|
|
Enkelt hor, enfalt hor,
dubbelt hor och tvefalt hor.
(Vägledning
i domboksforskning.)
|
 |
Enkelt hor och
enfalt hor var samma sak. Det var en sexuell
förbindelse mellan
två personer av olika kön varav den
ena person var gift och den andra
ogift.
Dubbelt hor och
tvefalt hor var en sexuell förbindelse mellan
två
personer av olika kön
som båda var gifta med
varsin annan person. |
|
Enligt
1734-års lag (som började gälla 1/9-1736) gällde detta: |
Kapitel
55 Enfalt hor -
Enkelt hor |
|
§1
Gör en ogift man hor med en gift kvinna eller gör en ogift kvinna
hor med en
gift man böter den gifte 80 Daler och den ogifte 40
Daler.
Om en ogift kvinnan som är hävdad (=haft sexuellt umgänge)
säger att
det var med en gift man, men
han genom att avlägga
eden
svär sig fri, pliktar (=böter) hon som för lönskaläge. |
|
§2
Gör engift man
eller kvinna hor med den som är fäst
(=förlovad) böter de 120 Daler
och den fäste 80 Daler eller
straffas den gifte med 32 par spö, 24 par ris eller
24 dagars fängelse på vatten och bröd och den fäste 23 par
spö, 18
par ris eller 20 dagars fängelse på vatten och bröd.
(Spöstraffet utdömdes bara till män och risstraffet bara
till kvinnor.) |
 |
|
§3 För enfalt
hor andra gången böter den som är gift 160 Daler
och den
som är ogift 80 Daler
eller
straffas den gifte med 36 par spö,
27 par ris eller 24
dagars fängelse på vatten och bröd och den fäste
23 par
spö, 18 par ris eller 20 dagars fängelse på vatten och
bröd.
Kommer någon tredje gången åter ökas den giftes
straff med 80 Daler
och den ogifte med 40 Daler eller
straffas den gifte med 40 par spö, 30 par ris
eller en
månads fängelse på vatten och bröd och den ogifte med
32
par spö, 24 par ris eller 24 dagars fängelse på vatten
och bröd.
Sker det en fjärde gång mister den gifte livet
och den ogifte böter 160 Daler. |
|
§4 En
ogift man eller kvinna som pliktat (= redan straffats)
för
lönskaläge och sedan gör enfalt hor böter denna
gången
bötesbeloppet för det enfalt hor och därtill
bötesbeloppet för lönskaläge.
(Detta innebär att om den
ogifte var en man betalade han 40+10 Daler
och om den ogifta var en kvinna betalade hon 40+5 Daler.)
Den man
som sedan ytterligare en gång begår lönskaläge böter
30
Daler och om det istället är en kona (=kvinna) böter hon
15 Daler.
En ogift man som först bedrivit enfalt hor och för det
pliktat och sedan begått
lönskaläge böter 20 Daler. Om
den ogifta var en kvinna böter hon 10 Daler.
Begår någon lönskaläge efter att ha begått enfalt hor
två gånger böter han
tre dubbel lönskaläges bot. (Det
betyder att om det var en man böter han
30 Daler och om
det är en kvinna böter hon 15 Daler.) |
§ 5
Vid alla lägersmål oberoende om det är hor eller
lönskaläge
ska mannen ge 4 Daler till kyrkan och kvinnan
2 Daler. |
 |
§ 6 Av
böterna för enfalt hor som mannen ska betala i böter får hustrun
målsägarätten. (Det betyder att hon får den tredjedelen av böterna
som
enligt lagen tillfaller den som kärar dvs. tillfaller
den som går till
tinget och
anklagar de som begått brottet.) Förlåter
hon honom för brottet och inte skiljer
sig från honom ges den tredjedelen till den som har rätt att kära
enligt lagen.
