Snabbfakta om fallet
- Tidpunkt: Viste härads ting 1671 – första uppbudet
- Typ av mål: Uppbud (lagbud) – formell jordförsäljning
- Säljare: Salige Kiettell Pehrsson + syskon (representerade av Kiettell)
- Köpare: Ingri Biörnsdotter i Gunnarebo
- Egendom: 4½ marker skattejord i Gunnarebo
- Pris: 13 riksdaler
- Arkivkälla: Viste häradsrätt AIa:7, bild 143
Inte alla mål i en dombok handlar om brott. Faktum är att de allra flesta är vad vi idag kallar ”civilmål” – jordförsäljningar, arvsärenden, bouppteckningar och tvister om gränser. Ett av Marita Perssons mest pedagogiska exempel handlar om en jordförsäljning där säljaren själv har dött innan försäljningen formellt registrerades. Det är fallet med Kiettell Pehrsson och Gunnarebo 1671 – och det visar hur den medeltida uppbudsmekanismen fungerade i praktiken.
Originaltexten ur domboken
4 1/2 marker skatteiordh i Gũnnarboo
soldha af sahlige Kiettell Pehrßon å
sijna och sijna sÿskons Vegnar, till
Ingri Biörnsdoter i Gũnnareboo
för 13 riksdaler ũpbiũdhes……………………………….1
Vad uppbud egentligen var
Uppbud (även kallat lagbud) var den medeltida svenska metoden att formellt registrera en jordförsäljning. Enligt landslagen – och senare 1734 års lag – skulle gårdar som låg ute på landsbygden uppbjudas vid tre på varandra följande ting. Det här innebar att försäljningen skulle tillkännages tre gånger, med tingsavstånd mellan varje, innan den blev definitiv.
Varför så krångligt? Svaret är bördsrätten – nära släktingars förköpsrätt till jord som tillhört släkten. Genom att tillkännage försäljningen tre gånger gav man släktingarna full chans att utnyttja sin rätt att köpa tillbaka jorden till samma pris.
Efter de tre uppbuden måste dessutom ett år gå utan att någon klandrade köpet. Sedan kunde köparen få sitt fastebrev – det dokument som motsvarar dagens lagfart och som bevisade laga rätt till gården.
”Salige” – det viktiga ordet
Fallets mest värdefulla detalj för en släktforskare är ordet salige framför Kiettells namn. Det betyder ”avliden”. Det här fastställer att Kiettell var död när uppbudet skedde 1671 – men inte när själva försäljningen ägde rum.
Det betyder också att försäljningen gjordes medan Kiettell ännu levde – kanske år eller månader före tinget. Han hann inte få sitt fastebrev innan han dog. Nu drev arvingarna eller köparen processen vidare för att slutligen få det formella papperet.
För en genealog är det här guld:
- Kiettell Pehrsson dog mellan försäljningstillfället och 1671
- Han hade syskon (åtminstone en, troligen flera)
- Familjen ägde skattejord i Gunnarebo
- Jord-arvet hade flera syskon att fördela mellan
”Skattejord” – inte vilken jord som helst
Begreppet skattejord är centralt. Det fanns tre huvudtyper av jord i Sverige:
| Jordtyp | Vem ägde | Vem fick avkastningen |
|---|---|---|
| Skattejord | Bonden själv | Bonden, betalade skatt till kronan |
| Kronojord | Kronan | Kronan, arrendatorn brukade |
| Frälsejord | Adelsmannen | Adelsmannen, arrendatorn brukade |
Att Kiettell och hans syskon ägde skattejord visar att de var skattebönder – fria bönder med egen mark. Det är viktig statusinformation. Skattebönder hade mer självständighet och rättigheter än krono- eller frälsebönder, och de kunde överlåta sin jord (med vissa begränsningar genom bördsrätten).
13 riksdaler för 4½ marker – var det dyrt eller billigt?
Att uppskatta värdet av historiska valutor är svårt, men vi kan göra några jämförelser. En riksdaler 1670 motsvarade ungefär 1–2 månaders lön för en jordbruksarbetare. 13 riksdaler är alltså cirka 1–2 års nettoinkomst för en arbetare.
