Snabbfakta om Härjedalen
- Region: Norrland (sydvästra, mot Härjedalsfjällen och norska gränsen)
- Svenskt sedan: 1645 (genom freden i Brömsebro). Före det norskt
- Landsarkiv: Riksarkivet i Östersund (Arkivvägen 1)
- Arkivprefix: SE/ÖLA (för det mesta), inskrivningsmaterial SE/HLA
- Tingslagsindelning: Tre historiska tingslag – Hede, Sveg och Lillhärdal
- Äldsta lag: Frostatingslagen (norsk medeltida lag) följt av svenska lagar från 1645
- Hovrätt: Svea hovrätt från 1645, från 1948 hovrätten för Nedre Norrland
- Mantalsmått: ”Trög” (specifikt för Härjedalen) istället för svenska mantal
Letar du efter förfäder i Härjedalen? Den här guiden ger dig en överblick av hur rättskipningen var organiserad i landskapet, vilka arkiv som bevarar domböckerna, hur Härjedalen gick från norsk till svensk tillhörighet 1645 och hur en sänd från en avlägsen by — Stor-Märet Jonsdotter från Lillhärdal — kom att utlösa hela Det stora oväsendet 1668. Härjedalen är Sveriges minsta landskap räknat efter befolkning men har en rikt dokumenterad rättshistoria genom Lillhärdals tingslags häradsrätts arkiv (bevarat från 1667) och Svegs tingslag.
Historisk bakgrund och rättskipning i Härjedalen
Härjedalen är ett av Sveriges geografiskt största men befolkningsmässigt minsta landskap. Det sträcker sig från Jämtland i norr till Dalarna och Hälsingland i söder, med Härjedalsfjällen och norska gränsen i väster. Landskapet är glest befolkat med tre huvudkommuner: Sveg (residens), Hede och Lillhärdal. Geografin präglas av älvarna Ljusnan och Härjeån samt fjällmassiv som Fjällsjö, Sonfjället och Helagsfjället. Härjulf Hornbrytare, en norsk man som flydde landet på vikingatiden, sägs ha bosatt sig i Lillhärdal — vilket gör Lillhärdal till en av Härjedalens äldsta byar.
Härjedalen och Jämtland har en parallell historia: båda var norska skattland under medeltiden och tillämpade Frostatingslagen. Under norsk tid tillhörde Härjedalen Trondheims stift kyrkligt, och norsk rätt tillämpades genom sorenskrivare (en norsk juridisk tjänsteman med protokolleringsfunktion). I motsats till Jämtland, som var en självstyrande bonderepublik före 1178, var Härjedalen aldrig självständigt — landskapet följde Jämtland in i norsk tillhörighet.
Härjedalen blev svenskt 1645 genom freden i Brömsebro, samtidigt som Jämtland. Den officiella överlåtelsen skedde 6 september 1645. Härjedalingarna, som inte var närvarande på Frösön när jämtarna svor trohetsed, svor sin trohetsed till Sveriges drottning Kristina i Sveg den 15 november 1645, då de tre tingslagens lagrättsmän, länsmän och så vidare närvarade. Den sista norska fogden, Jens Jensen Riber, uppträdde i Härjedalen sista gången 10 november 1645 då han och sorenskrivaren Peder Pederssen Leeth i Svegs prästgård vidimerade ett utdrag ur ”Herdals thinghboeg” (Härjedalens norska tingbok).
Härjedalen tillhör Sveriges allra rikast publicerade landskap vad gäller äldre dombokmaterial. Genom serien Källor till Jämtlands och Härjedalens historia — utgiven digitalt av Landsarkivet i Östersund och Jämtlands läns fornskriftsällskap — finns transkriberade tingsprotokoll fritt tillgängliga som pdf-dokument. Marianne Andersson har transkriberat Svegs tingslags domboksprotokoll, och Lillhärdals tingslags domboksprotokoll 1649–1690 finns digitalt utgivna via fornskrift.se. Christer Kalin har utgivit Härjedalsbrev 1531–1645, som täcker hela den norska tiden.
