Snabbfakta om valborgsmässoaftonens historia
- Datum: alltid 30 april (Valborgs helgondag är 1 maj)
- Namnet ”Valborg”: från Sankta Walpurga, engelsk abbedissa i tyska klostret Heidenheim på 700-talet
- Helgonförklarad: 1 maj 779 (eller strax därefter)
- Två huvudtraditioner: bondesamhällets eldar mot rovdjur + studentvalborg från 1800-tal
- ”Vintern rasat ut”: text av Herman Sätherberg 1838, tonsatt av Otto Lindblad
- Uppsalas vårtal: radioutsänt sedan 1926 (endast undantag 1951)
- Lund: första belägg för valborgsfirande 1668, universitetet var då två år gammalt
- Allmänna Sången: fastställde Valborg som en av fyra studenthögtider 1842
- Status: inte röd dag, men flaggdag
Valborgsmässoafton, Sveriges mest paradoxala vårhelg. Den firas till minne av ett engelskt helgon som missionerade i Tyskland på 700-talet, men firas idag mest av studenter i Uppsala och Lund som inte alls har något religiöst förhållande till henne. Eldarna som tänds i hela landet 30 april började som praktiskt skydd för boskap mot vargar, men har också konkurrerande tysk-mystisk förklaring som häxbrasor. För släktforskaren möter valborgsmässan i kyrkoböckerna som ”Sancta Walburgh” i medeltidsböckerna, och i 1800-talets dagböcker som ”siste april”. Den här artikeln går igenom valborgsmässans dubbla rötter, det bondsamhälleliga boskapsskyddet, det tysk-medeltida helgonfirandet, och studenternas övertagande från 1800-talets början.
Sankta Walpurga: det engelska helgonet
Namnet ”Valborg” kommer från det medeltida latinska namnet Walburga eller Walpurga, på svenska ofta ”Valborg”. Hon var en engelsk-tysk missionär från 700-talet:
- Born: tidigt 700-tal i England
- Kunglig härkomst: enligt legenden engelsk kungadotter
- Missionsverksamhet: följde med sin farbror Bonifatius till Tyskland
- Abbedissa: i det benediktinska klostret Heidenheim i Bayern
- Död: 25 februari 779 (eller 778)
- Helgondag: 1 maj (förmodligen knuten till hennes helgonförklaring eller flyttandet av reliker)
Walpurga blev populär i tyska klosterväsendet som skyddshelgon mot sjukdomar och fertilitetsproblem. Hon förekommer i svenska medeltidsböcker som ”Sancta Walburgh” men hade aldrig någon större betydelse som helgon i Sverige. Istället är det kvällen före hennes mässa, 30 april, som blev viktig.
Walpurgisnacht: häxornas natt i tysk tradition
I tysk tradition trodde man att häxorna hade sin häxsabbat natten mellan 30 april och 1 maj. Deras mål var Blocksberg, den högsta spetsen av bergsmassivet Harz, där de mötte djävulen. Detta är samma berättelse som påskens svenska Blåkulla, fast tysk version vid annan tid:
| Tradition | Tyskland | Sverige |
|---|---|---|
| Häxornas natt | Valborgsmässonatt 30 april | Skärtorsdagsnatt (påsk) |
| Mötesplats | Blocksberg (Brocken) | Blåkulla |
| Färdmedel | Kvastar, getabockar | Kvastar, käppar, tråg |
| Skyddsmedel | Eldar, gevärsskott, oväsen | Eldar, smällare |
Den klassiska litterära skildringen av Walpurgisnacht är scenen i Goethes Faust. I Sverige förekommer denna häx-tolkning men inte som dominerande motivering, här är boskapsskyddet starkare.
Bondesamhällets eldar: skydd mot vargar
I det svenska bondesamhället fanns en helt annan, mer praktisk motivering för eldarna 30 april. Det handlade om boskapsskydd.
När våren kom skulle bönderna släppa ut sin boskap, nötkreatur, får, getter, på betet efter en lång inhägnad vinter. Detta var en kritisk period då rovdjur som varg och björn var hungriga efter vintern och boskapen var försvagade. Skyddet:
- Stora eldar på höjderna runt byarna
- Oväsen: rop, skott, smällare
- Översyn av stängsel inför boskapssläpp
- ”Sjunga för ägg”, ungdomarna gick runt och tiggde mat och pengar till fest (södra Sverige)
Från början var valborgsmässoeldarna ett lokalt fenomen i Uppland och östra Sverige. Det var först under efterkrigstiden de spreds över hela landet via folkrörelseorganisationer och offentliga institutioner.
Studentvalborg: från sockengång till moderna fester
Studenternas valborgsfirande har sina rötter i medeltidens sockengång, den tids ”djäknar” (studenter) gick runt i städer för att samla in medel till sin skolgång just kring valborg. Detta var parallellt med det folkliga firandet med papegojskjutning, majgrevar, majbrasor och majstänger.
| År | Studentvalborgens utveckling |
|---|---|
| Medeltiden | Djäknar gör uppsluppna tåg genom stiftsstäderna kring valborg |
| 1668 | Första belägg för valborgsfirande i Lund, universitetet då två år gammalt |
| Tidigt 1800-tal | Studenter i Uppsala går upp på Slottsbacken för att se eldarna på fälten, utbringa leve, hålla tal |
| 1823 | ”Våren är kommen” framförs vid Uppsala slott, tidig studentsång |
| 1838 | Herman Sätherberg skriver ”Vintern rasat ut”, tonsatt av Otto Lindblad |
| 1842 | Allmänna Sången fastställer valborg som en av fyra årliga studenthögtider |
| Sent 1800-tal | Hela studentkåren tågar upp, vice ordförande håller vårtalet |
| 1909 | Chalmers-cortégen i Göteborg etableras |
| 1926 | Uppsalas vårtal börjar sändas i radio |
| 1928 | Uppsala universitet börjar arrangera idrottstävlingar (dragkamp) för att tygla alkoholen |
| 1971 | Curator Curatorum tar över vårtalet i Uppsala |
”Vintern rasat ut”: studentsångens hymne
Den enskilt mest kända valborgssången är ”Vintern rasat ut bland våra fjällar”:
- Text: Herman Sätherberg, skriven 1838
- Melodi: Otto Lindblad, tonsatt för manskör
- Officiellt namn: ”Längtan till landet”
- Funktion: hyllningssång till våren och vinterns avslut
Sången sjungs idag av i princip alla körer som framträder vid valborgsbrasor i Sverige. En annan mycket sjungen sång är ”Sköna maj välkommen”.
Uppsalas valborgsfirande: Sveriges största
Uppsala har idag Sveriges största offentliga valborgsfirande. Den centrala ceremonin, Slottsbackshyllningen, börjar alltid precis klockan 21:00 och kombinerar:
- Gunillaklockans ringning
- Allmänna Sångens framförande
- Curator Curatorums vårtal (sedan 1971)
- Slottet och universitetet som visuell scen
Mösspåtagningen vid Carolina Rediviva
Den moderna mösspåtagningen är en av Sveriges mest fotograferade studenttraditioner:
- Hålls nedanför Carolina Rediviva
- Klockan 15:00 prick
- Rektor höjer sin vita mössa
- Det är signalen för alla att sätta på sig sina studentmössor
- Springa ned för Carolinabacken (”vitsippsbacken”)
- Ballonger stiger mot skyn
Forsränningen
Sedan 1970-talet arrangerar Uppsala teknolog- och naturvetarkår en forsränning i Fyrisån, båtar av återvunnet material kör nerför ån från Studentsången till Islandsfallet. Det är en av Sveriges mest spektakulära studentupptåg och samlar 30 000–40 000 åskådare.
Lund och Sista April
I Lund kallas valborg ofta ”Siste April”. Det första belägget för valborgsfirande där är från 1668, endast två år efter universitetets grundande. Under 1800-talet arrangerade varje nation sitt eget firande, men de samlades sedan i parken Lundagård. Från 1928 arrangerar universitetet idrottstävlingar, den populära dragkampen organiseras än idag.
1 maj: en helt annan högtid
1 maj är formellt arbetarrörelsens internationella dag sedan 1889. Sverige har firat 1 maj som offentlig helgdag sedan 1939. Detta är en helt separat tradition från valborgsmässan, men eftersom dagarna ligger så nära ser många dem som en sammanhängande helgperiod.
| Dag | Status |
|---|---|
| 30 april (valborgsmässoafton) | Inte röd dag, men flaggdag |
| 1 maj | Allmän helgdag (sedan 1939), arbetarrörelsens dag |
Det berusade 1800-talet
Det moderna valborgsfirandet är inte alltid prydligt. Med urbaniseringen på 1800-talet blev valborgsmässoafton i de växande storstäderna ofta synonymt med grovt supande, särskilt bland arbetarna. Nordiska museet noterar att i dagstidningar från 1880-talet ”kunde man några dagar efter valborg läsa om att arbetare låg berusade bakom buskar och träd på Djurgården och att polisen hade fullt upp med att ta hand om berusade personer.”
