Enkelt hor, enfalt hor,
dubbelt hor och tvefalt hor.
(Vägledning i domboksforskning.)
 
Enkelt hor och enfalt hor var samma sak. Det var en sexuell
förbindelse mellan två personer av olika kön varav den
ena person var gift och den andra ogift.

Dubbelt hor och tvefalt hor var en sexuell förbindelse mellan två
personer av olika kön
som båda var gifta med varsin annan person.

Enligt 1734-års lag (som började gälla 1/9-1736) gällde detta:


Kapitel 55   Enfalt hor - Enkelt hor

§1 Gör en ogift man hor med en gift kvinna eller gör en ogift kvinna
hor med en gift man böter den gifte 80 Daler och den ogifte 40 Daler.
Om en ogift kvinnan som är hävdad (=
haft sexuellt umgänge)
säger att det var med en gift man, men han genom att avlägga
eden svär sig fri, pliktar (=böter) hon som för lönskaläge.

§2 Gör en gift man eller kvinna hor med den som är fäst
(=förlovad) böter de 120 Daler och den fäste 80 Daler eller
straffas den gifte med 32 par spö, 24 par ris eller
24 dagars fängelse på vatten och bröd och den fäste 23 par
spö, 18 par ris eller 20 dagars fängelse på vatten och bröd.
(Spöstraffet utdömdes bara till män och risstraffet bara till kvinnor.)

§3 För enfalt hor andra gången böter den som är gift 160 Daler
och den som är ogift 80 Daler
eller straffas den gifte med 36 par spö,
27 par ris eller 24 dagars fängelse på vatten och bröd och den fäste
23 par spö, 18 par ris eller 20 dagars fängelse på vatten och bröd.

Kommer någon tredje gången åter ökas den giftes straff med 80 Daler
och den ogifte med 40 Daler eller straffas den gifte med 40 par spö, 30 par ris
eller en månads fängelse på vatten och bröd och den ogifte med
32 par spö, 24 par ris eller 24 dagars fängelse på vatten och bröd.

Sker det en fjärde gång mister den gifte livet och den ogifte böter 160 Daler.

§4 En ogift man eller kvinna som pliktat (= redan straffats) för
lönskaläge och sedan gör enfalt hor böter denna gången
bötesbeloppet för det enfalt hor och därtill bötesbeloppet för lönskaläge.
(Detta innebär att om den ogifte var en man betalade han 40+10 Daler
och om den ogifta var en kvinna betalade hon 40+5 Daler.)

Den man som sedan ytterligare en gång begår lönskaläge böter
30 Daler och om det istället är en kona (=kvinna) böter hon 15 Daler.

En ogift man som först bedrivit enfalt hor och för det pliktat och sedan begått
lönskaläge böter 20 Daler. Om den ogifta var en kvinna böter hon 10 Daler.

Begår någon lönskaläge efter att ha begått enfalt hor två gånger böter han
tre dubbel lönskaläges bot. (Det betyder att om det var en man böter han
30 Daler och om det är en kvinna böter hon 15 Daler.)

Här har jag skrivit mer om lönskaläge, lönskaläger.

§ 5 Vid alla lägersmål oberoende om det är hor eller lönskaläge
ska mannen ge 4 Daler till kyrkan och kvinnan 2 Daler.
§ 6 Av böterna för enfalt hor som mannen ska betala i böter får hustrun
målsägarätten. (Det betyder att hon får den tredjedelen av böterna som
enligt lagen tillfaller den som kärar dvs. tillfaller den som går till tinget och
anklagar de som begått brottet.) Förlåter hon honom för brottet och inte skiljer
sig från honom ges den tredjedelen till den som har rätt att kära enligt lagen.
(Detta är oftast länsmannen.) Samma gäller om det är hustrun som gjort brottet.

Kapitel 56   Tvefal
t hor - Dubbelt hor
§ 1 Gör en gift man hor med en annan mans hustru mister båda livet.  
§ 2 Lägrar en gift man en annan mans fästekvinna och han
visste att hon redan varit hävdad av sin fästman blir plikten
40 par spö eller en månads fängelse på vatten och bröd.