Komplett tingslags- och stadslista för Härjedalen
Härjedalen omfattar tre historiska tingslag: Hede, Sveg och Lillhärdal. Tio socknar utgör landskapet (samt Ytterhogdal och Ängersjö som överförts från Hälsingland). Arkivmaterial förvaras hos Riksarkivet i Östersund med prefixet SE/ÖLA. Verifiera alltid med Riksarkivets NAD.
| Tingslag / domstol | Arkivnummer (NAD) | Period / område |
|---|---|---|
| Svegs tingslags häradsrätt | Sök i NAD (SE/ÖLA) | 1667–1968. Sveg, Älvros, Överhogdal socknar och Linsell församling. |
| Lillhärdals tingslags häradsrätts arkiv | Sök i NAD (SE/ÖLA) | 1667–1739. Lillhärdal med omkringliggande område. Häxprocesser 1668–1672. |
| Hede tingslag | Sök i NAD (SE/ÖLA) | Hede, Tännäs, Storsjö, Ljusnedal, Vemdalen socknar. Västra Härjedalen. |
| Lillhärdals länsmansdistrikts arkiv | Sök i NAD (SE/ÖLA) | 1403–1917. Länsmannens material i Lillhärdal. Material från norsk tid. |
| Inskrivningsdomarens i Härjedalens domsaga arkiv | Sök i NAD (SE/HLA) | 1933–1970. Förvaras vid Riksarkivet i Härnösand (depå Rosenbäcken). |
| Inskrivningsmyndighetens i Svegs domsaga arkiv | Sök i NAD (SE/HLA) | 1930-talet–2001. Förvaras vid Riksarkivet i Härnösand. |
| Svegs landsfiskalsdistrikts arkiv | Sök i NAD (SE/ÖLA) | 1918–1964. Polismyndighetens material. |
| Härjedalens domsaga | Sök i NAD (SE/ÖLA) | Egen domsaga för Härjedalen efter 1810. |
| Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv | Sök i NAD (SE/ÖLA) | Omfattade Hede, Sveg och Lillhärdal tingslag fram till 1883. Innehåller även häradsskrivarehandlingar till 1820. |
| Häradsskrivaren i Härjedalens fögderi | Sök i NAD (SE/ÖLA) | Från 1820. Större serie kronouppbördsböcker från 1700. |
| Kontraktsprosten i Jämtlands södra kontrakt | Sök i NAD (SE/ÖLA) | 1728–1979. Kyrkligt forum för södra Jämtland inkl. Härjedalen. |
Viktiga rättsfall och historiska händelser från Härjedalen
Härjedalens rättshistoria präglas av landskapets norsk-svenska skifte och de katastrofala häxprocesserna i Lillhärdal som blev startskottet för Det stora oväsendet. Här är några dokumenterade exempel.
Härjulf Hornbrytare bosätter sig i Lillhärdal
Enligt traditionen var Härjulf Hornbrytare den första härjedalingen — en norsk man som flydde landet under järnåldern och bosatte sig i Lillhärdal. Hans namn ger landskapet dess namn: Härjedalen betyder ”Härjulfs dal”. Lillhärdal är därmed en av Härjedalens äldsta byar och historiskt centrum för norska kontakter. För släktforskning är detta kontext: Härjedalens bebyggelse är gammal och har under långa perioder haft kontakt med Norge via fjällpassen. Norska efternamn och språkdrag möter du fortfarande i 1600-talets dokument.
