Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
domboksforskning-logo
för bild: Dombokens inledning vid varje ting

Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet

Publicerad 2026-03-032026-05-18
↻ Senast uppdaterad: 18 maj 2026

Snabbfakta

  • Vad: Inledningen som varje tingsdag dokumenterades med i domboken
  • Innehåller: Datum, domstol, tingsplats, närvarande tjänstemän, nämndemän
  • Tidsperiod: Från medeltiden till 1971 då häradsrätterna avskaffades
  • Källkritik: Inledningen är oftast välbevarad och läsbar – en bra startpunkt för nybörjare

Varje nytt ting börjar med en inledning. Det är där du som forskare hittar grundinformationen som hjälper dig att placera målen i tid och rum. När du lär dig känna igen mönstret i inledningen blir resten av domboken mycket enklare att tolka.

Denna artikel bygger på material som ursprungligen skrevs av Marita Persson, släktforskare med specialinriktning på Västergötlands häradsrätter under 1600- och 1700-talen. Materialet publicerades på domboksforskning.se under 2007–2010 och har bearbetats och uppdaterats av redaktionen.

Vad står i dombokens inledning?

I inledningen står vilken domstol tinget gäller och vilket eller vilka datum tinget hölls. Ibland står det även vilket ting det var, exempelvis sommartinget eller hösttinget. Oftast står det också var tinget hölls – det vill säga vid vilken tingsplats.

Vidare brukar inledningen räkna upp vilka av kronans tjänstemän som var närvarande. Namnen på nämndemännen brukar också finnas med. Men ibland står nämndemännen bara uppräknade vid årets första ting, och sedan följer en anteckning om att det är samma nämnd om ingen förändring skett. Det kan till och med förekomma att nämndemännen bara räknas upp när nya nämndemän ersätter de gamla.

Tips: Om du letar efter en specifik person bland nämndemännen, sök i årets första ting först. Hittar du honom inte där kan du läsa hela årets ting eftersom han kan ha tillkommit efter byte under året.

Läsövning 1: Frykdals Övre tingslag 1696

Frykdals Övre tingslags häradsrätt, år 1696
Arkiv Digital – Frykdals Övre tingslags häradsrätt AIa:8, bild 5
Anno 1696 den 16,17,18,19, 20 och 21 Martij
war laga Tingh hållit medh allmogen af
Frÿkzdahls häradh ũthi Gũnnarßbỹ när-
warandhe Cronones Befallningman wählbemälde
Johan Loftman och samma häradznämbdh
Förklaring: År 1696 den 16, 17, 18, 19, 20 och 21 mars hölls laga ting med allmogen (= folket, undersåtarna) i Frykdals härad. Laga ting betyder lagtima ting, det vill säga rättens ordinarie ting. Tinget hölls i Gunnarsby. Närvarande var kronans befallningsman Johan Loftman och samma häradsnämnd som vid tinget innan.

Handstilstips: Det ”diakritiska” tecknet över bokstaven y kan se lite olika ut. Strecket på y som går nedåt svänger åt vänster. På kombinationen ij är det nedåtgående strecket rakt och går sedan snett bakåt uppåt. Bokstäverna som markerats med röd färg har skrivits till av Marita där originalet använde förkortningar.

Läsövning 2: Viste härad 1678

Domböcker är ofta skrivna med formuleringar som inte alltid är likadana. Därför är det bra att läsa flera olika exempel på samma sak. Här kommer en till inledning, denna gång från Viste härad i Västergötland.

Viste häradsrätt, år 1678
Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:8, bild 171
ANNO 1678 dhen 25 och 26 Febrũarij höltz
Tinget medh menige man af Wistehäradt, för Asses-
soren ũthi höglovliga kongeliga Giötarijkes hofrätt och häradz-
höfdinge i bemälte häradt, Welborne Herr Gabriel Gÿllen-
grijp till Sahleholm och Siöbo, ũthi Edsworne häradz-
nembdz närwaro.

Nembden:
Nicolaũs i Askiom
Lars Erichson i Järstorp
Olũf Peerßon i Olũnda
Swen Ingellson i diũpedal
Lars Anderson i Anesta
Anders Anderßon i Lindåhs
Olũf Torßon i Östorp
Olũf Maskåhl i Kielstorp
Peer Nillson i Ulfstorp
Joen Hindrichßon i Anesta
Olũf Anderßon i Sparlösa
Thore i Hörÿa

Förklaring: År 1678 den 25 och 26 februari hölls tinget med menige man (= folket, undersåtarna) i Viste härad. I texten nämns assessoren i höglovliga kungliga Götarikes (= Göta) hovrätt välborne herr Gabriel Gyllengrijp till Sahleholm och Siöbo. Assessor är en titel på de ordinarie bisittarna i hovrätterna. Han var också häradshövding i bemälte (= ovannämnda) härad. Sedan räknas alla närvarande nämndemän upp. Att de var edsvurna betyder att de svurit nämndemannaeden.

