Snabbfakta om midsommarens historia
- Ursprunglig kyrkohögtid: Johannes Döparens dag 24 juni, tillägnad Jesu döpare
- Den kristna kyrkan firar 24 juni sedan 300-talet
- Sverige: midsommarfirandet kom med kristnandet på 1000–1100-talen
- Fast datum före 1953: midsommarafton 23 juni, midsommardagen 24 juni
- Kalenderreform 1953: midsommarafton flyttad till fredag mellan 19–25 juni
- Midsommardagen idag: lördag mellan 20–26 juni
- Midsommarstången: tysk import under medeltiden (1400–1500-tal)
- Officiellt namn före 1925: ”Johannes Döparens dag”
- Små grodorna: melodi från Napoleonkrigen, dansen sannolikt skapad på Nääs kursgård tidigt 1900-tal
- Skansens midsommarfirande: startade 1892
För släktforskaren som möter ”midsommar” i 1700- och 1800-talets kyrkoböcker är det viktigt att veta att det officiellt hette Johannes Döparens dag ända fram till 1925. Den moderna inofficiella nationaldagen med dans kring midsommarstången, Små grodorna, sju sorters blommor och midsommarbordet med inlagd sill är en sammansmältning av medeltida tyska traditioner, protestantisk folkmagi och 1900-talets nationalromantiska återskapelse. Den här artikeln går igenom midsommarfirandets svenska historia, från kristnandet på 1000-talet, via Erik Dahlbergs bilder från 1700-talet, till kalenderreformen 1953 som flyttade midsommaren till närmaste fredag.
Kristen kyrkohögtid: Johannes Döparens dag
Midsommarfirandet är från början en kristen kyrkohögtid tillägnad Johannes Döparen, den profet som enligt evangelierna döpte Jesus. Hans födelse firas 24 juni, och dagen har varit en festdag inom den kristna kyrkan i cirka 1 500 år.
Datumet 24 juni har en teologisk logik: Lukasevangeliet säger att Johannes Döparen föddes sex månader före Jesus. Eftersom kyrkan firade Jesu födelse 25 december blev Johannes Döparens dag 24 juni. Detta är också en av få helgondagar som överlevde reformationen i Sverige.
| Land | Namn |
|---|---|
| Sverige | Midsommar (officiellt ”Johannes Döparens dag” före 1925) |
| Danmark | Sankt Hans dag (Hans = Johannes) |
| Norge | Sankt Hans dag |
| Finland (finska) | Juhannus (av Johannes) |
| Finland (svenska) | Midsommar, ibland Johannes/Johanni |
| Estland, Lettland | Fortfarande 24 juni (rörligt datum infördes inte) |
Förkristet ursprung: mer myt än historia
I populär föreställningsvärld har midsommar förkristet ursprung. Verkligheten är mer komplicerad: belägg för en förkristen skandinavisk högtid omkring 24 juni saknas eftersom nordisk skrift före tidig medeltid inte finns bevarad. Däremot finns indirekta belägg:
- Ordet ”midsommar” är förmodligen förkristet, men syftade ursprungligen på det tredje kvartalets början 20–22 juli, alltså en månad senare än det kristna firandet
- Isländska sagor nämner blot vid tre kvartalsskiften (januari, april, oktober), men inte tydligt vid juli/midsommar
- Sommarsolståndet 21 juni har naturligen varit en astronomisk vändpunkt sedan stenåldern
I folkmun flyttades ordet ”midsommar” så småningom från att syfta på kvartalsskiftet i juli till att syfta på det kristna firandet i juni. Detta är ett intressant exempel på hur språket och kalendern påverkar varandra.