Sista norska fogden i Härjedalen
Den 10 november 1645 — drygt två månader efter att Härjedalen formellt blivit svenskt — uppträdde fogden Jens Jensen Riber och sorenskrivaren Peder Pederssen Leeth sista gången i Härjedalen. De vidimerade i Svegs prästgård ett utdrag ur Herdals thinghboeg (Härjedalens norska tingbok). Den norske lagmannen Peder Alfssen hade tidigare 10 mars 1645 granskat tingsbevis från de tre härjedalska vintertingen mot ”Thingbogen” i Trondheim. Fogden Jens Jensen Riber hade under 1644 tvingats ta intyg från de tre tingslagens länsmän — Lillhärdal, Sveg och Hede — på att han inte kunnat inkräva skatt eller sakören ”till följd av svenskens hastiga infall”. För släktforskning är detta avgörande: 1644–1645 är en kaotisk övergångsperiod med både norska och svenska handlingar.
Härjedalingarna svär trohet i Sveg
Den 15 november 1645 svor härjedalingarna sin trohetsed till Sveriges drottning Kristina och svenska kronan i Sveg. Detta var den formella övergången från norsk till svensk tillhörighet — eftersom härjedalingarna inte hade kunnat resa till Frösön där jämtarna svurit ed. Vid eden närvarade de tre tingslagens (Hede, Sveg, Lillhärdal) lagrättsmän, länsmän och övriga ämbetsmän. För släktforskare med härjedalska anor från 1645 är detta historiskt avgörande dokumenterat material — namnen på de svärjande finns bevarade som tingsbevis. Många härjedalingar förblev dock danssinnade i lång tid, precis som jämtarna, och övergången till svenskt medborgarskap skedde formellt 1699.
Rättegången mot Stor-Märet inleds – startskottet för Det stora oväsendet
Den 17 september 1668 inleddes rättegången i Lillhärdal mot pigan Märet Jonsdotter — ”Stor-Märet” — anklagad för att ha fört Gertrud Svensdotter till Djävulen. Gertrud var en moderlös flicka från Lillhärdal som 1664 flyttat till sin farfar i Åsen i Älvdalen. Hennes utpekande av Märet var grunden för hela Det stora oväsendet 1668–1676. Vid den första rättegången i Lillhärdal 1668 var 6 personer anklagade men ingen avrättades. Stor-Märet var 28 år när hon ställdes inför rätten. Hon nekade konsekvent till anklagelserna och fick sex år av fångenskap. Detta dokumenterar Härjedalens kärnroll i hela svenska häxhysterin — alla Det stora oväsendets cirka 300 dödsoffer kan spåras tillbaka till denna rättegång.
Fem avrättningar vid Spångmyrholmen, Lillhärdal
År 1672 — sex år efter rättegångens början — verkställdes de första dödsdomarna i Lillhärdals häxprocess. Vid Spångmyrholmen öster om Lillhärdal halshöggs och brändes fem personer. Stor-Märet Jonsdotter (28 år, nekade in i det sista), hennes mor Malin (”Påls Märet”, 71 år, nekade också), Gertrud Olofsdotter och två andra. Stor-Märets syskon dömdes också: hennes yngre syster (Lill-Märet) befriades från dödsstraff, medan hennes yngre bröder fick straffet ändrat till gatlopp 4 och 5 gånger. Kerstin Halvarsdotter (31 år) befriades. Karin var gravid och fick avrättning uppskjuten tills efter förlossningen. Tidigare 1671 hade 56 personer anklagats i Lillhärdal (rättegångens dokument förlorade) och åtminstone tre tros ha avrättats. Idag finns ett minnesmärke vid Spångmyrholmen för offren.
Två kvinnor avrättas i Sveg
Den 12 januari 1674 avrättades två kvinnor i Sveg, beskyllda för att vara ”trulpackor”: Gertrud Jonsdotter (50 år, änka från byn Kolsätt) och Sigrid Eriksdotter (på 70:e året). De var de enda två som avrättades i Sveg under hela Det stora oväsendet. Häxprocesserna hade tagit sin början i Sveg senast år 1673 (protokoll från 1672 saknas helt). Trolldomsrannsakningarna fortsatte på tingen 1674 och 1675 men ledde inte till ytterligare avrättningar. Detta visar att Sveg drabbades lindrigare än Lillhärdal — kanske för att Gustaf Rosenhane, som ledde Norrländska trolldomskommissionen från oktober 1672, var kritiskt inställd till anklagelserna. För släktforskare med Sveg-anor från 1670-talet är dessa specifika namn värdefulla referenser.
