Mökränkning, lägersmål, lönskaläge, lägra, besova, hävda och otidigt sängelag.

(Vägledning i domboksforskning.)
 

Mökränkning var sexuellt umgänge mellan två ogifta personer av
motsatt kön. Mannen och hans släkt var skyldig att betala böter som
kompensation till kvinnans släkt för att hon inte längre var oskuld.
 Mannen och hans släkt betalade för kränkning av mön oavsett
 om samlaget skett med kvinnans samtycke eller inte.

Under 1600-talet fick kyrkan mer inflytande och eftersom kyrkan ansåg
att individerna som utövat brottet skulle dömas ändrades reglerna så
att både mannen och kvinnan straffades. I och med de ändrade
reglerna kallade man istället brottet för lönskaläge eller lönskaläger.
Ibland används ordet lägersmål som betyder sexuellt förhållande
mellan man och kvinna som inte var gifta med varandra.

När det i en dombok står att en man lägrat, hävdat eller besovit en
kvinna betyder det att han har haft sexuellt umgänge med henne.

Om två ogifta personer gifte sig med varandra efter lägersmålet betalar de
endast böter för otidigt sängelag (för att ha haft sexuellt umgänge för tidigt).

Enligt 1734-års lag (som började gälla 1/9-1736) gällde detta:

§1 Lägrar ogift man en ogift kvinna ska mannen böta
10 Daler och kvinnan 5 Daler. Sker detta en andra
gång ska de böta dubbelt och tredje gången
tredubbelt. Vid fyra gånger eller fler ska mannen
böta 80 Daler och kvinnan 40 Daler varje gång.

§2 Av dessa böter får fadern, modern eller den som är målsman
målsägarrätt (= rätt till andel i böter) om de kärar (=
går till
tinget och anklagar de som begått brottet).
Om den som är målsman inte kärar får istället den som är
utsedd på konungens vägnar att kära vara målsägare. (Detta brukade
vara länsmannen och det var han som då fick en del av böterna.)
Ger han någon skuld och inte kan bevisa det ska
han plikta för olaga tillmäle (= felaktig beskyllning).

§3 Om den som har gjort lönskaläge inte orkar böta (= inte
har ekonomisk möjlighet att betala böter) ska den plikta
(= straffas) på annat sätt. En man som gjort lönskaläger för
första gången straffas då med 14 dagars fängelse på vatten
och bröd eller med arbete vid kyrka, slott eller fästning. Om
han straffas för samma sak för andra gången blir straffet
dubbelt. Kvinnans straff ska vara hälften av mannens.

§4 Lägrar någon en kvinna som är dumbe (=stum) så böter
 han tveböte (= dubbla böter). En husbonde som lägrar sin
tjänstepiga böter också dubbelt för lönskaläge eller för hor
om det är det brottet gäller. Den som lägrar en avvita
(= svagsint, galen, fånig) kvinna eller en övermaga
(= omyndig, underårig) böter som förut sagt.

§5 Tar mannen den som han lägrat till äkta maka ska
de ge 2 Daler vardera till kyrkan för otidigt sängalag.

§6 Lägrar förmyndare mö (ung ogift kvinna) som är under
hans värjo (= beskydd) straffas han med fängelse på vatten
och bröd eller med annan kroppsplikt (= kroppsstraff). Hur
hårt straffet bli beror på omständigheterna. Kvinnan
betalar efter lag. Lägrar en läromästare den som ska
undervisas blir straffet detsamma som för förmyndare.

§7 Om någon haft lägersmål med flera olika personer och inte varit
lagförd (= dömd) för något av lägersmålen tidigare ska personen
dömas till enfald bot (= enkla böter) för vardera brottet.
 (När en person haft lägersmål med 2 eller flera olika personer men inte
tidigare varit dömd för något lägersmål räknas varje lägersmålen som ett
första gången begått lägersmål. Då blev böterna enkla för varje brott och
inte dubbelt belopp för det andra lägersmålet , tredubbelt för tredje osv.
som det skulle blivit om personen redan varit dömd för lägersmål.)

§8 Om någon avlat flera barn med samma kvinna men inte
varit åtalad däremellan räknas det som ett lägersmål.


Läsövning
Om det blir fler rader i min avskrift än i originalbilden bör
du göra datorfönstret större för att underlätta läsning.
När jag har skrivit till utelämnade bokstäverna på
förkortade ord har jag använt röd färg.
 

Viste häradsrätt år 1672

Bild från Arkiv Digital - Viste häradsrätt AIa:7: bild 151


Lars Nillßon i Anseßtorp till tienst hafve

lägrat och oäckta barn afladt medh Barbro

Larsdotter i Bäreberg som dhe bådha till-
                            
stå och emädan han eỹ kũndhe öfũertahlas

henna att ächta tỹ saakfältes han till

40 och kohnan till 20 marker. Olũff i Höria

gick i löffte för drängens och länsmannen

Joen Winboo för kohnans böter.
 


Förklaring till läsövningen.

Lars Nillsson som hade tjänst i Ansesstorp har lägrat och oäkta barn avlat med
Barbro Larsdotter i Bäreberg som de båda tillstår. Eftersom han ej kunde övertalas
att äkta (=gifta sig med) henne sakfälltes (= dömdes) han till 40 och konan (= kvinnan)
till 20 marker. Oluf i Höria gick i löfte för drängens och länsmannen Joen Winboo
för konans böter. (De som lovade att se till att drängens och konans böter
betalades brukade vara släkt, förmyndare eller ibland arbetsgivare till de dömda.)
 

 I texten ovanför kan man se lilla h på flera ställen.
Hur h:et ser ut beror på var i ordet det är placerat
och vilka bokstäver det binds ihop med. Till höger
kan man se att h:et som står inuti ordet dhe ser
ganska annorlunda ut mot h i ordet och eller i
ordet medh där h:et står sist.

 

Sidan om "Mökränkning, lägersmål, lönskaläge, lägra, besova kävda och tidigt sängelag" ingår i:

Vägledning i hur man börjar
forska i domböcker
.

Länk till startsidan:
Domböcker och domboksforskning

 Antal besökare idag
  
Totalt antal besökare
räknat från 4/12-2006

 
Antal besökare online