Snabbfakta om Jämtland
- Region: Norrland (mellersta inland, mot norska gränsen)
- Svenskt sedan: 1645 (genom freden i Brömsebro). Före det norskt 1178–1645
- Landsarkiv: Riksarkivet i Östersund (Arkivvägen 1)
- Arkivprefix: SE/ÖLA
- Tingslagsindelning: Cirka 12 historiska tingslag samt Östersund som residensstad
- Äldsta lag: Frostatingslagen (norsk medeltida lag) följt av svenska lagar från 1645
- Hovrätt: Svea hovrätt från 1645, från 1948 hovrätten för Nedre Norrland
- Viktigaste tingsorter: Östersund, Frösön (Jamtamot), Sveg (Härjedalen), Brunflo, Sunne
Letar du efter förfäder i Jämtland? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur Jämtland gick från självstyrande bonderepublik via norskt skattland till svenskt landskap och konkreta rättsfall som visar bredden i materialet. Jämtland har en helt unik plats i Sveriges rättshistoria — landskapet var norskt 1178–1645, och dessförinnan en självstyrande bonderepublik med ett av världens äldsta parlament, Jamtamot. Det betyder att rättshistoriskt material från före 1645 finns i både svenska och norska arkiv, och den jämtländska befolkningen är den sista folkgrupp som kollektivt fick svenskt medborgarskap — först 1699.
Historisk bakgrund och rättskipning i Jämtland
Jämtland har en oerhört rik och komplicerad rättshistoria. Landskapet — på dialekt ”Jamtlann” — utgjorde under vikingatiden en självstyrande bonderepublik som var självständig från såväl Norge som Sverige. Beslut togs vid alltinget Jamtamot, ett av världens äldsta parlament. Tingsplatsen låg på Frösön mitt i Storsjön, och Jamtamot fungerade både som lagting och som politisk samlingsplats. Detta system var unikt — ingen kung styrde Jämtland, utan bönderna själva.
Kristnandet av Jämtland skedde i mitten av 1000-talet — möjligen som ett resultat av ett beslut vid Jamtamot. Detta dokumenteras på Frösörunstenen (RAÄ Frösö 106:1) — Jämtlands enda kända runsten. Inskriften berättar att Östman, Gudfasts son, lät resa stenen och bygga en bro, och att han lät kristna Jämtland. Stenen är från slutet av 1000-talet. Olav den helige (kung Olaf II av Norge) tågade genom Jämtland för att återta tronen 1030 men stupade vid Stiklestad. Hans grav i Nidaros (Trondheim) blev pilgrimsort, och Sankt Olofsleden från Selånger via Jämtland till Trondheim blev medeltidens viktigaste pilgrimsled i Skandinavien.
År 1178 stod slaget på Storsjöns is där jämtarna svor den norske kungen Sverre Sigurdsson trohet. Jämtland blev norskt skattland men behöll betydande inre självstyre. Norska rättstraditionen — främst Frostatingslagen — tillämpades, och norska handlingar kan vara avgörande för medeltida och tidigmodern jämtländsk släktforskning. Jämtland var dock i en unik position: politiskt under Norge, men under 1500-talet hörde landskapet kyrkligt till Sverige (Uppsala stift), vilket skapade ständig politisk spänning.
Jämtland tillhörde efter 1645 kyrkligt det nybildade Härnösands stift (från 1647), inte längre Trondheim. Det jämtländska lagtinget och resterna av Jamtamot fördes in i det svenska systemet som Jämtlands landsjämnadsting, underordnat landshövdingen i Västernorrlands län. Jämtland blev del av Härnösands län 1645 fram till 1810, då Jämtlands län bildades med Östersund som residensstad. Detta är centralt för släktforskning: före 1810 finns material under Härnösands län (Västernorrland), efter 1810 under Jämtlands län.