Härjedalsmål och språkkällan i domböckerna
Härjedalen har en distinkt dialekt — härjedalska eller ”härjedalsk” — som tillhör den norrländska dialektfamiljen men med starka norska drag på grund av landskapets långa norska tillhörighet. Härjedalskan har särskilda ord och böjningsformer som inte återfinns i andra svenska dialekter. I 1600- och 1700-talets domböcker möter du svenska kanslitext med inslag av norska språkdrag och lokala termer. Personnamn följer både svensk och norsk patronymikon-tradition.
Termer du kan stöta på
| Term | Betydelse |
|---|---|
| Trög | Härjedalens mantalsmått, motsvarande svenska ”mantal” eller delar av mantal. Specifikt för Härjedalen. |
| Sorenskrivare | Norsk juridisk tjänsteman under norsk tid (före 1645). Hade protokolleringsfunktion vid tinget. |
| Frostatingslagen | Den norska medeltida landskapslag som tillämpades i Härjedalen under norsk tid. |
| Tingslag | Norrländsk term för geografisk indelning för rättskipning. Härjedalen har tre historiska tingslag: Hede, Sveg och Lillhärdal. |
| Underlagman | Lokal jurist under svensk tid efter 1645. Klasson Broman fick fullmakt som underlagman i Härjedalen. |
| Lagrättsman | Bisittare i häradsrätten – en av nämndemännen. Vid trohetseden 1645 svor lagrättsmännen från de tre tingslagen ed. |
| Spångmyrholmen | Avrättningsplatsen vid Lillhärdal där fem personer halshöggs och brändes 1672 under Det stora oväsendet. |
| Herdals thinghboeg | Härjedalens norska tingbok. Refererad av sista norska fogden 10 november 1645. |
| Trulpacka | Härjedalsk dialektform av ”trollpacka” – kvinna anklagad för trolldom. Användes i Sveg 1674. |
| Skattland | Norskt skattland som Härjedalen var till 1645. Hade inre självstyre men betalade skatt till Norge. |
| Härjedalens fögderi | Administrativ enhet som omfattade Hede, Sveg och Lillhärdal tingslag fram till 1883, sedan i Jämtlands södra fögderi. |
| Sakören | Böter som utdömdes vid tinget. Härjedalska sakören förtecknades separat på grund av regional rättstradition. |
Personnamn i Härjedalen följer både svensk och norsk patronymikon-tradition. Förnamnen är ofta västskandinaviska: Härjulf, Jens, Peder, Pål, Anders, Olof, Jon, Per, Lars, Erik. Patronymikon följer både norsk (med -son, ibland -sen i äldre material) och svensk tradition. Ortnamn slutar ofta på -dal, -berg, -fors, -vik, -hogdal. Karaktäristiska härjedalska gårdsnamn som ”Kolsätt” eller ”Spångmyrholmen” möter du i 1600-talsdomböcker. I äldre material före 1645 möter du även norska sätt att skriva platsnamn — Sveg kan skrivas som ”Swiig” eller liknande, Lillhärdal som ”Lilleherdahl”.
