Snabbfakta om västgötska dialektord
- Västgötamål — gemensam beteckning för dialekter i Västergötland och Dalsland
- Indelning: nordvästgötska, sydvästgötska och kålamål (Skarabygdsmål)
- Äldsta skriftliga källa: Äldre Västgötalagen från ca 1220
- Standardverk: Rietz’ Svenskt dialektlexikon (1862–1867), SAOB, Isofs arkiv
Gamla västgötska dialektord är en del av det kulturarv som bevaras av människor i Västergötland. När du forskar i västgötska domböcker, bouppteckningar och kyrkoböcker möter du då och då ord som inte finns i moderna ordböcker — vissa är fornsvenska former, andra är västgötska dialektord som tagit sig in i officiella handlingar.
Innehållsförteckning
Vad är västgötska?
Västgötamål är gemensamt namn för dialekter som talas i Västergötland och Dalsland. Inom området finns flera huvudsakliga varianter:
- Nordvästgötska — talas i nordvästra delen, påverkad av bohuslänska
- Sydvästgötska — i sydligaste delarna, gränsande mot Halland
- Kålamål eller Skarabygdsmål — kring Skara och Götaälvdalen
- Östgötsk-färgad västgötska — i östligaste delarna
Västergötland har en rik historia som sträcker sig tillbaka flera århundraden. I den gamla västgötska dialekten finns många ord som inte längre används i dagens svenska språk. Dessa ord ger en inblick i hur människor talade och tänkte under en annan tid.
Västgötska språkdrag — så känner du igen dialekten
Den västgötska dialekten har flera karakteristiska språkliga drag som dokumenterats av Institutet för språk och folkminnen (Isof). Att känna igen dessa hjälper dig att avgöra om ett ord är dialektalt eller rikssvenskt:
| Drag | Förändring | Exempel |
|---|---|---|
| Y → U | Långt y blir u-ljud | synd → sunn, dynga → dunga, by → bu, gryn → grun |
| JU → Y | ju-ljud blir y | bjuda → bya/by (gemensamt med danska och norska) |
| E → AI (sydväst) | Långt e diftongeras | ben → bain/bein (i södra Västergötland) |
| Ä → A före rr | ä blir a före rr-ljud | herre → harre |
| KO → KU | o blir u (gemensamt med södra Norge) | ko → ku |
| R-bortfall | Slut-r och slut-s försvinner ofta | drager → drage, husen → huse |
Dessa språkdrag är dokumenterade som genuint västgötska. Om du läser en handling där sådana stavningar förekommer kan du vara säker på att skrivaren var västgötepåverkad.
Dialektord i officiella handlingar
De flesta domböcker, bouppteckningar och kyrkoböcker skrevs på rikssvenska även när skrivaren var västgöte. Dialektala ord smyger sig dock in på flera sätt:
- I citerat tal från vittnen och parter
- När skrivaren hade lokal bakgrund
- När specifika föremål eller företeelser inte hade riksvensk benämning
- I föremålslistor (bouppteckningar) som använde lokala namn
Då många av de gamla dombokarna kan vara svåra att förstå utan kunskap om dialektala ord, är en ordlista av stort värde för forskare och släktforskare.
Ordlista — ord du kan möta i västgötska handlingar
Personer och familjerelationer
| Ord | Betydelse | Kommentar |
|---|---|---|
| gubbe | äldre man, ofta make | Förekommer i bouppteckningar och dödsnotiser |
| käring / kärring | äldre kvinna, ofta hustru | Inte nedsättande på äldre tider |
| glytt / glytter | barn, småfolk | Västgötsk dialektform |
| moa / mora | mor | Dialektal form |
| knöt / knöte | oäkta barn, lösbarn | Negativ konnotation |
| tös | flicka | Vanligt i västgötska källor |
| dräng | tjänstefolk, ung ogift man | Generell term |
| piga | tjänstekvinna, ogift | Generell term |
| åldermand | byälsta, byns ledare | Bystyrelsens ordförande |
Hus, gård och egendom
| Ord | Betydelse | Kommentar |
|---|---|---|
| byggning / bygnad | byggnad, hus | ”Byggningabalk” från fornsvenska |
| fähus | stall för boskap | Vanligt i bouppteckningar |
| härbärge | förrådsbyggnad, ofta i två våningar | Specialbyggnad för kläder och dyrare ägodelar |
| spilta | enskilt bås för djur i stall | Mängden spiltor visade gårdens storlek |
| krubba | trag för hö och foder | Standard term |
| äng | slåtterängar | Före laga skifte uppdelade i tegar |
| åker | plöjd mark för spannmål | Mätt i tunnland |
| utmark | betesmark och skog gemensamt för byn | Före laga skifte |
Rättstermer som förekommer i västgötska domböcker
Observera: dessa är rikssvenska rättstermer, inte specifikt västgötska. De listas här för att de ofta förekommer i västgötska domböcker och kan behöva förklaras för moderna läsare.