Midsommarens historia: tidslinje
| Period | Utveckling |
|---|---|
| 300-talet | Kristna kyrkan firar Johannes Döparens dag 24 juni |
| 1000-tal | Sverige kristnas, midsommarfirandet kommer hit |
| 1400–1500-tal | Midsommarstången importeras från Tyskland |
| 1500-tal | Reformationen, midsommarn behålls som folklig högtid |
| 1500–1600-tal | Tidigaste belägg för midsommarfirande |
| 1689 | Förbud i Björksäter i Västergötland att sätta upp midsommarstänger på grund av ”elacka leverne” bland ungdomar |
| Sent 1600/tidigt 1700-tal | Erik Dahlbergs Suecia Antiqua innehåller tidigaste avbildningar av majstången |
| 1700-tal | Carl von Linné dokumenterar midsommarseder i sina resedagböcker |
| 1800-tal mitten | Borgerligheten lanserar modernt firande med dans kring lövat kors |
| 1800-tal | Tvärslå (kors) och kransar dyker upp på lantgodsen och i högre stånd |
| 1892 | Skansens midsommarfirande startar (Stockholm) |
| 1900-talets början | Färskpotatis dyker upp på välbemedlade midsommarbord |
| 1920-tal | Dans med sånger (”Små grodorna”) sprids genom sångböcker |
| 1925 | ”Midsommardagen” blir det officiella namnet (ej längre ”Johannes Döparens dag”) |
| 1952 | Sista året med fast datum 23 juni (afton) och 24 juni (dag) |
| 1953 | Kalenderreform: midsommarafton flyttas till fredag 19–25 juni, midsommardagen lördag 20–26 juni |
| 2003 | Svenska kyrkan flyttar Johannes Döparens dag till söndagen efter midsommardagen |
Midsommarstången: tysk import via medeltidens städer
Den lövade midsommarstången, eller majstången, är midsommarens centralsymbol. Ursprunget är troligen tyskt:
”Att maja”
Termen ”maja” betyder ”att smycka med löv” och kommer inte från månaden maj. Att smycka hus, barn och stänger med grönska är en germansk tradition med gamla anor, ursprungligen som vårfirande den 1 maj. Sverige kallades det ofta ”att löva” eller ”att maja”.
Stångens tyska härkomst
Midsommarstången kom sannolikt till Sverige med invandrande tyskar någon gång under 1400–1500-talet. I de germanska länderna fanns en tradition att smycka sitt hem med gröna blad och blommor inför vårens ankomst. I Sverige sammanfogades majstången med midsommar, eftersom det i början av maj var svårt att hitta blommor och löv så långt norrut.
De tidigaste avbildningarna av midsommarstången i Sverige hittar vi i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua, utgiven successivt under sent 1600-tal och 1700-talets början. Den restes ursprungligen av djäknar (tidens studenter) och drängar som drog runt i städer och byar och ”sjöng maj” samtidigt som de tiggde mat och pengar.
Dansen kring stången: modernare än man tror
Dans kring midsommarstången har förmodligen förekommit i någon form sedan 1800-talet. Men dansen med sånger, den vi nu känner som ”klassisk” midsommardans, tog fart först under 1920-talet. Då gavs sångböcker ut med melodier och texter kopplade till högtider.
”Små grodorna”: från fransk-engelsk nidvisa till svensk folklig klassiker
- Melodi: ursprungligen fransk, möjligen i flera europeiska varianter
- 1800-talets början: brittiska soldater under napoleonkrigen sjöng den som nidvisa om sina franska fiender
- 1920-tal: dyker upp i svensk sångbok
- Troligen skapad: på Nääs kursgård utanför Göteborg där man i början av 1900-talet utvecklade folkliga lekar för pedagogiska ändamål
- Idag: Sveriges mest internationellt kända svenska dans
Det finns alltså inga belägg för Små grodorna i 1800-talets svenska folkliga uppteckningar. Den är en modern konstruktion från tidigt 1900-tal.
Folkmagi och midsommarnatten
I det protestantiska bondesamhället efter 1500-talet förknippades midsommarnatten främst med magiska krafter. Eftersom natten var årets ljusaste men ändå ”övergångsnatt” mellan vår och sommar fanns många folkliga föreställningar:
| Tradition | Betydelse |
|---|---|
| Sju sorters blommor under kudden | Drömma om den framtida maken (unga kvinnor) |
| Bada naken vid brunnen | Se den framtida makens spegelbild |
| Plocka 7 örter | Hälsobringande, maximal kraft just denna natt |
| Dricka dagg från ängarna | Skönhet och hälsa |
| Trolltyg och förvandlade djur | Vissa folktro, mest i finsk-svensk tradition |
| ”Ormbunken som blommar” | Den som hittade en blommande ormbunke fick skatt (finsk tradition) |
Förbjudet att fira: 1689 års förbud i Björksäter
Det är värt att notera att midsommarfirandet inte alltid varit oproblematiskt. I Nordiska museets samlingar finns ett dokument från Björksäter i Västergötland 1689 där det blev förbjudet att sätta upp midsommarstänger:
”Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.”
Förbudet riktade sig mot ungdomarnas ”elacka leverne” vid stången, det vill säga drickande, gräl och förmodade ohejdat erotiska beteenden. Detta är ett av Sveriges äldsta dokumenterade midsommarförbud.
Kalenderreformen 1953: när midsommaren blev rörlig
Fram till 1952 var midsommarafton ett fast datum 23 juni och midsommardagen 24 juni. Detta innebar att högtiden kunde infalla på vilken veckodag som helst, något som blev problematiskt i det moderna industrisamhället.
