Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
  • Valutaomräknare
  • Handstilstränare
  • Datumkonverterare
  • Domboksexempel
  • Vägledning
domboksforskning-logo
Gamla bouppteckningar - hitta läsa och tolka för släktforskning

Gamla bouppteckningar för släktforskning

Publicerad 11 mars 202319 maj 2026
↻ Senast uppdaterad: 19 maj 2026

Snabbfakta om gamla bouppteckningar

  • Krav införs: 1734 års lag (ärvdabalken) – allmänt krav för alla dödsbon
  • Äldsta i Riksarkivets register: 1622 (vissa städer har äldre)
  • Arkivserie: FII i häradsrättens och rådhusrättens arkiv
  • Två exemplar: ett till arvingarna, ett till domstolen (det som oftast bevarats)
  • Tidsfrist: 3 månader efter dödsfall enligt 1734 års lag
  • Idag: hos Skatteverket sedan 1 juli 2001

Bouppteckningen är efter kyrkböckerna den enskilt viktigaste källan för svensk släktforskning. När en person dog upprättades en handling som dokumenterade hela dödsboet: fastigheter, lösöre, kontanter, fordringar och skulder. Men dokumentet fick samtidigt en oavsiktlig roll som komplett personregister – alla arvingar namngavs med släktskap, adress och ibland yrke. För dig som följer en släkt genom 1700- och 1800-talet är bouppteckningen ofta den enda källa som visar både dem som bodde kvar och dem som flyttat ut, emigrerat eller dött tidigt.

Varför just bouppteckningen är så värdefull. Husförhörslängden visar bara hushållet som den avlidne bodde i. Bouppteckningen visar däremot alla arvingar – inklusive utflyttade barn med ny hemort, barnbarn när egna barn dött före föräldern, och syskon som ärver om paret var barnlöst.

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en juridisk handling som upprättades efter ett dödsfall för att fastställa dödsboets tillgångar och skulder. Syftet var att skapa underlag för:

  • Arvskifte mellan delägarna
  • Skulduppgörelse mot fordringsägarna
  • Beskattning i form av arvsskatt (från 1894)
  • Skydd för omyndiga som ärvde – deras andel öronmärktes

Den upprättades av två så kallade gode män eller värderingsmän, ofta granne­bönder eller någon med kunskap om priser. Två bouppgivare (oftast änkan eller äldsta barnet) skulle uppge boets innehåll under edsförpliktelse – att medvetet utelämna tillgångar var en straffbar handling.

När blev bouppteckning lagkrav?

Kravet på bouppteckning vid alla dödsfall kom med 1734 års lag (ärvdabalken). Från detta år finns bouppteckningar allmänt i de svenska arkiven. Men det fanns viktiga undantag både före och efter:

Före 1734 – ojämn täckning

  • Skåne: bouppteckningar finns redan från 1600-talet, eftersom dansk rätt gällde där
  • Städer: Stockholm, Göteborg och flera andra städer hade egna bouppteckningssystem från 1600-talet
  • Adelsmän: hovrätten upprättade bouppteckningar – inte häradsrätten
  • Bergslagen: bergverken hade egen rättskipning med egna bouppteckningar
Efter 1734 – när bouppteckningen ändå saknas

  • Fattiga personer – istället utfärdades ett fattigbevis som intygar att boet saknade tillgångar att förrätta
  • Mycket gamla personer – boet hade ofta redan delats upp i förväg
  • Områden där adeln ägde mest jord (södra Sverige) har färre bouppteckningar än självägande bonderegioner

Bouppteckningens uppbyggnad – hur du läser den

1700- och 1800-talets bouppteckningar följde en relativt fast struktur som du kan känna igen från dokument till dokument. Här är de vanliga delarna i ordning:

1. Inledningen (ingressen)

Den viktigaste delen för släktforskaren. Här hittar du:

  • Dödsdatum och plats för den avlidne (att jämföra med dödboken)
  • Eventuell efterlevande make/maka
  • Alla arvingar namngivna med ålder, yrke och bostadsort
  • Bevakare av omyndigas rätt om omyndiga barn fanns
  • Värderingsmän och bouppgivare
Tips: Läs alltid ingressen extra noggrant. Om den avlidne var barnlös ärver syskonen – det är ett utmärkt sätt att hitta okända släktingar eller spåra utflyttade syskon till nya orter.

2. Fastigheter

Först listas eventuella fastigheter med fastighetsbeteckning och värdering. Här hittar du också inteckningar och eventuella tvister om gränser.

3. Lösöret

Genom standardrubriker som ”husgeråd”, ”kläder”, ”diverse” får du en konkret bild av hushållets ekonomiska nivå. I bouppteckningar från städer förekommer även rubriker för verkstadens redskap hos hantverkare och varulager hos köpmän.

4. Fordringar och skulder

Lista över både vad andra var skyldiga dödsboet och vad boet var skyldigt andra. Denna del avslöjar ekonomiska nätverk – vilka grannar eller släktingar man hade lånat av eller lånat till.

5. Summering och eventuellt testamente

Avslutas med totalsumman av tillgångar minus skulder. Testamente bifogas om sådant fanns. Testamenten var ovanliga och skrevs oftast av barnlösa, för att skydda en make eller efterlevande från att hela boet skulle gå till syskonen.

Var hittar du gamla bouppteckningar?

Tidsperiod Förvaringsplats Digital tillgång
1622–1979 Häradsrättens FII-serie eller motsvarande för rådhusrätt Arkiv Digital, Riksarkivets digitala forskarsal
Före 1916 (adel) Hovrätterna (Svea hovrätt, Göta hovrätt) Delvis digitaliserat hos Riksarkivet
Bergsverkens anställda Bergsverkens egna domstolsarkiv Delvis hos Riksarkivet
1980–2001 Tingsrättens arkiv Delvis digitaliserat
Efter 1 juli 2001 Skatteverket Beställs hos Skatteverket

Riksarkivets bouppteckningsregister

Riksarkivet har ett centralt sökregister över bouppteckningar med drygt 73 miljoner inskannade arkivhandlingar tillgängliga via Digitala forskarsalen. Den äldsta posten i registret är från 1622, den yngsta från 2001. Registret omfattar de flesta län, men några viktiga luckor finns:

  • Västra Götalands län (saknas)
  • Värmlands län (saknas)
  • Örebro län (saknas)
  • Malmö stad (saknas)
  • Stockholms stad (saknas – sök istället via Stockholms stadsarkiv)

För dessa områden får du söka direkt i Arkiv Digitals bouppteckningsregister, hos respektive lokala arkiv eller via Genealogiska Föreningens databaser.

Arkiv Digital och Riksarkivet jämfört

Funktion Riksarkivet (gratis) Arkiv Digital (abonnemang)
Pris Gratis Abonnemang (~600–900 kr/kvartal)
Bildkvalitet Standard Hög, ofta färg
Bouppteckningsregister Drygt 73 milj. handlingar, ofullständigt Egna register, ofta mer omfattande
Sökbarhet Bra för standardsök Avancerat, även personspecifikt

Hur du hittar en specifik bouppteckning – steg för steg

Att hitta rätt bouppteckning kräver oftast två steg: först rätt domstol, sedan rätt år/volym.

  1. Fastställ dödsdatum och dödsort. Använd kyrkoarkivets dödbok eller folkbokföringen för att hitta exakt datum och församling
  2. Identifiera rätt häradsrätt eller rådhusrätt. Församlingen tillhörde ett tingslag som låg under en viss häradsrätt. Sockenregister hjälper
  3. Sök i bouppteckningsregistret för rätten. Dessa register finns både hos Arkiv Digital och Riksarkivet, ofta efter domböcker i arkivförteckningen
  4. Bouppteckningen återfinns i FII-serien. Tag fram rätt volym och bild enligt registrets hänvisning
  5. Komplettera med arvskifte om sådant finns. Större bouppteckningar har ofta separata arvskiftesakter
Snabbtips för att hitta rätt häradsrätt: kolla i Domboksforskning ”Sverige runt” för rätt landskap, sedan vilken häradsrätt din ort tillhörde. Häradsindelningen ändrades flera gånger – Viste härad blev till exempel Åse och Viste härad 1812, sedan Åse, Viste, Barne och Laske härad 1897.

Vad bör du ha redo innan du letar?