Läsövning
Om det blir fler rader i min avskrift än i originalbilden bör du göra
datorfönstret större för att underlätta läsning. När jag har skrivit till
utelämnade bokstäverna på förkortade ord har jag använt röd färg.
I Dombokslexikon hittar du ofta en utförligare förklaring till svåra ord.
Viste häradsrätt år 1687
Bild från Arkiv Digital - Viste häradsrätt AIa:10: bild 43
Hũstrũ  Ingeborgh  Erichzdotter  i  Ulfstorp  angaf  hũrũ  så-

som  hännes  dotter  Anna  Larsdotter  ogifft  16  åhr

gammal  haar  1686  om  sommaren  låtit  sigh  lägra

af  sin  mathfader  Erich  Anderßon  i  Längiom  gifft  man

som  med  henne  borttrỹmbde  något  före  Mickelsmäße

förledit  åhr,  barnet  haar  hon  födt  den  18  Aprilis

sidstleden  medan  hon  war  flỹchtigh  och  barnet  lef-

wer  ännũ,  hwarföre  och  såsom  sỹnden  är  ũppenbahr

och  bekiänd,  tỹ  belades  hon  med  40  Daler  silfwermynt  fräl-

se  saak,  moderen  niũter  måhlsägande  rätten,  Swen

Jonßon  i  Ulfstorp  som  är  hännes  stỹffader  gick  i

löffte  för  häradets  och  häradzhöfdingens  deel.
Förklaring till läsövningen.

Ingeborg anmälde att hennes dotter Anna låtit lägra sig av (=haft samlag
med) sin matfader (=husbonde) Erich. Eftersom Anna var ogift och Erik
gift hade de begått enkelt hor. De rymde tillsammans något före Mickelsmäss
förledit (=förra) året och Anna födde deras gemensamma barn 18 April
sistleden (=18 April som senast passerat) medan hon var på flykten.

Nu är Anna tillbaka och hon döms att betala 40 Daler silvermynt i böter
eftersom hon bekänt synden och det dessutom var uppenbart att hon
begått synden. Att barnet finns och att paret rymt gjorde att det ansågs
uppenbart att de begått brottet. Att bara Anna döms beror på att Erik
antingen redan fått sitt straff eller på att man ännu inte har kunnat
få honom till tinget. Kanske var han fortfarande bortrymd.

Förr delades böter i tre lika stora delar. En tredjedel av böterna tillföll
häradet (eller staden om det är där målet tas upp). Målsägaren (=den
som går till tinget och anklagar de som begått brottet) fick en tredjedel.
Den sista tredjedelen gick till kungen. Men om person som skulle böta bodde
på en frälsemans mark skulle den tredjedelen i stället tillfalla frälsemannen.

I det här fallet var det häradet, modern (hon var ju målsägare
eftersom hon fört fram saken till tinget) och frälsemannen som fick
böterna. Att det var den sistnämnde som fick en tredjedel av böterna
och inte kungen vet vi eftersom det står frälsesak efter böterna.
 
De böter som var häradets tredjedel delades sedan upp i tre delar.
En tredjedel gick till häradshövdingen. Den andra tredjedelen fick
nämndemännen dela på och den tredje tillföll häradet. Annas styvfar
gick i löfte för att hennes böter till häradet och till häradshövdingen
skulle betalas. Troligen hade nämndemännens del betalats direkt
vid tinget och därför behövde inte ingen gå i löfte för dem.

När det gällde moderns bötesdel gjorde man säkert upp om den
i familjen. Kanske efterskänkte modern böterna. Ingen gick heller i
löfte för frälsemannens böter. Det kan bero på att de betalades direkt
då domen föll eller så fick Anna eller någon annan familjemedlem
göra dagsverken på frälsemannens gård för att betala av skulden.
 

Här kan du läsa om:
Hor som äktenskapshinder

Sidan om "Enkelt hor, enfalt hor, dubbelt hor och tvefalt hor." ingår i:
Vägledning i hur man börjar
forska i domböcker
.

Länk till startsidan:
Domböcker och domboksforskning

 Antal besökare idag
  
Totalt antal besökare
räknat från 4/12-2006

 
Antal besökare online