Så använder du inledningen i din forskning

När du börjar gräva i en dombok är det inledningen som ger dig de kritiska faktauppgifterna:

  • Datum – för att kunna referera korrekt och placera målet i tid
  • Häradshövdingens namn – samma häradshövding tjänstgjorde ofta i flera härader, vilket kan hjälpa dig hitta ytterligare mål
  • Nämndemännens namn och boställen – avslöjar vilka byar som låg inom tingslaget och kan vara nyckeln om en av dem råkar vara din förfader
  • Befallningsmannens namn – kronans representant som ofta också blev målsägare i bötmål
Avskriftsråd från Marita: När du skriver av en gammal text och tvekar om en bokstav är det bra att kontrollera fler sidor av samma skrivare. Skrivarna höll sig nästan alltid till sin egen stil, så ett ovanligt tecken på en sida brukar dyka upp på samma sätt på andra sidor. Var noga med att markera de bokstäver du skrivit till själv (Marita använde röd färg) – då vet du efteråt vad som var i originalet.

Vanliga frågor

Vad betyder ”laga ting”?

Laga ting är samma sak som lagtima ting och betyder rättens ordinarie ting. Det hölls vanligtvis två gånger om året – ett sommarting och ett vinter- eller hösting. Vid sidan av de lagtima tingen kunde extraordinära urtima ting hållas vid behov.

Vad är skillnaden mellan häradshövding och assessor?

Häradshövdingen var den person som ledde häradsrätten. Assessor är en titel på de ordinarie bisittarna i hovrätterna. En och samma person kunde ha båda titlarna – assessorn i hovrätten kunde också vara häradshövding i ett eller flera härader, vilket framgår av exemplet från Viste härad 1678 ovan.

Varför står inte nämndemännen uppräknade vid varje ting?

För att spara skrivarens tid och pergament/papper räknades nämndemännen oftast bara upp vid årets första ting. Vid efterföljande ting skrev man bara ”samma nämnd” om ingen förändring skett. Vid byten skrevs en notis om vem som slutade och vem som ersatte.

Hur hittar jag rätt dombok att börja läsa?

Börja med att fastställa vilken socken din förfader bodde i. Sedan tar du reda på vilket härad/tingslag socknen hörde till, eftersom häradsrätten var landsbygdens lägsta domstol. Verktyg som ArkivDigital och Riksarkivets digitala forskarsal har sökfunktioner för att hitta rätt häradsrättsarkiv.

Vad betyder de röda bokstäverna i läsövningen?

I de röda bokstäverna har de utelämnade bokstäverna i förkortade ord skrivits till för att underlätta läsningen. Skrivarna förkortade ofta vanliga ord med en streck över ordet eller en specialsymbol. I originaltexten ser man bara grundordet, men i avskriften visas hela ordet med tilläggsbokstäverna i röd färg.

Källor och vidare läsning

  • Arkiv Digital – Frykdals Övre tingslags häradsrätt AIa:8
  • Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:8
  • Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
  • Riksarkivet – Nationella arkivdatabasen (NAD) för att hitta häradsrättsarkiv

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningstips

  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Så lär du dig tyda en gammal handstil
  • Domböcker online – hur du gör och var du hittar dem
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna
  • Linköpingsmorden – Hur Sveriges mest uppmärksammade dubbelmord fick sitt svar
  • Valloner utseende
  • Gustaf V och hans oäkta barn 
  • Anders Zorns oäkta barn – Sanningen bakom ryktena
  • Titanic överlevande: berättelserna bakom katastrofen
  • Därför firar vi lucia – En ljusets fest med mörka rötter
  • Prinsessan Margarethas oäkta barn
  • Carl Larssons släktträd – Historien bakom Sveriges mest älskade konstnärsfamilj
  • Kungens oäkta barn – Skandalerna som format Europas kungahus
  • Vårdträd – En levande länk mellan historia, tro och gårdsliv
  • Vad hette Stockholm förr? En spännande resa bakåt i tiden
  • Alfred Nobel och hans familj – En släkt full av snille och sprängkraft
  • Mantalslängder – En dold skatt för dig som vill veta mer om historien
  • Profoss – Yrket som skrämde och skyddade på samma gång
  • Axel Munthe och drömmen om Capri

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se