För att slippa onödigt sökande – och i förlängningen onödiga avgifter om du beställer kopior – ska du ha följande information om den avlidne klar:

  • Fullständigt namn (inklusive flicknamn för gifta kvinnor)
  • Födelse- och dödsdatum (åtminstone dödsår)
  • Ort eller församling vid dödstillfället
  • Yrke (hjälper för att skilja namnsakar åt)
  • Personnummer om dödsfallet är 1900-tal
  • Eventuella släktingars namn för korsverifiering

Att läsa gammal handstil i bouppteckningar

1700-talets bouppteckningar är skrivna med kansliskrift som kan vara svår att tolka för ovana ögon. 1800-talets handstilar är generellt lättare. Vanliga utmaningar:

  • Ovanliga förkortningar: ”R[iksdale]r B[an]co” (riksdaler banco), ”S[amma] D[atum]”
  • Måttenheter: tunnor, kappar, kannor, alnar, lispund
  • Föråldrade föremålsnamn: rockhuvud (spinnrocksdel), jästkrans (degsil)
  • Yrken som försvunnit: torpare, krögare, sockenskräddare
Praktiskt råd för nybörjare: börja med en bouppteckning från sent 1800-tal för att vänja ögat vid handstilen. Arbeta dig sedan bakåt mot 1700-talets svårare kansliskrift. Dombokslexikonet och föremålslexikonet hjälper med ord du inte förstår.

Bouppteckningens unika värde – tre saker du bara hittar här

Många släktforskare upptäcker bouppteckningarna sent och förvånas över hur rik källan är. Här är tre saker bouppteckningen ger som inga andra källor kan:

  1. Komplett arvingelista. Alla efterlevande barn namngivna – inklusive de som redan flyttat hemifrån, gift sig till annan socken eller emigrerat. Barnbarn nämns när egna barn dött före föräldern
  2. Adresser för utflyttade. När en dotter gift sig och flyttat till en avlägsen socken anges hennes nya hemort. Detta bryter geografiska blockeringar som annars kan ta veckor att lösa
  3. Socialhistorisk kontext. Vad familjen ägde – eller inte ägde – berättar mer än siffror i en husförhörslängd. En bouppteckning med glasögon, böcker och silverbestick tillhör ett helt annat hushåll än en med en ko, två fårpäls och ett tennfat

Vanliga problem och hur du löser dem

Ingen bouppteckning hittas trots dödsfall

Tre vanliga orsaker att kolla:

  • Personen var så fattig att fattigbevis utfärdades istället. Sök då i kyrkoarkivet eller fattigvårdsstyrelsens protokoll
  • Personen var mycket gammal och boet uppdelat i förväg – sök då bouppteckningar efter make eller andra anhöriga
  • Fel domstol. Häradsindelningen ändrades – kontrollera om socknen flyttades mellan tingslag det aktuella året

Bouppteckningen finns men personen står inte i registret

Stavningen varierade kraftigt under 1700- och 1800-talet. Pröva alternativa stavningar:

  • Eriksson/Ehrichsson/Ericksson
  • Christina/Cristina/Kristina/Stina
  • Larsdotter/Larsdtr/L:dtr

I Riksarkivets register varierar registreringsprincipen – ibland exakt avskrift, ibland normaliserad stavning.

Adel saknas i häradsrättens register

Adelns bouppteckningar före 1916 upprättades inte av häradsrätten utan av hovrätterna. Sök Svea hovrätts arkiv (för norra Sverige) eller Göta hovrätts arkiv (för södra Sverige). Frälseförmynderskap hanterades dessutom av en särskild instans på Riddarhuset i Stockholm.

Bouppteckningar i hembygdsforskning

Bouppteckningarna har också ett bredare värde utöver enskilda släktlinjer. Genom att studera flera bouppteckningar från samma socken eller samma år får du en bild av:

  • Lokala yrken och näringar
  • Genomsnittlig ekonomisk standard
  • Vilka släkter som dominerade jordägandet
  • Spridning av nya redskap eller tekniker (när dök till exempel symaskinen upp i bondhem?)
  • Hur missväxtår påverkade hushållens skuldsättning
Forskningstips: Om du vill kartlägga din hemsockens 1800-talsekonomi, ta bouppteckningar från fem år (till exempel 1830, 1845, 1860, 1875, 1890) och jämför genomsnittliga tillgångar. Du får en överraskande tydlig bild av samhällsutvecklingen.

Vanliga frågor om gamla bouppteckningar

När blev bouppteckning lagkrav i Sverige?

Genom 1734 års lag (ärvdabalken) blev bouppteckning obligatorisk för alla dödsbon. Från detta år finns bouppteckningar allmänt i de svenska arkiven. I Skåne och i många städer finns äldre bouppteckningar från 1600-talet.

Var hittar jag bouppteckningar gratis?

