Baggböleri är ett ord som bär på en historia full av konflikter, rättegångar och tidningsrubriker. Det började på 1800-talet som en benämning på olovlig avverkning av statens skogar, men kom med tiden att betyda alla möjliga ohederliga affärer inom skogsindustrin. Det handlar om timmer som försvann på älvarna, om mäktiga sågverksägare som stod inför rätta – och om bönder som lockades eller lurades att sälja sina skogar till vrakpriser.
Ursprung i Baggböle sågverk
Namnet kommer från Baggböle, en liten by vid Umeälven strax utanför Umeå. Här drev handelsfirman James Dickson & Co ett stort sågverk under 1800-talet. De blev ökända när pressen började skriva om hur deras timmeraffärer byggde på virke som avverkats på statens mark utan tillstånd.
Redan på 1840-talet hamnade företaget i rättsligt blåsväder. Kronolänsman Olof Bjuhr anklagade dem för att ha köpt tiotusentals stockar från kronoskogar. Bevisen var starka, men sågverksägarna friades i hovrätten och senare i Högsta domstolen, efter att ägaren James Robertson Dickson svurit värjemålsed – en form av ed där han bedyrade sin oskuld.
Stora beslag och mediedrev
På 1860-talet hårdnade tonen. Staten hade skärpt bevakningen och infört krav på stämpling av allt timmer som höggs i kronoskogarna. År 1867 beslagtogs över 100 000 stockar i Västerbotten. Det var dock svårt att peka ut en skyldig, tills ett mindre beslag på 117 stockar ledde till en ny rättegång.
Flottningschefen Jonas Ström från Baggböle sågverk anklagades för att ha beordrat fritagningen av det beslagtagna timret. Även denna gång slutade det med att den åtalade svor sig fri. Pressen var rasande, och i tidningarna gick man hårt åt familjen Dickson, som sågs som symboler för utländska kapitalister som roffade åt sig av svenska naturtillgångar. Det var i samband med den här debatten som ordet baggböleri började användas.
Baggböleriet i hela Norrland
Även om Baggböle sågverk gav namn åt företeelsen, var de långt ifrån ensamma. Under 1860- och 1870-talen åtalades över tusen personer, framför allt bönder, för olovlig avverkning i Norrlands fem nordligaste län. Som mest beslagtogs över 200 000 timmerträd på ett år. Men med hårdare lagar och ökad bevakning minskade omfattningen mot slutet av 1870-talet.
Från timmerstölder till lurade bönder
När den olagliga avverkningen började avta fick ordet baggböleri en ny innebörd. Nu syftade det på skogsbolagens köp av skogsfastigheter till oskäligt låga priser – ofta under tveksamma omständigheter. I berättelser som spreds i bygderna sades det att bolagens representanter ibland bjöd bönderna på sprit tills de var för berusade för att förstå vad de skrev under.
I praktiken kunde det gå till så här:
- En bolagsrepresentant kom till gården med ett kontrakt och lockande löften om en bra affär.
- Bönderna saknade ofta erfarenhet av juridiska avtal och kände inte till skogens verkliga framtida värde.
- Affären skrevs under, och bolaget fick marken – medan bonden stod kvar med en summa som snart var förbrukad.
Norrlandsfrågan och politisk strid
Under slutet av 1800-talet hade utvecklingen gått så långt att bolagen ägde en tredjedel av all privatägd mark i Norrland, och i vissa områden ännu mer. Detta blev känt som Norrlandsfrågan, en av dåtidens stora politiska strider. Kritikerna menade att bolagen slog undan benen för småbrukare och tog kontroll över enorma skogsområden.
Debatten ledde till att riksdagen 1906 införde den norrländska förbudslagen. Den innebar att bolag inte längre fick köpa skogsfastigheter från privatpersoner utan statens tillstånd.
Baggböleriet i kulturen
Företeelsen fick också liv i litteraturen. Författare som Olof Högberg, Ludvig Nordström och Sara Lidman skrev om konflikterna mellan bönder och industrin. I vissa verk framställdes bönderna som hjältar som kämpade mot utsugare, i andra som bakåtsträvare som hindrade utvecklingen.
Ett ord som lever kvar
Idag används baggböleri mer allmänt om ohederliga affärsmetoder, inte bara i skogsbranschen. Men den historiska bakgrunden gör att ordet fortfarande bär med sig en tydlig bild – av timmerstockar som flyter på älvarna, av domstolar där mäktiga män svär sig fria, och av bönder som ser sina skogar försvinna. Historien om baggböleri är en påminnelse om hur makt och resurser kan fördelas på ett sätt som lämnar många förlorare och få vinnare, och den startade med händelserna vid Baggböle sågverk.