År 1953 infördes nuvarande system:
- Midsommarafton: alltid en fredag, mellan 19 och 25 juni
- Midsommardagen: alltid en lördag, mellan 20 och 26 juni
- Motivering: ”bättre passa in i arbetsveckan”
Sverige följde därmed samma princip som julens första juldag (numera fast 25 december). Många andra länder, som Estland, Lettland och Norge, håller fortfarande fast vid 24 juni som midsommardagen.
Midsommarmaten: etablerad sent
Den klassiska midsommarmaten är yngre än man tror:
| Rätt | Etablering |
|---|---|
| Färskpotatis | Början av 1900-talet, först på välbemedlade bord |
| Matjessill | Sent 1800-tal, när inlagd sill blev festmat (tidigare fattigmansmat) |
| Gräddfil och gräslök | 1900-tal |
| Färska jordgubbar | Mitten av 1900-talet (när kommersiell odling blev allmän) |
| Snaps med kryddor | Klassisk svensk tradition från 1800-tal |
| Snapsvisor (”Helan går”) | Studentkultur 1800-tal |
| Pannkaka med jordgubbssylt | 1900-tal |
| Lax | Sent 1900-tal som festmat |
Midsommar som inofficiell nationaldag
Sveriges officiella nationaldag är 6 juni (sedan 1983), men midsommar fungerar fortfarande som inofficiell nationaldag. Sveriges flagga används som prydnad både på midsommarstången och vid firandet, något som närmast var okänt under 1800-talet och som etablerades först under nationalromantiken kring sekelskiftet 1900.
Det är därför idag som svenskt och internationellt symbol för Sverige som midsommarstången, blomsterkransen och dansen runt stången står starkare än de blå-gula flaggorna. Filmen Midsommar (2019) av Ari Aster gav midsommarens visuella språk en internationell publik, om än i en något skräcktolkad version.
Vanliga frågor om midsommarens historia
Varför firar vi midsommar?
Ursprungligen som kristen kyrkohögtid tillägnad Johannes Döparen, vars födelse firas 24 juni (sex månader före Jesu födelse 25 december). Den kristna kyrkan har firat dagen i cirka 1 500 år. Sverige fick traditionen med kristnandet på 1000–1100-talen.
Varför är midsommar inte alltid 24 juni?
Fram till 1952 var midsommarafton 23 juni och midsommardagen 24 juni. År 1953 infördes nuvarande system där midsommarafton alltid är en fredag (19–25 juni) och midsommardagen en lördag (20–26 juni). Reformen genomfördes för att bättre passa in i arbetsveckan.
Varifrån kommer midsommarstången?
Troligen från Tyskland under medeltiden (1400–1500-tal). I de germanska länderna fanns en tradition att smycka hem med löv och blommor inför vårens ankomst. I Sverige kallades detta att ”maja”. Eftersom det var för tidigt med blommor 1 maj kom seden att flyttas till midsommar, men namnet ”majstång” lever kvar.
Hur gammal är Små grodorna?
Som svensk midsommardans är den ung. Melodin är ursprungligen fransk och användes av brittiska soldater under napoleonkrigen som nidvisa om fransmännen. Den dyker upp i svensk sångbok först på 1920-talet. Dansen tros ha skapats på Nääs kursgård utanför Göteborg i början av 1900-talet, där man utvecklade folkliga lekar för pedagogiska ändamål.
Vad är sju sorters blommor?
En klassisk folkmagisk tradition, unga kvinnor skulle plocka sju olika blomsorter på midsommarafton och lägga under kudden för att drömma om den framtida maken. Traditionen har medeltida rötter och dokumenterades av Linné på 1700-talet.
När började Skansens midsommarfirande?
1892, samma år som Nordiska museet öppnade. Skansens folkdräkter, dans och midsommarstång blev mönster för hur ”klassiskt svenskt midsommarfirande” definierades. Många moderna föreställningar om hur midsommar ”alltid” firats är i själva verket Skansens version av den folkliga seden.
Är midsommarafton helgdag?
Inte allmänt helgdag, men den är jämställd med allmän helgdag i banklagen och andra lagtexter (precis som julafton, nyårsafton och påskafton). Midsommardagen är däremot allmän flaggdag i Sverige.
När blev midsommardagen officiellt ”midsommardagen”?
1925. Före det kallades den officiellt ”Johannes Döparens dag”. Svenska kyrkan fortsatte länge att fira Johannes Döparens dag 24 juni men flyttade det 2003 till söndagen efter midsommardagen.
Källor och vidare läsning
- Wikipedia, Midsommar i Sverige
- Nordiska museet, Midsommar
- Institutet för språk och folkminnen, Midsommar
- Populär Historia, Den svenska midsommartraditionen
- Dahlberg, Erik. Suecia Antiqua (1660–1716)
- Linné, Carl von. Skånska resa (1751) och andra reseberättelser
Läs vidare på Domboksforskning