”4½ marker” är inte en yt-måttenhet i modern mening utan en gammal mark-räkning för jordens värde. En ”öresland” eller ”marker” mätte hur mycket skatt jorden bar – inte storleken. 4½ marker var en mindre gård, kanske några tunnland åker plus skog och äng.
Värdet 13 riksdaler för 4½ marker skattejord var ungefär marknadsmässigt för 1671 i Västergötland – varken extremt högt eller lågt.
Tre ting – hur följde processen
Det här protokollet är från det första uppbudet – siffran ”1” i högerkanten. För att processen skulle bli komplett behövde två till uppbud följa, sedan ett års klander-frist.
Tidslinjen kunde alltså se ut så här:
- 1671, första tinget: Första uppbudet (det vi ser i protokollet)
- 1671, andra tinget: Andra uppbudet (skulle ha siffran ”2”)
- 1672, första tinget: Tredje uppbudet (skulle ha siffran ”3”)
- 1673: Ett år har gått. Köparen kan nu få fastebrev om ingen klandrat.
För en forskare som söker hela bilden av jordtransaktionen behöver alltså protokollen för tre eller fyra ting läsas igenom.
Hur du kan följa upp fallet
- Hitta uppbud 2 och 3. Sök i Viste härads protokoll för de följande två tingen 1671 och tidigt 1672 efter samma försäljning.
- Hitta fastebrevet. Det utfärdades ungefär 1672–1673. Sök i samma serie efter Ingri Biörnsdotters fastebrev.
- Kiettell Pehrsson – när dog han? Sök i Gunnarebos sockenbok (om bevarad) efter död 1670–1671. Han hette Pehrsson, så hans far hette Pehr (Petter/Per).
- Syskonen – fallet säger att Kiettell sålde ”på sin och sina syskons vägnar”. Det betyder att syskonen samtyckte. Sök i bouppteckningar, mantalslängder eller andra mål för att identifiera dem.
- Ingri Biörnsdotter – köparen, kvinna med eget namn (”Biörnsdotter”) snarare än hustru-titel. Det kan betyda att hon var änka eller ogift kvinna med egen ekonomi.
Vanliga frågor om fallet
Varför sålde Kiettell jorden om syskonen också ägde den?
Förvaltning av samägd jord var ofta opraktiskt. Antingen behövdes pengarna, eller också ville inte alla syskon bruka jorden. Att en av dem agerade för hela gruppen var vanligt – men krävde formellt samtycke från övriga.
Vad innebar ”salige” rent juridiskt?
”Salige” var en formell hövlighet och innebar att personen var död. Det användes inte om levande personer. Att se ordet i en dombok är en absolut indikation på att personen var avliden vid tinget.
Hade Ingri risk att köpet skulle ogiltigförklaras?
Ja. Om någon av Kiettells syskon hade ångrat sig eller om en annan släkting hade utövat bördsrätt under något av de tre uppbuden, hade köpet kunnat ogiltigförklaras. Det är just därför processen var så formell och utdragen.
Vad är skillnaden mellan uppbud och fastebrev?
Uppbud är de tre tillkännagivandena vid tinget. Fastebrevet är det slutliga dokumentet som utfärdas efter att alla uppbud passerat och klanderfristen gått ut. Uppbud = processen. Fastebrev = resultatet.
Varför är detta intressant för en släktforskare?
Jordförsäljningar avslöjar släktskap som ingen annan källa kan ge. När syskon nämns vid namn i ett uppbud får du en momentanbild av familjen. Plus att jordens historia – vem ägde, vem köpte, vem sålde – ger en konkret förankring i geografi och ekonomi.
Källor och arkivreferenser
- Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:7, bild 143 (originalprotokoll)
- Marita Perssons transkription, publicerad på domboksforskning.se 2007–2010
- 1734 års lag, Jordabalken (för senare period av uppbudssystemet)
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
- Riksarkivets jordeböcker för Viste härad 1670-talet