I studentstäderna förekom också ”ringdans på Stora torget” som ofta var stökig, polismyndigheterna och lokalbefolkningen var inte alltid förtjusta. Universitetet i Lund införde idrottstävlingar 1928 just för att kanalisera ungdomarnas energi till något annat än drickande.
Studentmössan: vinterns slut symboliserat
Att ta på sig studentmössan vid valborg är en stark symbolhandling, vintern är över, sommaren börjar. På vissa universitet (Teknologmössan exempelvis) finns både en vinter- och en sommarmössa. Mössan signalerar både gemenskap, akademisk identitet och årstidsväxling.
Vanliga frågor om valborgsmässoaftonen
Varför firar vi Valborg?
Två parallella anledningar: (1) bondesamhällets praktiska skydd för boskap mot rovdjur när djuren skulle släppas ut på bete; (2) firande av Sankta Walpurgas helgondag 1 maj, ett medeltida tyskt helgon. Studentkulturen från 1800-talet har sedan adderat ett tredje lager: vårfest med sång, tal och nyutdragna mössor.
Vem var Sankta Walpurga?
En engelsk-tysk benediktinabbedissa som föddes tidigt 700-tal i England. Hon följde sin farbror Bonifatius till Tyskland som missionär och blev senare abbedissa i klostret Heidenheim i Bayern. Hon dog 25 februari 779. Helgondag: 1 maj.
Är valborgsmässoafton röd dag?
Nej. Valborgsmässoafton är inte allmän helgdag i Sverige men är flaggdag. Däremot är 1 maj allmän helgdag sedan 1939 (arbetarrörelsens dag). I Finland är vappen en stor folkfest.
Vad är Walpurgisnacht?
Tysk tradition från medeltiden där häxorna hade sin häxsabbat natten mellan 30 april och 1 maj. De flög till Blocksberg (Brocken-toppen i Harz) för att möta djävulen. Detta är samma berättelse som svenska Blåkulla, fast vid annat datum (tysk: 30 april; svensk: skärtorsdag). Goethes Faust har den klassiska skildringen.
Varför tänder vi eldar på valborg?
Två förklaringar: (1) praktiskt skydd för boskap mot rovdjur (varg, björn) när djuren släpptes ut på bete; (2) skrämma bort onda andar och häxor i tysk Walpurgisnacht-tradition. Båda förklaringarna har bidragit till den moderna majbrasan, men i Sverige har boskapsförklaringen historiskt varit starkare.
Hur gammal är studentvalborg?
Studenter har firat valborg sedan medeltiden via så kallad sockengång. Det första belägget från Lund är 1668 (universitetet då två år gammalt). I Uppsala finns belägg för studentfirande på Slottsbacken från tidigt 1800-tal. 1842 fastställde Uppsala Allmänna Sången valborg som en av fyra årliga studenthögtider.
Vem skrev ”Vintern rasat ut”?
Texten skrevs av Herman Sätherberg 1838. Sången tonsattes för manskör av Otto Lindblad. Officiella titeln är ”Längtan till landet”. Den är förmodligen den mest sjungna svenska vårsången idag.
Vad är forsränningen?
Studenttraditionen i Uppsala där Uppsala teknolog- och naturvetarkår sedan 1970-talet arrangerar en tävling där båtar av återvunnet material kör nerför Fyrisån från Studentsången till Islandsfallet. Den samlar 30 000–40 000 åskådare varje år och är ett av de mest spektakulära inslagen i Uppsalas valborgsfirande.
Källor och vidare läsning
- Wikipedia, Valborgsmässoafton
- Institutet för språk och folkminnen, Valborgsmässoafton
- Valborg i Uppsala, Historia
- Historiska Media, Varför firar vi Valborg?
- Hellspong, Mats. ”Majgreve och majsångare i ny belysning” i Kulturhistorisk tidskrift 79:4 (1996)
- Sätherberg, Herman. ”Vintern rasat ut” (1838) tonsatt av Otto Lindblad
Läs vidare på Domboksforskning