| Ord | Betydelse | Kommentar |
|---|---|---|
| ting | domstolssammankomst | Lagtima ting (ordinarie) och urtima ting (extraordinära) |
| häradshövding | ordförande i häradsrätten | Juridiskt utbildad jurist från 1600-talet |
| nämndeman | förtroendevald lekman i häradsrätten | 12 nämndemän, även ”tolvmän” |
| okvädesord | förolämpning | Vanligt brott i domböcker |
| kindpust | örfil | Misshandel av lägre grad |
| hårdrag | att rycka i håret | Specifikt brott i 1734 års lag |
| blånad | blåmärke efter slag | Bevis i misshandelsmål |
| sår | öppet sår, ofta blodvite | Allvarligare än blånad |
| mökränkning | att lägra en ogift kvinna | Brott före 1864 |
| lönskaläge | sex mellan ogifta | Straffbart före 1864 |
| hor | sex med gift person | Allvarligare än lönskaläge |
| tvebot | dubbla böter | För stöld utomhus enligt 1734 års lag |
| manbot | böter för dråp | Medeltida system, släktansvar |
| edsöre | kungens fridsbrott | Allvarlig kategori av brott |
| uppbud | offentlig kungörelse vid jordköp | Tre uppbud krävdes före lagfart |
| fasta | vittnen vid fastighetsköp | Medeltida term |
Föremål och bouppteckningar
| Ord | Betydelse | Kommentar |
|---|---|---|
| kista | större förvaringsbox | ”Klädeskista”, ”linnekista” |
| säng | säng, ofta inbyggd vägg-säng | Värdefull post i bouppteckningar |
| vagga | spädbarnssäng | Symbol för barnafödande |
| linne | lakan, dukar, skjortor | Mätt i alnar i bouppteckningar |
| vävstol | redskap för att väva tyg | Vanligt på gårdar, hustruns område |
| spinnrock | redskap för spinning av tråd | Standard på 1700-talets gårdar |
| brännvinspanna | apparat för hembränning | Tillåtet före 1860 |
| kopparkittel | kopparkärl för matlagning | Värdefull och prestigeladdad |
| tunna | trätunna för förvaring | Olika storlekar |
| spann | trähink, även mått | ”En spann säd” = ca 35 liter |
Tid, datum och kyrkliga begrepp
| Ord | Betydelse | Kommentar |
|---|---|---|
| Mickelsmäss | 29 september, ärkeängeln Mikael | Flyttningsdag för tjänstefolk |
| Mårtensmäss | 11 november, Sankt Martin | Slakttid, gåsmiddag |
| Valborgsmässa | 30 april | Vårens början, brasor |
| lysning | kungörelse i kyrkan inför vigsel | Tre söndagar i rad i båda parters församlingar |
| uppenbar kyrkoplikt | offentlig botgöring | Avskaffades 1741 |
| kommunionslängd | husförhörslängd | Alternativt namn |
Specifika dialektala ord
| Ord | Betydelse | Kommentar |
|---|---|---|
| stuva / stuga | enklare bostadshus | Mindre än ”hus” |
| kåk | förfallet hus | Nedsättande |
| sjuder | kokar | Förekommer i äldre texter |
| gålla | hus, ofta i sammanhang som ”gå hem till gålla” | Dialektalt |
Genuint västgötska dialektord
Följande ord är dokumenterade som specifikt västgötska/skaraborgska i dialektordböcker och hembygdsmaterial:
| Västgötska | Rikssvenska | Kommentar |
|---|---|---|
| änna | ändå | ”Vettladuänna” = ”vet du väl ändå” |
| la | väl | Försvagningspartikel |
| orken | jättemycket | Förstärkning. ”Oooorken” — betoning på O |
| plöjsla | hoppa på | ”Att hoppa på plöjsla” |
| skråen / skröen | förfärlig, hemsk | ”Fy skråen” — uttryck för förfäran. Finns även i värmländska som ”skröen” (ö-betoning) |
| conbarris | stor sten | Lokalt uttryck |
| fänka / fänker | tänker | Genitiv-form. ”Hä fänkar jag inte på” |
| hä | det | Mycket vanligt. ”Hä va kul” |
| möcke / möket | mycket | Med dialektal y→u-utveckling: mycket → möcket |
| frågandes | frågande | -s-ändelse på presens particip |
| åss / ôss | oss | Förkortat och betonat |
| kna | kunna | Sammandragen form |
| vell | vill | Sammandragen form |
| kûll | flicka, ung kvinna | Dialektalt |
| tös | flicka | Också rikssvenskt men extra vanligt |
| vävare | spindel | Lokal benämning |
| tegelsten | murblock | Östra Västergötland |
Källa för fördjupning
För djupare studier rekommenderas Föreningen för västgötalitteratur i Skara, som publicerat Den västgötska dialekten, samt Isofs Syd- och västsvensk dialektordsdatabas. Lokala hembygdsföreningar (t.ex. J:ala hembygdsförening) har även egna dialektordlistor som täcker enskilda socknar och bygder.