Komplett tingslags- och stadslista för Jämtland
Jämtland omfattar cirka 12 historiska tingslag plus Östersund som residensstad. Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Östersund (Landsarkivet i Östersund, Arkivvägen 1) med prefixet SE/ÖLA. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD.
| Tingslag / domstol | Arkivnummer (NAD) | Period / område |
|---|---|---|
| Häradsrätten i Offerdals tingslag | SE/ÖLA/825 | Offerdals socken samt Alsen och Mattmar från hösten 1679. |
| Jämtlands domsagas häradsrätt | Sök i NAD (SE/ÖLA) | Hela Jämtland i en domsaga fram till 1879. |
| Jämtlands västra domsaga | Sök i NAD (SE/ÖLA) | 1879–1970. Västra delen av Jämtland. |
| Jämtlands östra domsaga | Sök i NAD (SE/ÖLA) | 1879–1970. Östra delen av Jämtland. |
| Alsens tingslag | Sök i NAD | Alsen och Mattmar socknar (fram till hösten 1679, sedan i Offerdals tingslag). |
| Brunflo tingslag | Sök i NAD | Brunflo och omkringliggande socknar. Centralt för östra Jämtland. |
| Hammerdals tingslag | Sök i NAD | Hammerdal och norra Jämtland. Lagfartsmaterial finns till 1932 vid SE/ÖLA. |
| Lits och Rödöns tingslag | Sök i NAD | Lit och Rödön socknar. Lagfartsmaterial finns till 1932 vid SE/ÖLA. |
| Sunne tingslag | Sök i NAD | Sunne (Jämtland) och omkringliggande socknar. Många icke-svurna efter Baltzarfejden. |
| Undersåkers tingslag | Sök i NAD | Undersåker, västra Jämtland mot norska gränsen. |
| Ovikens tingslag | Sök i NAD | Oviken, södra Jämtland. |
| Bergs tingslag | Sök i NAD | Berg, södra Jämtland mot Härjedalen. |
| Hallens tingslag | Sök i NAD | Hallen, västra Jämtland. |
| Ragunda tingslag | Sök i NAD | Ragunda, östra Jämtland längs Indalsälven (Döda fallet). |
| Östersunds rådhusrätt och magistrat | Sök i NAD (SE/ÖLA) | Från 1786 till 1971. Sveriges minsta stad vid grundandet med 200 invånare. |
| Östersunds tingsrätt | Sök i NAD | Modern tingsrätt från 1971. |
| Jämtlands länsstyrelses landskansli | Sök i NAD (SE/ÖLA) | Från 1810. Administrativa mål och landshövdingens material. |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Jämtland
Jämtlands rättshistoria präglas av landskapets unika ställning mellan Norge och Sverige. Här är några dokumenterade exempel.
Frösörunstenen – Jämtland kristnas
Frösörunstenen är Jämtlands enda kända runsten och daterad till slutet av 1000-talet. Den dokumenterar att Östman, Gudfasts son, lät resa stenen och bygga en bro, samt att han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron, och Tryn och Sten ristade runorna. För släktforskning är detta avgörande kontext: kristnandet av Jämtland var ett beslut som möjligen togs vid Jamtamot — det jämtländska alltinget på Frösön. Tidpunkten sammanfaller med uppkomsten av Sankt Olofs-kulten efter Olav den helliges död vid Stiklestad 1030. Frösö kyrka, byggd på platsen för en förkristen offerplats, blev tidigt centrum för Jämtlands kristna liv.
Slaget på Storsjöns is – Jämtland blir norskt
År 1178 stod slaget på Storsjöns is mellan jämtska styrkor och norska trupper under den norske kungen Sverre Sigurdsson. Jämtarna förlorade och svor Sverre Sigurdsson trohet. Från och med detta år var Jämtland ett norskt skattland i nästan 467 år, men med betydande inre självstyre. Norsk rätt — främst Frostatingslagen — tillämpades. För släktforskning betyder detta att medeltida material kan finnas i norska arkiv, främst Trondheims diocese arkiv och Riksarkivet i Oslo. Trots det norska beroendet bevarades Jamtamot som lokalt parlament i flera hundra år.
