötalagen.

Holmbäck & Wessén bygger på Collin & Schlyters textkritiska utgåvor men översätter till modern svenska — perfekt för dig som vill förstå innehållet snarare än det fornsvenska språket.

Vanliga frågor om landskapslagarna

Vad är hednalagen?

Ett kort fragment av förkristen västgötsk rätt — äldre än Äldre Västgötalagen från 1220-talet. Texten är fragmentarisk men ger inblick i muntlig rättstradition från tiden innan Sveriges kristnande.

Hur många landskapslagar finns det?

Cirka 12 i Sverige om man räknar med Skånelagen (dansk-medeltida), Björköarätten (stadsrätt), Yngre Västgötalagen, både äldre och yngre Västmannalagen. De fyra mest kända är Upplandslagen, Västgötalagen, Östgötalagen och Gutalagen.

Vilken är äldst?

Äldre Västgötalagen, nedtecknad på 1220-talet. Handskriften KB B 59 är det äldsta dokumentet på svenska språket med latinska bokstäver.

Vilka landskapslagar stadfästes av kungen?

Endast tre: Upplandslagen 1296 (Birger Magnusson), Södermannalagen 1327 (Magnus Eriksson) och Hälsingelagen under 1300-talet.

Vad är skillnaden mellan landskapslag och landslag?

Landskapslagar var regionala — varje landskap hade sin egen. Landslag (Magnus Erikssons 1350, Kristoffers 1442) var rikstäckande och ersatte landskapslagarna för landsbygden.

Vad är en balk?

En tematisk indelning av en lag — som kyrkobalken, jordabalken eller tjuvabalken. Strukturen kommer från landskapslagarna och lever kvar i moderna svenska lagar som äktenskapsbalken och brottsbalken.

Vad gällde i Skåne?

Skånelagen, en dansk-medeltida lag, gällde fram till 1683 när svensk lag infördes formellt. Skåne tillhörde Danmark fram till freden i Roskilde 1658.

Hur länge gällde landskapslagarna?

De ersattes gradvis av Magnus Erikssons landslag (ca 1350) för landsbygden. Gutalagen användes på Gotland fram till 1645.

Var hittar jag landskapslagarna idag?

Holmbäck & Wesséns 5-bandsverk från 1933–1946 är den vanligaste tillgängliga utgåvan. Project Runeberg har originaltexter. Riksarkivet har originalhandskrifterna.

Relaterade artiklar och verktyg på domboksforskning.se

  • Sveriges gamla lagar — interaktiv tidslinje och databas
  • 1734 års lag — lagen som ersatte alla landskapslagar
  • Sveriges domstolsväsende — häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Dombokslexikon — över 500 juridiska och historiska termer
  • Sverige runt — landskapsguider
  • Handstilstränare — öva läsa 1700-tals handstil
  • Datumkonverterare

Källor

Källor och vidare läsning

  • Wikipedia: Landskapslag
  • Wikipedia: Äldre Västgötalagen
  • Wikipedia: Upplandslagen
  • Wikipedia: Gutalagen
  • Wikipedia: Skånelagen
  • Project Runeberg
  • Riksarkivet
  • Holmbäck, Å. & Wessén, E.: Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar (5 band, 1933–1946) — standardverket
  • Collin, H. S. & Schlyter, C. J.: Samling af Sweriges gamla lagar (SSGL, 13 band, 1827–1877) — den vetenskapliga grundutgåvan
  • Sjöholm, Elsa: Sveriges medeltidslagar: europeisk rättstradition i politisk omvandling (1988)
  • Göran Inger: Svensk rättshistoria — utmärkt bok för domboksforskare

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningstips

  • Riddarhusordningen 1626 när adeln blev en sluten klubb
  • Skattechocken på 1960-talet när Sverige tog hårdast i Europa
  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Valborgsmässoaftonens historia: från Walpurga till studentvalborg
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Påskens historia i Sverige: från vårblot till påskkärringar
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Domböcker online – hitta, söka och läsa svenska domböcker digitalt
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna
  • Linköpingsmorden – Hur Sveriges mest uppmärksammade dubbelmord fick sitt svar
  • Valloner utseende
  • Gustaf V och hans oäkta barn 
  • Anders Zorns oäkta barn – Sanningen bakom ryktena
  • Titanic överlevande: berättelserna bakom katastrofen
  • Därför firar vi lucia – En ljusets fest med mörka rötter
  • Prinsessan Margarethas oäkta barn
  • Carl Larssons släktträd – Historien bakom Sveriges mest älskade konstnärsfamilj
  • Kungens oäkta barn – Skandalerna som format Europas kungahus
  • Vårdträd – En levande länk mellan historia, tro och gårdsliv
  • Vad hette Stockholm förr? En spännande resa bakåt i tiden
  • Alfred Nobel och hans familj – En släkt full av snille och sprängkraft

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se