Tidslinje för rättskipningen i Härjedalen
- Järnålder: Härjulf Hornbrytare bosätter sig i Lillhärdal enligt traditionen
- Medeltid: Härjedalen norskt skattland under Trondheims stift och Frostatingslagen
- 1403: Lillhärdals länsmansdistrikts arkiv börjar (det äldsta bevarade arkivet i Härjedalen)
- 1531–1645: Härjedalsbrev (norska tingsbrev) bevarade – publicerade av Christer Kalin 2009
- 1644: Svenska trupper ”hastigt infall” i Härjedalen – fogden Jens Jensen Riber kan inte samla skatt
- 1645-08-13: Freden i Brömsebro – Härjedalen överlåts till Sverige tillsammans med Jämtland
- 1645-09-06: Officiell svensk överlåtelse av Härjedalen
- 1645-11-10: Sista norska fogden Jens Jensen Riber och sorenskrivaren Peder Pederssen Leeth vidimerar utdrag ur Herdals thinghboeg i Svegs prästgård
- 1645-11-15: Härjedalingarna svor trohetsed till svenska kronan i Sveg
- 1647-10-27: Underlagman Klasson Broman håller ting i Sveg
- 1647: Härnösands stift bildas – Härjedalen övergår från Trondheim. Härjedalen tillhör Hudiksvalls/Gävleborgs län
- 1649: Lillhärdals tingslags bevarade domboksprotokoll börjar (utgivna digitalt av fornskrift.se)
- 1664: Den moderlösa Gertrud Svensdotter flyttar från Lillhärdal till sin farfar i Åsen, Älvdalen
- 1667-09: Mats Nilsson påstår att Gertrud Svensdotter går på vatten med getter i Åsen
- 1667: Svegs och Lillhärdals tingslags häradsrätters arkiv börjar (bevarade)
- 1668-09-17: Rättegång mot Stor-Märet (Märet Jonsdotter) börjar i Lillhärdal. 6 anklagade, ingen avrättad
- 1671: Lillhärdal: 56 anklagade, åtminstone 3 avrättade. Rättegångens dokument förlorade
- 1672: Fem avrättade vid Spångmyrholmen i Lillhärdal: Stor-Märet, Påls Märet, Gertrud Olofsdotter m.fl.
- 1673: Häxprocesserna tar sin början i Sveg. Trolldomsrannsakningar börjar
- 1674-01-12: Gertrud Jonsdotter (50, Kolsätt) och Sigrid Eriksdotter (70) avrättas i Sveg som ”trulpackor”
- 1674–1675: Trolldomsrannsakningar fortsätter i Sveg men inga fler avrättningar
- 1699: Härjedalingarna får formellt svenskt medborgarskap (tillsammans med jämtarna)
- 1734: 1734 års lag införs i Härjedalen
- 1739: Lillhärdals tingslags häradsrätts arkiv slutar (omorganisation)
- 1810: Jämtlands län bildas – Härjedalen återförenas med Jämtland från Hudiksvalls län
- 1820: Härjedalen får särskild häradsskrivare separat från kronofogden
- 1849: Lagmansrätt avskaffas, häradsrätt direkt underordnad hovrätten
- 1883: Härjedalens fögderi upphör – ingår i Jämtlands södra fögderi
- 1933: Inskrivningsdomarens i Härjedalens domsaga arkiv startar (förvaras vid SE/HLA)
- 1948: Hovrätten för Nedre Norrland bildas – Härjedalen övergår från Svea hovrätt
- 1968: Svegs tingslags häradsrätts arkiv slutar
- 1971: Häradsrätter och rådhusrätter slås samman. Inskrivningsmyndigheten i Svegs domsaga bildas
- 2010: Landsarkivet i Östersund uppgår i Riksarkivet
Var hittar du domböckerna?
Domböckerna från Härjedalen bevaras huvudsakligen hos Riksarkivet i Östersund (Landsarkivet, Arkivvägen 1) med prefixet SE/ÖLA. Inskrivningsmaterial från 1930-talet och framåt finns vid Riksarkivet i Härnösand (SE/HLA). Renoverade domböcker finns i Svea Hovrätts arkiv i Riksarkivet i Stockholm.