Baltzarfejden och Knäreds fred
Kalmarkriget 1611–1613 kallades i Jämtland för ”Baltzarfejden” efter den jämtske bonden Baltzar. Under kriget tog svenska trupper kontroll över Jämtland men efter freden i Knäred 1613 återlämnades landskapet till Norge. Den danske kungen Kristian IV beordrade jämtarna att skicka en delegation till Köpenhamn för att förklara sina handlingar under kriget. Åtta personer utvaldes som ombud. Som straff fick 1300 av Jämtlands 1470 odelsbönder sin jord konfiskerad på grund av illojalt uppträdande — först 1647 (efter att Jämtland blivit svenskt) fick de jorden åter. För släktforskning är detta avgörande: jordkonfiskationerna 1613–1647 påverkar äganderättsmaterialet i 34 år.
Freden i Brömsebro – Jämtland blir svenskt
Den 13 augusti 1645 tvingades Danmark-Norge avstå Jämtland och Härjedalen till Sverige genom freden i Brömsebro — som kompensation eftersom Danmark vägrade att överlämna Skånelandskapen. Den officiella överlåtelsen skedde 6 september 1645 och Jämtland infördes direkt i Härnösands län (medan Härjedalen förlades till Hudiksvalls län). Försvenskningsprocessen påbörjades omedelbart: ett nytt regemente bildades (Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente), Jämtland inlemmades i Härnösands stift (1647), Jamtamot ersattes av Jämtlands landsjämnadsting under svensk landshövding, och Frösö skans byggdes som militär bas. Trots de svenska reformerna förblev jämtarna danssinnade — när dansk-norska trupper anföll 1657 hyllade jämtarna dem som befriare.
Frösö skans kapitulerar – dansk-norsk ockupation
Under Karl X Gustavs första danska krig 1657 erövrades Jämtland av en norsk här på 2 500 man under Jörgen Bielke. Norrmännen hyllades som ”befriare” av jämtarna. Frösö skans höll dock ut till den 17 november 1657 då dess befälhavare, major Jon Andersson Myre, kapitulerade. Detta var den första av två tillfällen då Jämtland under svensk tid ockuperades av Danmark-Norge — den andra var 1677. Båda gångerna befriade norrmännen jämtarna, åtminstone enligt jämtländsk självförståelse. Detta dokumenterar den svaga svensk-vänligheten under första generationen efter Brömsebro. Först 1699 fick jämtarna formellt svenskt medborgarskap — Jämtlands befolkning är därmed den sista folkgrupp som kollektivt fått medborgarskap i dagens Sverige.
Östersund grundas av Gustav III
Östersund grundades 1786 av kung Gustav III genom att Odensalaböndernas utmarker vid Östersundet införskaffades för ändamålet. Staden skulle förhindra jämtska forböndernas lukrativa gränshandel över Kölen till Norge och stärka militärsven svensk närvaron i landskapet. Flera lokaliseringar hade övervägts — Huså (då Jämtlands största ort), Ede utanför Brunflo, Krokom, Sunne och Frösön — men lotten föll på Östersundet. Vid grundandet hade staden endast 200 invånare och var Sveriges minsta stad. År 1810 blev Östersund residensstad i det nybildade Jämtlands län när Jämtland och Härjedalen återförenades genom länsreformen. Under sent 1800-tal växte den militära närvaron med grundandet av A4 (Jämtlands fältjägarregemente).
Jämtmål och språkkällan i domböckerna
Jämtland har en distinkt dialekt — jämtska eller ”jamska” — som av många språkvetare räknas som en egen västskandinavisk dialekt med starka norska drag. Detta beror på Jämtlands 467-åriga norska tillhörighet (1178–1645). Norska ord, böjningsformer och uttal lever kvar i jämtskan än idag, och äldre domböcker innehåller många norska språkdrag. I 1600- och 1700-talets domböcker möter du svenska kanslitext med inslag av norska/jämtska lokala uttryck och personnamn.