Viktigt om dialektord i officiella dokument
De flesta domböcker, bouppteckningar och kyrkoböcker skrevs på rikssvenska även när skrivaren var västgöte. Dialektala ord smyger sig dock in på flera sätt: i citerat tal från vittnen och parter, i föremålslistor som använder lokala benämningar, och i specifika rättstermer som har medeltida västgötska rötter (många kommer från Västgötalagen). När du stöter på ett okänt ord — kontrollera först om det är fornsvenska, sedan om det kan vara dialektalt.
Praktiska tips för dialektordsläsning
Tips 1: SAOB är guldstandarden
Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är den ultimata källan för svenska ord från 1521 och framåt. Den finns gratis online på saob.se och inkluderar dialektala varianter.
Tips 2: Rietz’ dialektlexikon
Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon (1862–1867) är den klassiska sammanställningen av svenska dialektala ord. Finns digitaliserad hos Project Runeberg och Litteraturbanken.
Tips 3: Isofs arkiv
Institutet för språk och folkminnen (Isof), tidigare ULMA, har stora samlingar av inspelat dialektmaterial.
Tips 4: Glöm inte fornsvenska
Många ”okända” ord i domböcker är inte dialektala utan fornsvenska — t.ex. ”edsöre”, ”tvebot”, ”fasta”. Holmbäck & Wesséns översättning av landskapslagarna är ovärderlig här.
Tips 5: Använd vårt eget dombokslexikon
På domboksforskning.se har vi Dombokslexikon med över 500 juridiska och historiska termer.
Exempel från en västgötsk dombok
Som illustration, en typisk fras från ett västgötskt häradsting omkring 1680:
”Anno 1680, den 12 september, lagtima höstetinget med Wiste härads inwånare i Skofteby gästgifwaregård. Nämbden sutto: lagläsaren Anders Persson i Bäreberg… pligten för ringa misshandling, tildömes han at böta tre marker silfwermyntz til treskifte, samt at för rätten bedia om förlåtelse.”
Här ser vi ord som lagtima (ordinarie), nämbden (nämnden), lagläsaren (juridisk rådgivare), pligten (straffet), marker silfwermyntz (silvermynt), och treskifte (tredelat — kung, härad och målsägande). Alla är rikssvenska men i ålderdomlig form.
Vanliga frågor
Vad är västgötska?
Samlingsnamn för dialekter i Västergötland och Dalsland. Inkluderar nordvästgötska, sydvästgötska och kålamål (Skarabygdsmål).
Vilka är de tydligaste västgötska språkdragen?
Övergången y → u (synd → sunn, by → bu), ju → y (bjuda → by), ä → a före rr (herre → harre), ko → ku, samt bortfall av slut-r och slut-s. Dessa drag är dokumenterade av Institutet för språk och folkminnen (Isof).
Förekommer dialektord i domböcker?
De flesta domböcker är skrivna på rikssvenska men dialektala ord smyger sig in i citerat tal från vittnen, i föremålslistor och i specifika rättstermer.
Vilket är det viktigaste ordboksverket?
Johan Ernst Rietz’ Svenskt dialektlexikon (1862–1867) är klassikern. SAOB är den mest kompletta för rikssvenska. Isofs arkiv har modernare material.
Vad betyder ”knöt”?
Oäkta barn, lösbarn. Nedsättande term som förekommer i västgötska domböcker och bouppteckningar.
Vad är skillnaden mellan dialekt och fornsvenska?
Fornsvenska är ett historiskt språkstadium (ca 1225–1526). Dialekt är regional variation. Många ”gamla” ord är fornsvenska som överlevt i dialekter men inte i riksspråket.
Var hittar jag mer västgötska ord?
SAOB (saob.se), Rietz’ dialektlexikon (Project Runeberg), Isofs arkiv (sprakochfolkminnen.se) och Holmbäck & Wesséns översättning av Äldre Västgötalagen.
Hur skiljer jag dialekt från skrivfel?
Kontrollera om ordet finns i SAOB eller Rietz. Om det finns dokumenterat med samma betydelse är det dialektord. Om det inte finns alls kan det vara skrivfel.
Relaterade artiklar och verktyg på domboksforskning.se
- Dombokslexikon — över 500 juridiska och historiska termer
- Föremålslexikon — tolka föremål i bouppteckningar
- Handstilstränare — öva läsa 1700-tals handstil
- Sverige runt: Västergötland
- Sverige runt: Dalsland
- Landskapslagarna i Sverige
- Datumkonverterare
Källor
Källor och vidare läsning
- Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- Institutet för språk och folkminnen (Isof)
- Project Runeberg: Rietz Svenskt dialektlexikon
- Litteraturbanken
- Wikipedia: Västgötska
- Rietz, J. E.: Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- Holmbäck, Å. & Wessén, E.: Svenska landskapslagar, band 5 (Äldre Västgötalagen)
Kommentarer