Riksarkivet och öppna källor
- Riksarkivets digitala forskarsal – kostnadsfri tillgång till Härjedalens tingslagsmaterial.
- Riksarkivet i Östersund – officiell hemsida. Arkivvägen 1, Östersund.
- Bouppteckningsregister – Jämtlands län – innefattar bouppteckningar från Härjedalen.
- Jämtlands läns fornskriftsällskap – publicerar Källor till Jämtlands och Härjedalens historia som fria pdf:er. Innehåller Svegs tingslags domboksprotokoll (Marianne Andersson) och Härjedalsbrev 1531–1645 (Christer Kalin).
- Fornskrift.se – Lillhärdals tingslags domboksprotokoll 1649–1690 finns som fri pdf.
- Föreningsarkivet i Jämtlands län – för förenings- och privatarkiv från Härjedalen.
- Digitalarkivet (Norge) – för norsk tid före 1645. Trondheims Len-arkivet (Rentekammeret) har material om Härjedalen.
- Saköreslängderna – fungerar som personregister till domböckerna.
Abonnemang och fornskriftsutgåvor
- Arkiv Digital – nyfotograferade bilder med generellt bättre kvalitet än Riksarkivets. Härjedalens tingslag välkatalogiserade.
- Andersson, Marianne (red.): Svegs tingslags domboksprotokoll. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia (2015). 45 protokoll från 1649 och framåt.
- Kalin, Christer (red.): Härjedalsbrev 1531–1645. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia (2009). Norsk tids material.
- Lillhärdals tingslags domboksprotokoll 1649–1690. Fornskrift.se (2021).
- Svedlund, Morgan: Oväsendet i Lillhärdal. Jämten 2007 (Jämtlands läns museums årsbok).
- Mesch, Fritjof: Häxprocesser i Härjedalen efter 1672. Jämten 1968.
Specialdomstolar och relaterade rättsforum
Förutom de allmänna häradsrätterna fanns flera specialdomstolar som är värda att känna till:
- Svea hovrätt (Stockholm, från 1614, för Härjedalen 1645–1948) – andra instans efter försvenskningen.
- Hovrätten för Nedre Norrland (från 1948) – ny andra instans för Härjedalen.
- Frostatinget (Trondheim) – norskt lagting som Härjedalen tillhörde fram till 1645.
- Norrländska trolldomskommissionen (1672–1675) – specialdomstol under Gustaf Rosenhane. Hanterade häxprocesserna i Lillhärdal och Sveg.
- Härnösands stift (från 1647) – för kyrkliga mål, äktenskapsskillnader.
- Trondheims stift (till 1647) – för kyrkliga mål under norska tiden.
- Kontraktsprosten i Jämtlands södra kontrakt (1728–1979) – kyrkligt forum.
- Kronofogden i Härjedalens fögderi – administrativa och skatterelaterade mål till 1883.
- Häradsskrivaren i Härjedalens fögderi – från 1820 separat från kronofogden.
- Avvittringsrätten (norrländsk specialdomstol från ca 1820) – skiljde kronans jord från enskildas.
- Inskrivningsdomarens i Härjedalens domsaga (1933–1970, SE/HLA) – fastighetsmaterial.
- Inskrivningsmyndigheten i Svegs domsaga (1971–2001, SE/HLA) – modernt fastighetsmaterial.
Praktiska forskartips för Härjedalen
- För material före 1645 – Härjedalen var norskt. Sök även i norska arkiv: Trondheims Len i Rentekammeret (Riksarkivet i Oslo, Digitalarkivet).
- Använd Härjedalsbrev 1531–1645 (Christer Kalin) för bevarade norska tingsbrev.
- För Lillhärdal-anor – använd Lillhärdals tingslags domboksprotokoll 1649–1690 på fornskrift.se. Bra namnregister.
- För Sveg-anor – använd Marianne Anderssons Svegs tingslags domboksprotokoll.