(Detta är oftast länsmannen.) Samma gäller
om det är hustrun som gjort brottet. |
Kapitel 56
Tvefalt hor
- Dubbelt hor |
|
§ 1
Gör en gift man hor med en annan mans hustru mister båda
livet. |
§ 2
Lägrar en gift man en annan mans fästekvinna och han
visste att hon redan varit hävdad av
sin fästman blir
plikten
40 par spö eller en månads fängelse
på vatten och bröd. |
|
|
Läsövning
Om det blir
fler rader i min avskrift än i originalbilden bör
du
göra
datorfönstret större för att underlätta läsning.
När jag har skrivit till
utelämnade bokstäverna på
förkortade ord har jag använt röd färg.
I
Dombokslexikon hittar du ofta en utförligare förklaring till
svåra ord.
|
Bild från Arkiv Digital -
Viste häradsrätt AIa:10: bild 43 |
|
Hũstrũ Ingeborgh
Erichzdotter i Ulfstorp angaf
hũrũ så-
som hännes
dotter Anna Larsdotter ogifft 16
åhr
gammal haar
1686 om sommaren låtit sigh
lägra
af sin
mathfader Erich Anderßon i
Längiom gifft man
som med
henne borttrỹmbde något före
Mickelsmäße
förledit åhr,
barnet haar hon födt den
18 Aprilis
sidstleden
medan hon war flỹchtigh och
barnet lef-
wer ännũ,
hwarföre och såsom sỹnden är
ũppenbahr
och bekiänd,
tỹ belades hon med 40 Daler
silfwermynt
fräl-
se saak,
moderen niũter måhlsägande rätten,
Swen
Jonßon i
Ulfstorp som är hännes stỹffader
gick i
löffte för
häradets och häradzhöfdingens deel. |
|
Förklaring
till läsövningen.
Ingeborg
anmälde att hennes dotter Anna låtit lägra sig av (=haft
samlag
med) sin
matfader (=husbonde) Erich. Eftersom Anna var ogift och
Erik
gift hade de begått enkelt hor.
De rymde tillsammans något före Mickelsmäss
förledit (=förra) året och Anna födde
deras gemensamma barn 18 April
sistleden (=18 April som senast passerat) medan hon var på flykten.
Nu är
Anna tillbaka och hon döms att betala 40 Daler
silvermynt i böter
eftersom hon
bekänt synden och det dessutom var uppenbart att hon
begått synden. Att barnet
finns och att paret rymt gjorde att det ansågs
uppenbart
att de begått brottet.
Att bara Anna döms beror på att Erik
antingen redan fått
sitt straff eller på att man
ännu inte har kunnat
få honom till tinget. Kanske var
han fortfarande bortrymd.
Förr
delades böter i tre lika stora delar. En tredjedel av
böterna tillföll
häradet
(eller staden om det är där målet tas upp). Målsägaren
(=den
som går till tinget
och anklagar de som begått brottet) fick
en tredjedel.
Den sista tredjedelen gick till kungen. Men om person
som skulle böta bodde
på en frälsemans mark skulle den tredjedelen i stället
tillfalla frälsemannen.
I det
här fallet var det häradet, modern (hon var ju målsägare
eftersom
hon fört fram saken till tinget) och frälsemannen som
fick
böterna. Att
det var den sistnämnde som fick en tredjedel av böterna
och inte
kungen vet vi eftersom det står frälsesak efter böterna.
De
böter som var häradets tredjedel delades sedan upp i tre
delar.
En tredjedel
gick till häradshövdingen. Den andra tredjedelen fick
nämndemännen dela på och
den tredje tillföll häradet. Annas styvfar
gick i löfte
för att hennes böter till
häradet och till häradshövdingen
skulle betalas.
Troligen hade nämndemännens
del betalats direkt
vid tinget och därför behövde inte
ingen gå i löfte för dem.
När
det gällde moderns bötesdel gjorde man säkert upp om den
i familjen. Kanske
efterskänkte modern böterna. Ingen gick heller i
löfte
för frälsemannens böter. Det kan
bero på att de betalades direkt
då domen föll eller så
fick Anna eller någon annan
familjemedlem
göra dagsverken på frälsemannens gård för
att betala av skulden. |
|
|
Antal besökare idag
Totalt antal besökare
räknat från
4/12-2006
Antal besökare
online
|
|