Riksarkivets digitala forskarsal är gratis sedan 2018. Där finns drygt 73 miljoner inskannade arkivhandlingar, inklusive bouppteckningar från de flesta län. Vissa luckor finns – för Västra Götaland, Värmland, Örebro, Malmö och Stockholm får du söka via Arkiv Digital eller respektive lokalt arkiv.

Hur gammal är den äldsta bevarade bouppteckningen?

Riksarkivets register innehåller en bouppteckning från 1622 som äldsta post, men i stadsarkiven kan det finnas äldre. Stockholms äldre bouppteckningar är en speciellt rik källa eftersom staden hade ett systematiskt bouppteckningsväsen från 1600-talet.

Är bouppteckningar offentliga handlingar?

Ja, bouppteckningar är offentliga och kan läsas av vem som helst, oavsett släktskap med den avlidne. Detta gäller även moderna bouppteckningar hos Skatteverket. Sekretessen på 70 år som gäller för kyrkoböcker tillämpas inte här.

Vad är skillnaden mellan bouppteckning och arvskifte?

Bouppteckningen dokumenterar dödsboets innehåll vid dödsdagen. Arvskiftet fördelar sedan tillgångarna mellan arvingarna. I de svenska bouppteckningarna görs normalt bara själva inventeringen – arvskiftet är ett separat dokument som inte alltid bevaras. Större ärenden har dock arvskifte bilagt.

Hur lång tid efter dödsfallet skulle bouppteckningen göras?

Enligt 1734 års lag skulle bouppteckningen förrättas inom tre månader efter dödsfallet. I praktiken kunde det ta längre tid, särskilt på landsbygden där värderingsmän och bouppgivare ofta var bönder med säsongsarbete.

Varför saknas bouppteckning efter en av mina anfäder?

De fyra vanligaste orsakerna: 1) personen var så fattig att fattigbevis utfärdades istället, 2) personen var mycket gammal och boet redan uppdelat i förväg, 3) personen tillhörde adeln (sök hovrätten istället), eller 4) registret är ofullständigt och bouppteckningen finns men inte hittats än.

Vad är FII-serien?

FII är arkivbeteckningen för bouppteckningar i häradsrätternas och rådhusrätternas arkiv. När du letar i en arkivförteckning hittar du först domböckerna (serie AI), sedan andra protokoll, och därefter F-serierna med olika handlingar – där FII är bouppteckningarna.

Källor och vidare läsning

  • Sveriges Rikes Lag 1734, ärvdabalken
  • Riksarkivet, bouppteckningsregistret
  • Riksarkivet, Digitala forskarsalen
  • Släkthistoria, Bouppteckning ger bra ledtrådar
  • Genline Slaktforskningsguide, Bouppteckningar för släktforskare
  • Sveriges Släktforskarförbund, Rötter
  • Stadsarkiven i Stockholm, Göteborg, Malmö (för städernas särskilda bouppteckningar)

Läs vidare på Domboksforskning

  • Familjerättslagar genom tiderna
  • Sveriges gamla lagar
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Riksarkivets digitala forskarsal
  • Mantalslängder, husförhörslängder och ministerialböcker
  • Sverige runt – häradsrätter per landskap

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningstips

  • Riddarhusordningen 1626 när adeln blev en sluten klubb
  • Skattechocken på 1960-talet när Sverige tog hårdast i Europa
  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Valborgsmässoaftonens historia: från Walpurga till studentvalborg
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Påskens historia i Sverige: från vårblot till påskkärringar
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Domböcker online – hitta, söka och läsa svenska domböcker digitalt
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna
  • Linköpingsmorden – Hur Sveriges mest uppmärksammade dubbelmord fick sitt svar
  • Valloner utseende
  • Gustaf V och hans oäkta barn 
  • Anders Zorns oäkta barn – Sanningen bakom ryktena
  • Titanic överlevande: berättelserna bakom katastrofen
  • Därför firar vi lucia – En ljusets fest med mörka rötter
  • Prinsessan Margarethas oäkta barn
  • Carl Larssons släktträd – Historien bakom Sveriges mest älskade konstnärsfamilj
  • Kungens oäkta barn – Skandalerna som format Europas kungahus
  • Vårdträd – En levande länk mellan historia, tro och gårdsliv
  • Vad hette Stockholm förr? En spännande resa bakåt i tiden
  • Alfred Nobel och hans familj – En släkt full av snille och sprängkraft

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se