- För häxprocessanor från 1668–1672 – kontrollera om förfäder finns bland de anklagade. Helena Wijks artiklar är värdefulla referenser.
- Mantalsmått – Härjedalen använder ”trög” istället för ”mantal”. Lagfartsböcker har trög som beteckning.
- Före 1810 – Härjedalen tillhörde Hudiksvalls/Gävleborgs län. Administrativt material kan finnas i SE/HLA.
- För inskrivningsmaterial från 1933 – sök i SE/HLA (Härnösand), inte SE/ÖLA (Östersund).
- För fögderimaterial – Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv har häradsskrivarematerial till 1820 utan särskild åtskillnad.
- Vissa handlingar har påträffats i en gård i Ytterhogdal – material kan finnas i lokala samlingar.
- Använd Maritas 9 tips för gammal handstil – härjedalska handlingar kan innehålla norska språkdrag före 1645.
- Konsultera vårt Dombokslexikon för okända juridiska termer och vårt Föremålslexikon för föremål i bouppteckningar.
Vanliga frågor
Vilket landsarkiv har Härjedalens domböcker?
Riksarkivet i Östersund (Landsarkivet, Arkivvägen 1) förvarar huvuddelen av Härjedalens material med prefixet SE/ÖLA. Inskrivningsmaterial från 1930-talet och framåt förvaras vid Riksarkivet i Härnösand (depå Rosenbäcken) med prefixet SE/HLA. För perioden 1645–1810 — då Härjedalen tillhörde Hudiksvalls/Gävleborgs län — finns visst administrativt material i Gävleborgs läns landskontors arkiv och landskanslis arkiv vid SE/HLA. Renoverade domböcker finns i Svea Hovrätts arkiv i Riksarkivet i Stockholm.
Hur långt tillbaka finns domböcker från Härjedalen?
Lillhärdals länsmansdistrikts arkiv börjar 1403 — det äldsta bevarade arkivet i Härjedalen. Bevarade häradsrättsprotokoll från Lillhärdals tingslag och Svegs tingslag börjar 1667. Härjedalsbrev 1531–1645 av Christer Kalin täcker den norska tidens tingsbrev. Lillhärdals tingslags domboksprotokoll 1649–1690 är utgivna av fornskrift.se. Renoverade domböcker finns även i Svea Hovrätts arkiv. För medeltida material söker du i Diplomatarium Norvegicum.
Hade Härjedalen en egen landskapslag?
Nej, Härjedalen hade ingen egen landskapslag. Under den långa norska tiden tillämpades Frostatingslagen, den norska medeltida landskapslag som gällde för Trondheims-regionen. Efter 1645 övergick Härjedalen till svenska lagar — först Magnus Erikssons landslag, sedan 1734 års lag. För släktforskning betyder detta att rättskulturen i Härjedalen har norska rötter som lever kvar i terminologi och praxis. Härjedalens mantalsmått ”trög” är ett exempel på fortlevande särdrag.
Vem var Stor-Märet Jonsdotter och varför är hon viktig?
Stor-Märet (Märet Jonsdotter) var en piga från Lillhärdal som 1668 utpekades av den 11-åriga Gertrud Svensdotter som ”läromästarinna” i trolldom. Gertrud hade fyra år tidigare flyttat från Lillhärdal till Åsen i Älvdalen för att bo hos sin farfars systrar efter sin mor och far. Rättegången mot Stor-Märet inleddes den 17 september 1668 i Lillhärdal och blev startskottet för Det stora oväsendet 1668–1676. Stor-Märet var 28 år, nekade konsekvent till alla anklagelser, men halshöggs och brändes vid Spångmyrholmen 1672 tillsammans med sin mor Påls Märet (71 år), Gertrud Olofsdotter och två andra. Hennes mod att aldrig erkänna har gjort henne till en symbol för 1600-talets häxprocessoffer.
Vad är skillnaden mellan Härjedalens tre tingslag?