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Jamtamot | Jämtlands forntida alltinget och parlament, mötesplats på Frösön. Ett av världens äldsta parlament. Förbjudet av danska staten men levde kvar i lokala former. |
| Frostatingslagen | Den norska medeltida landskapslag som tillämpades i Jämtland 1178–1645. Norsk rättstradition. |
| Odelsbonde | Bonde med ärftlig odelsrätt (norsk rättstradition). Jämtland hade 1470 odelsbönder före 1613. |
| Tingslag | Geografisk indelning för rättskipning. Jämtland har 12 historiska tingslag. Tingsplatser vanligtvis i centrala socknar. |
| Baltzarfejden | Lokal benämning på Kalmarkriget 1611–1613 i Jämtland. Efter den jämtske bonden Baltzar. |
| Landsjämnadsting | Den svenska efterträdaren till Jamtamot efter 1645. Underordnat landshövdingen i Västernorrlands län. |
| Forbonde | Jämtländsk bonde som idkade långväga handelsresor. Forbönderna var en specifik yrkesgrupp som negligerade jordbruket för gränshandel med Norge över Kölen. |
| Trög | I Härjedalen användes ”trög” som mantalsmått istället för svenska mantal. Specialterm i jämtsk-härjedalsk skattskrivning. |
| Skattland | Norskt skattland som Jämtland var 1178–1645. Hade inre självstyre men betalade skatt till Norge. |
| Avvittringsrätt | Specialdomstol i norrländska län från ca 1820 som skiljde kronans jord från enskildas. Underordnad landshövdingen, parallell med tingsrätterna. |
| Frösö skans | Svensk militär bas byggd efter 1645 för att kontrollera Jämtland. Kapitulerade till norska trupper 1657. |
Personnamn i Jämtland har distinkta drag som speglar den norska traditionen. Förnamnen är ofta västskandinaviska: Östman, Gudfast, Åsbjörn, Halvar, Jörgen, Måns, Per, Anders, Erik. Patronymikon följer både norsk (med -son men ibland -sen i äldre material) och svensk tradition. Ortnamn slutar ofta på -åsen, -gården, -bygden, -hamn, -strand. Karaktäristiska jämtländska gårdsnamn används ofta som identifikatorer — ”Olof Halfuarsson i Römingzberg” eller ”Pehr Halfuarsson i Eedhe” (från Alsens tingslag 1654). I Härjedalen-anknutna områden möter du gårdsnamn med -hogdal och -dal.
Tidslinje för rättskipningen i Jämtland
- ~7000 f.Kr: De första människorna kommer till Jämtland från väster
- Vikingatid: Jamtamot etableras som alltinget på Frösön. Självstyrande bonderepublik
- 1000-tal: Jämtland kristnas. Östman Gudfastson låter resa Frösörunstenen
- 1030: Olav den helige stupar vid Stiklestad. Sankt Olofsleden börjar gå genom Jämtland
- 1178: Slaget på Storsjöns is – Jämtland blir norskt skattland. Frostatingslagen tillämpas
- 1500-tal: Politiskt under Danmark-Norge, kyrkligt under Sverige – ständig spänning
- 1563/64: Jämtarna svor trohet fram och tillbaka mellan Sverige och Danmark fyra gånger
- 1611–1613: Kalmarkriget = ”Baltzarfejden” i Jämtland
- 1613: Freden i Knäred – Jämtland återlämnas till Norge. 1300 odelsbönder får jord konfiskerad
- 1614: Svea hovrätt inrättas (Stockholm)
- 1644-03-20: Jämtarna svor trohetsed till Drottning Kristina – svenska trupper i Jämtland
- 1644-08-10: Norska trupper under Hannibal Sehested återerövrar Jämtland
- 1645-08-13: Freden i Brömsebro – Jämtland överlåts till Sverige
- 1645-09-06: Officiell svensk överlåtelse av Jämtland
- 1645: Jämtland införs i Härnösands län. Frösö skans byggs
- 1647: Härnösands stift bildas – Jämtland övergår från Trondheim. 1300 odelsbönder får sin jord åter
