Om du någon gång har velat veta mer om dina förfäder, deras liv, arbete, tillgångar eller vardag, då är det dags att kika närmare på mantalslängder. Det här är nämligen en riktig guldgruva för alla som är nyfikna på Sveriges historia, släktforskning eller bara vill förstå hur samhället fungerade förr i tiden. Mantalslängder är skattelängder som användes från 1600-talet och ända fram till 1990-talet – och de innehåller betydligt mer än bara siffror.
Vad är egentligen en mantalslängd?
En mantalslängd är ett dokument där alla arbetsföra personer i ett hushåll antecknades i syfte att kunna beskatta dem. Från början gällde det personer mellan 15 och 62 år, men reglerna förändrades med tiden. Undantag fanns för adeln, hovtjänst, vissa sjuka och fattiga – och även dessa förändringar är en del av historien som syns i längderna.
I mantalslängderna kan du läsa namn, ålder, yrke, relationer, egendom, och ibland även mer oväntade detaljer – som om någon hade hund, brännvinspanna eller rökte tobak. Det är inte svårt att förstå varför många kallar mantalslängderna för den näst viktigaste källan efter kyrkböckerna när man släktforskar.
Så hittar du rätt bland mantalslängderna
För att hitta rätt mantalslängd behöver du veta vilken församling, vilket härad eller vilket län din släkting bodde i – samt under vilken tidsperiod du vill söka. Här kommer några smarta tips:
- Börja med ett namn och ett årtal – och jobba dig bakåt eller framåt.
- Har du tur finns informationen redan digitaliserad.
- Om du inte hittar det du söker digitalt kan du vända dig till ett landsarkiv.
Det är viktigt att veta att vissa år saknas helt i vissa län, till exempel finns det hål i mantalslängderna för Göteborg mellan 1656 och 1812. Men det finns ändå ofta andra exemplar att hitta i landsarkiven.
Här söker du efter mantalslängder
För att du ska kunna ta del av dessa historiska dokument finns det flera digitala tjänster:
- Riksarkivet mantalslängder (SVAR) – Här hittar du material från 1642 till 1820. Det är gratis att söka, men kräver inloggning.
- Arkiv Digital – En abonnemangstjänst som innehåller fotografier av originaldokument från landskontoren.
- Stockholms stadsarkiv – Här finns tillgång till mantalslängder Stockholm, särskilt från 1800-talet.
- Landsarkiven – Här finns mantalslängder efter 1820 i originalform.
För dig som gillar att gräva i historien offline finns också mycket att hämta på bibliotek eller genom släktforskningsföreningar.
Vad du faktiskt kan hitta i en mantalslängd
Mantalslängderna innehåller långt mer än bara namn och ålder. Här är exempel på information som kan dyka upp i kolumnerna:
- Hemmanets storlek och status
- Antal drängar, pigor, döttrar och söner
- Uppgifter om boskap, matlag och tobaksanvändning
- Om hushållet hade lyxartiklar som siden, gardiner, eller guldur
- Deklarationer om alkohol- och kaffevanor
Ju längre fram i tiden du kommer, desto mer detaljerade blir uppgifterna. Vid 1700-talets slut kunde du till exempel se hur många fönster ett hus hade eller om någon spelade kort.
Mantalslängder i Stockholm
Om du är intresserad av att söka i just mantalslängder Stockholm så finns det extra mycket material tillgängligt. Stockholms stadsarkiv har avfotograferade längder och register online som gör det enklare att komma åt uppgifterna. Här kan du till exempel hitta var din släkting bodde, vilken fastighet det gällde och vilka som ingick i hushållet under specifika år.
Det gör mantalslängderna till en fantastisk källa om du vill följa din släkts historia i stadsmiljö – särskilt om kyrkböcker saknas.
Så gick mantalsskrivningen till förr i tiden
På 1700-talet hölls mantalsskrivningen ofta i sockenstugan. Varje hushållsföreståndare, oftast en man, fick dyka upp och redovisa vem som bodde i hushållet, deras ålder och arbetsförmåga. Informationen skrevs upp av mantalskommissarien och sammanställdes i flera exemplar.
Ett skickades till Kammarkollegium i Stockholm, ett till häradsskrivaren och ett sparades lokalt. Det var också vanligt att grannarna skvallrade om någon försökte smyga med information – ärlighet var alltså inte bara en dygd, det var ett sätt att undvika trubbel med staten.
Så förändrades mantalslängder över tid
Från att ha varit kopplade till direkta skatter blev mantalslängderna med tiden mer ett verktyg för befolkningsstatistik. Efter 1765 skulle även de som inte betalade skatt räknas med. Vid 1800-talets mitt höjdes åldersgränsen för mantalsskrivning till 18 år. Mantalspenningen togs bort 1938, men själva längderna fortsatte att användas som underlag för beskattning till och med 1991.
Det gör att mantalslängder efter 1820 är en fortsatt viktig källa för forskning – även om du inte är intresserad av skatt, så finns här massor av personuppgifter.
Därför är mantalslängder ett måste för släktforskare
När kyrkböckerna tar slut eller saknar information är mantalslängder nästa steg. De ger dig chansen att se hur ett hushåll förändrades år för år. Du kan se när någon flyttar in, när en son tar över gården, eller när ett namn försvinner – vilket kan vara en ledtråd till ett dödsfall.
Det är ofta här du hittar:
- När någon gifte sig, genom att en ny person dyker upp i hushållet
- När barnen blir mantalsskrivna, vilket visar deras ålder
- När ett hushåll splittras, vilket hjälper dig följa en släktgren
Den här typen av information är ovärderlig för att fylla luckor i släktträdet och förstå släktens historia bättre.
Mer än bara siffror och skatter
Det är lätt att tro att mantalslängder bara är torra skattedokument, men det kunde inte vara mer fel. Här får du inblick i människors liv, deras tillgångar, livsvanor och förändringar i hushållet. De visar hur Sverige såg ut över århundraden och hur våra förfäders vardag faktiskt kunde te sig.
Vill du veta mer om när din släkting började använda tobak, köpte en hund eller skaffade sidenklänningar? Då ska du absolut börja bläddra i mantalslängder.