Härjedalen omfattar tre historiska tingslag: Hede tingslag (Hede, Tännäs, Storsjö, Ljusnedal, Vemdalen — västra Härjedalen mot fjällen), Sveg tingslag (Sveg, Älvros, Överhogdal, Linsell — centrala och östra Härjedalen) och Lillhärdals tingslag (Lillhärdal — södra Härjedalen mot Dalarna). Tingsbevisen från de tre vintertingen i januari 1645 är bevarade. Renskriften innehåller två protokoll från vart och ett av de tre tingslagen i ordningen Hede–Sveg–Lillhärdal. Varje tingslag hade egen tingsverksamhet med olika rättstraditioner.
Vad är ”trög” och varför används det i Härjedalen?
”Trög” är Härjedalens särskilda mantalsmått som motsvarar svenska ”mantal” eller delar av mantal i resten av Sverige. I lagfartsböcker står ”trög” som beteckning för fastighetens skattetal — uttryckt i hela tröger eller bråkdelar (1/2 trög, 1/4 trög). Termen är specifik för Härjedalen och visar landskapets särpräglade administrativa tradition från norsk tid. För släktforskare som arbetar med fastighetshandlingar är detta viktigt att känna till: en härjedalsk ”trög” är inte samma som svenskt mantal och innebär andra skattenivåer.
Vad är Källor till Jämtlands och Härjedalens historia?
Källor till Jämtlands och Härjedalens historia är en serie e-utgåvor som publiceras fritt nedladdningsbara som pdf-dokument av Landsarkivet i Östersund och Jämtlands läns fornskriftsällskap. Serieredaktörer är Olof Holm och Georg Hansson. Serien innehåller bland annat Svegs tingslags domboksprotokoll (red. Marianne Andersson), Alsens tingslags domboksprotokoll, Härjedalsbrev 1531–1645 (Christer Kalin) och flera andra utgåvor. För släktforskare med jämtländska eller härjedalska anor är denna serie utomordentligt värdefull — den ger transkriberade och redigerade tingsprotokoll utan att man behöver tyda 1600-talets handstil.
Var ska jag börja om jag är nybörjare?
Börja med att fastställa din förfaders socken (av 10 socknar i Härjedalen plus Ytterhogdal/Ängersjö). Kontrollera sedan vilket tingslag socknen hörde till — Hede, Sveg eller Lillhärdal. För material från 1649 och framåt finns rikt publicerat material via Källor till Jämtlands och Härjedalens historia och fornskrift.se. Före 1645 sök i norska arkiv (Digitalarkivet). För häxprocessanor — kontrollera om dina förfäder finns bland de anklagade i Lillhärdal 1668–1672. Vår guide till att hitta rätt dombok går igenom processen steg för steg.
Källor och vidare läsning
- Riksarkivets NAD (Nationella arkivdatabasen)
- Bouppteckningsregister – Jämtlands län
- Riksarkivet i Östersund – officiell hemsida
- Digitalarkivet (Norge) – för norsk tid före 1645
- Fornskrift.se
- Arkiv Digital
- Andersson, Marianne (red.). Svegs tingslags domboksprotokoll. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia. Stockholm/Östersund (2015).
- Kalin, Christer (red.). Härjedalsbrev 1531–1645. Källor till Jämtlands och Härjedalens historia (2009).
- Lillhärdals tingslags domboksprotokoll 1649–1690. Fornskrift.se (2021).
- Svedlund, Morgan. Oväsendet i Lillhärdal. Jämten 2007.
- Mesch, Fritjof. Häxprocesser i Härjedalen efter 1672. Jämten 1968.
- Åberg, Alf. Häxorna: de stora trolldomsprocesserna i Sverige 1668–1676. Esselte studium/Akademiförl., Göteborg (1989).
- Almquist, Jan Eric. Lagsagor och domsagor i Sverige. Stockholm (1954).
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
