Lägersmål och lönskaläge i 1734 års lag

Mökränkning, lägersmål och lönskaläge i 1734 års lag

Publicerad
Senast uppdaterad:

Snabbfakta

  • Mökränkning: Sexuellt umgänge mellan två ogifta personer (äldre term)
  • Lönskaläge: Samma sak, modernare term efter kyrkans inflytande växte
  • Otidigt sängelag: Förtidigt samlag före vigsel – mildare brott
  • Böter: 10 daler (mannen) + 5 daler (kvinnan) första gången
  • Skärpning: Dubbla, tredubbla och fyrdubbla böter vid återfall

Lägersmål är ett av de vanligaste brotten i 1600- och 1700-talets domböcker. Det handlade om sex mellan ogifta, ofta med ett oäkta barn som följd. För släktforskare är dessa mål guld värt – de innehåller namn på båda parter, ofta också på barnet och fadder, plus exakta tidsangivelser om barnets födelse.

Denna artikel bygger på material som ursprungligen skrevs av Marita Persson, släktforskare med specialinriktning på Västergötlands häradsrätter under 1600- och 1700-talen. Materialet publicerades på domboksforskning.se under 2007–2010 och har bearbetats och uppdaterats av redaktionen.

Mökränkning, lönskaläger eller lägersmål?

I äldre tider kallades sexuellt umgänge mellan två ogifta personer för mökränkning. Mannen och hans släkt var skyldig att betala böter som kompensation till kvinnans släkt för att hon inte längre var oskuld. Brottet sågs alltså främst som en kränkning av familjens heder och egendom (kvinnans giftermålsvärde).

Under 1600-talet fick kyrkan ökat inflytande. Eftersom kyrkan ansåg att individerna själva som utövat brottet skulle dömas, ändrades reglerna så att både mannen och kvinnan straffades. I och med de ändrade reglerna kallade man istället brottet för lönskaläger.

Ibland används också termen lägersmål, som har en lite bredare betydelse – sexuellt förhållande mellan en man och en kvinna som inte var gifta med varandra. Det kunde alltså omfatta både lönskaläger (båda ogifta) och hor (en eller båda gifta).

Vokabulär: När det i en dombok står att en man ”lägrat” eller ”besovit” en kvinna betyder det att personerna haft samlag med varandra. Båda orden är eufemismer som var standard i juridisk text.

Otidigt sängelag

Om två ogifta personer gifte sig med varandra efter lägersmålet betalade de endast böter för otidigt sängelag – det vill säga för att ha haft sexuellt umgänge förtidigt. Eftersom de hade legaliserat förhållandet genom äktenskap ansåg lagen att det inte längre var en skada på den allmänna moralen.

Bötessumman var blygsam: 2 daler vardera till kyrkan. Det är en av anledningarna till att många par gifte sig snabbt när kvinnan blev gravid – det reducerade både skammen och böterna dramatiskt.

Vad sa 1734 års lag?

Missgärningsbalken, kap. 53 – Lönskaläge

§ 1: Lägrar ogift man en ogift kvinna ska mannen böta 10 daler och kvinnan 5 daler. Sker detta en andra gång ska de böta dubbelt och tredje gången tredubbelt. Vid fjärde gången eller fler ska mannen böta 80 daler och kvinnan 40 daler varje gång.
§ 2: Av dessa böter får fadern, modern eller den som är målsman målsägarrätt (= rätt till andel i böter) om de kärar (= går till tinget och anklagar de som begått brottet). Om målsmannen inte kärar får istället den som är utsedd på konungens vägnar att kära vara målsägare. (Detta brukade vara länsmannen, och det var han som då fick en del av böterna.) Ger han någon skuld och inte kan bevisa det ska han plikta för olaga tillmäle (= felaktig beskyllning).
§ 3: Om den som har gjort lönskaläger inte orkar böta ska den plikta på annat sätt. En man som gjort lönskaläger för första gången straffas då med 14 dagars fängelse på vatten och bröd eller med arbete vid kyrka, slott eller fästning. Om han straffas för samma sak för andra gången blir straffet dubbelt. Kvinnans straff ska vara hälften av mannens.
§ 4: Lägrar någon en kvinna som är dumbe (= stum) så böter han tveböte (= dubbla böter). En husbonde som lägrar sin tjänstepiga böter också dubbelt. Den som lägrar en avvita (= svagsint, galen) kvinna eller en övermaga (= omyndig, underårig) böter som förut sagt.
§ 5: Tar mannen den som han lägrat till äkta maka ska de ge 2 daler vardera till kyrkan för otidigt sängalag.
§ 6: Lägrar förmyndare mö (= ung ogift kvinna) som är under hans värjo (= beskydd) straffas han med fängelse på vatten och bröd eller med annan kroppsplikt (= kroppsstraff). Hur hårt straffet blir beror på omständigheterna. Kvinnan betalar efter lag. Lägrar en läromästare den som ska undervisas blir straffet detsamma som för förmyndare.
§ 7: Om någon haft lägersmål med flera olika personer och inte varit lagförd för något av lägersmålen tidigare ska personen dömas till enfald bot (= enkla böter) för vardera brottet. (Varje lägersmål räknas alltså som ”första gången” om personen inte var dömd för något lägersmål tidigare.)
§ 8: Om någon avlat flera barn med samma kvinna men inte varit åtalad däremellan räknas det som ett lägersmål.