- 1654: Bevarade Alsens tingslags protokoll – befallningsman Jacob Christophersson Steenklyfft
- 1657-11-17: Frösö skans kapitulerar till norska trupper under Jörgen Bielke
- 1677: Andra dansk-norska ockupationen av Jämtland
- 1679-hösten: Alsens och Mattmars socknar förs till Offerdals tingslag (SE/ÖLA/825)
- 1699: Jämtarna får formellt svenskt medborgarskap
- 1734: 1734 års lag införs i Jämtland
- 1786: Östersund grundas av Gustav III på Odensalaböndernas utmarker
- 1810: Jämtlands län bildas. Jämtland och Härjedalen återförenas. Östersund blir residensstad
- 1849: Lagmansrätt avskaffas, häradsrätt direkt underordnad hovrätten
- 1879: Jämtlands domsaga delas i Jämtlands västra och Jämtlands östra domsagor
- 1932: Lagfartshandlingar övergår till Inskrivningsmyndigheter
- 1948: Hovrätten för Nedre Norrland bildas – Jämtland övergår från Svea hovrätt
- 1970: Jämtlands västra och östra domsagor upplöses
- 1971: Östersunds tingsrätt bildas. Häradsrätter och rådhusrätter slås samman
- 1982: Inskrivningsmyndighetens Östersunds domsaga delas i distrikt I och II
- 2010: Landsarkivet i Östersund uppgår i Riksarkivet
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Jämtland bevaras hos Riksarkivet i Östersund (Landsarkivet, Arkivvägen 1) med prefixet SE/ÖLA. Mycket äldre material finns digitaliserat hos Riksarkivet och Arkiv Digital. Jämtlands läns fornskriftsällskap har gett ut serien Källor till Jämtlands och Härjedalens historia som fria pdf-utgåvor.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till Jämtlands tingslagsmaterial.
- Riksarkivet i Östersund – officiell hemsida. Arkivvägen 1.
- Bouppteckningsregister – Jämtlands län – digitaliserat hos Riksarkivet.
- Arkivet i Östersund – Landsarkivets egen webbplats med material från 1000-talet till 2000-talet.
- Jämtlands läns fornskriftsällskap – publicerar Källor till Jämtlands och Härjedalens historia som fria pdf:er. Innehåller bland annat Svegs tingslags domboksprotokoll (red. Marianne Andersson), Alsens tingslags domboksprotokoll och Härjedalsbrev (Christer Kalin).
- Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare – förening med adress c/o Riksarkivet, Landsarkivet i Östersund.
- Föreningsarkivet i Jämtlands län – för förenings- och privatarkiv.
- Torparförsvarshandlingar för Jämtland, Medelpad och Ångermanland 1763–1797 – Riksarkivets specialsök.
Abonnemang och fornskriftsutgåvor
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Jämtlands tingslag välkatalogiserade.
- Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll 1–4 – Skrifter utgivna av Jämtlands läns fornskriftsällskap 3, 5 och 12. De äldsta bevarade tryckta utgåvorna.
- Andersson, Marianne (red.): Svegs tingslags domboksprotokoll. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia. Stockholm/Östersund (2015). 45 protokoll från Svegs tingslag.
- Kalin, Christer: Härjedalsbrev. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia. Östersund.
- Olof Holm & Georg Hansson – serieredaktörer för Källor till Jämtlands och Härjedalens historia.
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna och rådhusrätterna fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Svea hovrätt (Stockholm, från 1614, för Jämtland 1645–1948) – andra instans efter försvenskningen.
- Hovrätten för Nedre Norrland (från 1948) – ny andra instans för Jämtland.
- Jamtamot (medeltid till 1500-tal) – Jämtlands forntida alltinget på Frösön.
- Jämtlands landsjämnadsting (efter 1645) – svensk efterträdare till Jamtamot, underordnat landshövdingen.
- Frostatinget (Trondheim) – norskt lagting som Jämtland tillhörde 1178–1645.
- Härnösands stift (från 1647) – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader, sedlighetsmål.
- Trondheims stift (till 1647) – för kyrkliga mål under norska tiden.
- Avvittringsrätten (norrländsk specialdomstol från ca 1820) – skiljde kronans jord från enskildas. Register vid Landsarkivet i Östersund.
- Frösö skans krigsrätt – militära mål under svensk tid.
- Östersunds rådhusrätt och magistrat (1786–1971) – stadens lägsta domstol.
- Inskrivningsmyndigheten i Östersunds domsaga distrikt I och II (från 1982) – fastighetsmaterial.
- Länsstyrelsen i Jämtlands län. Landskansliet (från 1810) – administrativa mål och landshövdingens material.
Praktiska forskartips för Jämtland
- Skilj norsk och svensk tid – före 1645 finns material i norska arkiv. Sök i Riksarkivet i Oslo, Statsarkivet i Trondheim, Diplomatarium Norvegicum.
- Använd Källor till Jämtlands och Härjedalens historia – serien innehåller transkriberade domboksprotokoll från 1600-talet (Svegs tingslag, Alsens tingslag m.fl.).
- För medeltida material – Jämtland tillhörde Trondheims stift. Pilgrimsleden Sankt Olofsleden via Selånger till Trondheim ger kontext.
- Jämtarna blev svenska medborgare först 1699 – tidigare material kan reflektera dansk-norsk identitet.
- För 1657 och 1677 – dansk-norska ockupationer påverkar material under dessa korta perioder.
- 1300 av 1470 odelsbönder fick jord konfiskerad 1613–1647. Sök i jordeböcker för denna period.
- Östersunds rådhusrätt 1786–1971 är separat från landsbygdens tingslag.
- För Alsens och Mattmars anor från hösten 1679 – sök i Offerdals tingslag (SE/ÖLA/825), inte Alsens.
- För Hammerdal och Lits-Rödöns tingslag – lagfartshandlingar finns till 1932 vid SE/ÖLA (övriga tingslag till 1932 också).
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – jämtländska handlingar kan innehålla norska språkdrag.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Jämtlands domböcker?
Riksarkivet i Östersund (Landsarkivet, Arkivvägen 1) förvarar originalen från hela Jämtland (och Härjedalen) med prefixet SE/ÖLA. Det inrättades som självständigt landsarkiv 1935 och blev avdelning inom Riksarkivet 2010. Den äldsta handlingen i arkivet är från 1000-talet och den nyaste från 2000-talet. Landsarkivet har ett omfattande referensbibliotek (ej hemlån), främst rörande Jämtland och Härjedalen, genealogi och historia.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Jämtland?
Bevarade häradsrättsprotokoll från svensk tid går till sent 1640-tal. Alsens tingslags protokoll bevarade från 1650 och 1654. Svegs tingslags protokoll (Härjedalen) bevarade från cirka 1649. För medeltida och tidig 1600-talsmaterial söker du i norska arkiv — Trondheims stift och Diplomatarium Norvegicum. Frösörunstenen från ~1050 är den äldsta dokumentationen av Jämtland. Renoverade domböcker finns även i Svea Hovrätts arkiv i Riksarkivet.
Hade Jämtland en egen landskapslag?
Nej, Jämtland hade ingen egen landskapslag. Under medeltiden (norsk tid 1178–1645) tillämpades den norska Frostatingslagen. Innan Jämtland blev norskt fungerade landskapet som en självstyrande bonderepublik där beslut togs vid Jamtamot — ett av världens äldsta parlament. Efter 1645 övergick Jämtland till svenska lagar. För släktforskning betyder detta att rättskulturen i Jämtland har norska rötter som lever kvar i terminologi och praxis.
Vad var Jamtamot?
Jamtamot var Jämtlands forntida alltinget och parlament — ett av världens äldsta. Mötesplatsen var på Frösön mitt i Storsjön, och Jamtamot fungerade både som lagting och politisk samling. Under tiden Jämtland var en självstyrande bonderepublik (före 1178) togs alla viktiga beslut här — möjligen även beslutet om kristnandet av Jämtland kring 1050. Efter att Jämtland blev norskt 1178 fortsatte Jamtamot i lokala former, men förbjöds av danska staten under Jämtlands danska tid. Efter Brömsebrofreden 1645 ersattes Jamtamot av Jämtlands landsjämnadsting under svensk landshövding.
Varför var Jämtland norskt så länge?
Jämtland blev norskt skattland 1178 efter slaget på Storsjöns is där jämtarna svor den norske kungen Sverre Sigurdsson trohet. Landskapet hade dock betydande inre självstyre under norsk tid och fortsatte fungera som en delvis självständig region. Geografiskt är Jämtland mycket närmare Trondheim än Stockholm — Sankt Olofsleden från Selånger till Trondheim passerade rakt genom Jämtland och kopplade samman regionen med norsk kultur och religion. Först efter freden i Brömsebro 1645 blev Jämtland svenskt, men jämtarna förblev danssinnade under lång tid efter — när dansk-norska trupper anföll 1657 hyllades de som ”befriare”.
Vad var Baltzarfejden?
Baltzarfejden är den jämtländska benämningen på Kalmarkriget 1611–1613, uppkallad efter den jämtske bonden Baltzar. Under kriget tog svenska trupper kontroll över Jämtland men efter freden i Knäred 1613 återlämnades landskapet till Norge. Som straff för ”illojalt uppträdande” konfiskerades 1300 av Jämtlands 1470 odelsbönders jord av den danska kronan. Först 1647 — efter att Jämtland blivit svenskt genom Brömsebrofreden — fick odelsbönderna sin jord åter. Detta påverkar jordeböcker och fastighetsmaterial för en hel 34-årsperiod.
Vem var Östman Gudfastson?
Östman Gudfastson var den jämtländska stormannen som lät resa Frösörunstenen (RAÄ Frösö 106:1) i slutet av 1000-talet. Inskriften berättar att han lät resa stenen och bygga en bro, samt att han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron, och Tryn och Sten ristade runorna. Detta är den enda kända runstenen från Jämtland och dokumenterar landskapets kristnande, som möjligen beslutades vid Jamtamot. Östman Gudfastson var sannolikt en av Jämtlands viktigaste politiska ledare under 1000-talet. För släktforskning är detta den äldsta dokumenterade jämtländska personen.
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa din förfaders socken och kontrollera vilket tingslag socknen hörde till (cirka 12 tingslag i Jämtland). För material före 1645 sök även i norska arkiv. Använd Jämtlands läns fornskriftsällskaps publicerade utgåvor (Svegs tingslag, Alsens tingslag, Härjedalsbrev) som ingång till 1600-talet. För Östersunds-anor efter 1786 sök i rådhusrätten separat från landsbygdens tingslag. För medeltida anor — kontrollera Frösörunstenen och Diplomatarium Norvegicum. Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Bouppteckningsregister – Jämtlands län
- Riksarkivet i Östersund – officiell hemsida
- Arkivet i Östersund
- Jämtlands Lokalhistoriker och Släktforskare
- Arkiv Digital
- Andersson, Marianne (red.). Svegs tingslags domboksprotokoll. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia. Stockholm/Östersund (2015).
- Kalin, Christer. Härjedalsbrev. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia.
- Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll 1–4. Skrifter utgivna av Jämtlands läns fornskriftsällskap 3, 5, 12.
- Snorre Sturlasson. Heimskringla.
- Diplomatarium Norvegicum – för medeltida material.
- Almquist, Jan Eric. Lagsagor och domsagor i Sverige. Stockholm (1954).
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