Läsövning: Viste härad 1672

Viste häradsrätt, år 1672
Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:7, bild 151
Lars Nillßon i Anseßtorp till tienst hafve
lägrat och oäckta barn afladt medh Barbro
Larsdotter i Bäreberg som dhe bådha till-
stå och emädan han eÿ kũndhe öfũertahlas
henna att ächta tÿ saakfältes han till
40 och kohnan till 20 marker. Olũff i Höria
gick i löffte för drängens och länsmannen
Joen Winboo för kohnans böter.
Förklaring: Lars Nillsson som hade tjänst i Ansesstorp har lägrat och oäkta barn avlat med Barbro Larsdotter i Bäreberg, som de båda tillstår (= erkänner). Eftersom han ej kunde övertalas att äkta (= gifta sig med) henne, sakfälltes (= dömdes) han till 40 marker och konan (= kvinnan) till 20 marker. Oluf i Höria gick i löfte för drängens böter, och länsmannen Joen Winboo gick i löfte för konans böter.

De som lovade att se till att drängens och konans böter betalades brukade vara släktingar, förmyndare eller ibland arbetsgivare till de dömda.

Handstilstips: I texten ovan kan man se lilla h på flera ställen. Hur h:et ser ut beror på var i ordet det är placerat och vilka bokstäver det binds ihop med. H:et som står inuti ordet dhe ser ganska annorlunda ut mot h i ordet och eller i ordet medh där h:et står sist. När du transkriberar – var uppmärksam på att samma bokstav kan ha flera former.

Vad domen avslöjar om släkt och samhälle

Den korta texten i exemplet innehåller flera värdefulla detaljer för en släktforskare:

  • Lars Nillsson – tjänstedräng i Ansesstorp (Anstorp), inte gårdsägare
  • Barbro Larsdotter – piga eller mö i Bärebergs socken
  • Lars vägrade att gifta sig med Barbro – det är värdefull socialhistorisk information
  • Oluf i Höria – stod i löfte för Lars böter, alltså möjligen släkt eller arbetsgivare
  • Joen Winboo – länsman, som gick i löfte för Barbros böter (vanligt när kvinnan saknade andra ekonomiska resurser)
  • Bötesnivån (40+20 marker = 14 daler) tyder på att det var första lägersmålet för båda
Forskartips: Lägersmålsmål ger ofta information som inte finns i kyrkböckerna – speciellt om utomäktenskapliga relationer som komplicerar släktträdet. Det är värt att leta i Missgärningsbalken-noteringarna systematiskt under perioden 1650–1850 om du har en oäkta förfader.

Hur försvann brottet?

Lönskaläger och otidigt sängelag fanns kvar i svensk lag tills 1864 års strafflag avskaffade brotten. Då hade samhällets syn redan börjat förändras under 1800-talet. På 1900-talet försvann sista resterna av äktenskapsförbud mot utomäktenskapliga relationer – idag är ett barn fött utanför äktenskapet juridiskt jämställt med ett inom äktenskapet.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan lönskaläger och hor?

Lönskaläger var sex mellan två ogifta personer. Hor var sex där minst en av parterna var gift. Hor straffades mycket strängare – med dödsstraff i grova fall enligt 1734 års lag. Vi har en separat artikel om hor som du hittar via vårt dombokslexikon.

Vad menas med ”ej att övertalas att äkta”?

Att mannen ”ej kunde övertalas att äkta” kvinnan betyder att han vägrade gifta sig med henne trots att han avlat barnet med henne. Hade han gått med på äktenskap hade båda klarat sig undan med 2 daler vardera för otidigt sängelag istället för 40+20 marker i lönskaläger.

Vem fick böterna?

Böterna delades i tre delar: en tredjedel till kungen (eller frälsemannen om brottet skett på frälsejord), en tredjedel till häradet, och en tredjedel till målsägaren. Vid lönskaläger kunde målsägare vara kvinnans far eller mor, eller om de inte ville driva ärendet, länsmannen.

Varför var husbondens lägrande av tjänstepigan dubbelt så allvarligt?

Husbonden hade en maktposition gentemot sin tjänstepiga – hon var ekonomiskt beroende av honom. 1734 års lag erkände att samtycke i en sådan relation var osäkert, och därför skärptes straffet till dubbla böter för att skydda pigorna mot utnyttjande.

Hur kom man förbi böterna om man var fattig?

Enligt § 3 fick fattigslagna istället sitta på vatten och bröd i 14 dagar eller arbeta vid kyrka, slott eller fästning. Detta var faktiskt ett kännbart straff – arbetet kunde innebära månader av tvångsarbete och 14 dagar på vatten och bröd ledde till svår undernäring.

Hur hittar jag oäkta barn i domböckerna?

Sök i häradsrättens domböcker under tiden runt barnets födelse – ofta inom ett halvår före eller efter. Sökord att leta efter är: lägrat, besovit, oäkta, lönskaläger, mökränkning, lägersmål, otidigt sängelag. Det är ofta dessa termer som inleder paragraferna i den aktuella domen.

Källor och vidare läsning

  • Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:7
  • 1734 års lag, Missgärningsbalken kap. 53 – Wikisource
  • Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
  • Lennartsson, Malin. I säng och säte: Relationer mellan kvinnor och män i 1600-talets Småland.
  • Lindstedt Cronberg, Marie. Synd och skam: Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680–1880.

Om författaren

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

1 thought on “Mökränkning, lägersmål och lönskaläge i 1734 års lag”

  1. Hej!
    Jag har en dom från1693. Lägersmål. Göteborgs rådhusrätt och magistrat. Där står bara namn och yrke på den dömde.
    Vill veta allt om denna person, därför är min fråga; gjorde man inte någon bakgrundsundersökning om personen ifråga och inte bara händelsen?
    Finns det nedtecknat? Var kan jag hitta uppgifterna?
    Mvh!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *