Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
  • Valutaomräknare
  • Handstilstränare
  • Datumkonverterare
  • Domboksexempel
  • Vägledning
domboksforskning-logo
Gammal läderfotboll och radio som symboliserar minnet av VM 1994

Sommaren 1994 när Sverige tog VM-brons i USA

Publicerad 24 augusti 2026

Sverige slutade trea i fotbolls-VM 1994 efter 4-0 mot Bulgarien i bronsmatchen den 16 juli. Det var landets första VM-medalj sedan silvret 1958 och den första semifinalen sedan 1950. Turneringen spelades i USA mellan 17 juni och 17 juli, med 24 lag på nio arenor och den svenska truppen bestod av 22 spelare under förbundskapten Tommy Svensson.

Trettiotvå år senare är det fortfarande den sommaren folk pratar om när de pratar om svensk fotboll, en historia som beskrivs utförligt i gmlsport.se:s genomgång av VM-sommaren.

Gruppspelet gav bara en vinst men räckte hela vägen

Grupp B var en av turneringens tuffare, med Sverige, Brasilien, Ryssland och Kamerun. Sverige inledde med 2-2 mot Kamerun den 19 juni, slog Ryssland 3-1 den 24 juni och kryssade sedan 1-1 mot Brasilien den 28 juni.

En vinst, två oavgjorda. Det låter blygsamt och på papperet var det också blygsamt. Men formatet med 24 lag i sex grupper släppte vidare inte bara gruppettorna och tvåorna utan också de fyra bäst placerade treorna, vilket gav marginal åt lag som inte dominerade sin grupp. Sverige tog sig vidare och sedan förändrades allt.

Det säger något om hur turneringar fungerar. Ett lag som spelar jämnt och slipper förlora kan bygga upp något som inte syns i tabellen förrän i slutspelet. Kryssen mot Kamerun och Brasilien var inga triumfer när de spelades. I efterhand var de precis tillräckliga.

Ravellis räddning mot Rumänien blev sommarens bild

Åttondelsfinalen mot Saudiarabien den 3 juli slutade 3-1 och var på det stora hela odramatisk. Kvartsfinalen mot Rumänien den 10 juli var motsatsen.

Matchen slutade 2-2 efter förlängning och gick till straffar. Thomas Ravelli, som redan då hade varit svensk landslagsmålvakt i över ett decennium, räddade två straffar och Sverige vann med 5-4. Bilderna på Ravelli som springer med armarna utsträckta i den amerikanska värmen hör till de mest reproducerade i svensk idrottshistoria. De sändes i svensk tv mitt i en sommarnatt och miljontals människor satt uppe för att se dem, en del av samma tv-kultur som beskrivs i artikeln om sportreferatets historia i radion.

Semifinalen mot Brasilien tre dagar senare slutade 0-1. Sverige hade redan mött Brasilien i gruppspelet och hållit dem till 1-1 men den här gången räckte det inte. Brasilien gick vidare och vann sedan finalen mot Italien på straffar, 3-2, på Rose Bowl i Pasadena.

Bronsmatchen mot Bulgarien blev en uppvisning

Tredjeprismatcher brukar spelas av två besvikna lag som helst vill åka hem. Den här blev inte sådan.

Sverige vann 4-0 mot Bulgarien, ett lag som själva överraskat hela turneringen och slagit ut Tyskland på vägen till semifinal. Det var den största svenska VM-segern på decennier och en avslutning som lämnade inget öppet. Bronset var inte något laget snubblade in i, utan något det tog med marginal, en resa som sportstatistik.nu har sammanställt i detalj.

Tommy Svensson byggde laget kring tydliga roller

Tommy Svensson hade tagit över landslaget 1991 och byggt ett lag med tydliga roller. Tord Grip var assisterande förbundskapten, samme Grip som senare skulle bli Sven-Göran Erikssons högra hand i England. Lagkapten var Jonas Thern, som då spelade i SSC Napoli.

På planen fanns namn som fortfarande sitter i svenska fotbollsminnen. Tomas Brolin, som gjorde mål och blev turneringens svenska ansikte utåt. Kennet Andersson, den långe anfallaren som ständigt vann bollar i luften. Martin Dahlin, snabb och farlig i djupled. Roger Ljung, som också fanns med bland målskyttarna. Och en tjugotvåårig Henrik Larsson, då fortfarande i början av en karriär som skulle ta honom till Celtic och Barcelona.

Ravelli i mål var lagets äldsta bärande spelare och den som i efterhand kom att symbolisera hela turneringen.

Laget vann både SvD:s guldmedalj och Jerringpriset

Laget fick både Svenska Dagbladets guldmedalj och Jerringpriset för 1994. Två utmärkelser som sällan går till samma mottagare och sällan till ett helt lag i stället för en enskild idrottare.

Det speglar hur bronset togs emot hemma. Sverige hade inte varit i närheten av en VM-semifinal sedan 1950 och silvret 1958 på hemmaplan var för de flesta svenskar 1994 något deras föräldrar berättat om. Trettiosex år är lång tid att vänta på en medalj. När den kom hamnade hela sommaren i skuggan av fotbollen.

Den kollektiva tv-upplevelsen gjorde 1994 till ett gemensamt minne

Radioreferat och tv-sändningar har format hur svenskar minns idrott sedan 1920-talet och VM 1994 kom vid en tidpunkt då hela landet fortfarande såg samma sändning samtidigt. Det fanns inga strömmar att välja mellan, ingen möjlighet att se matchen efteråt. Man var med eller så var man inte det.

Tidsskillnaden mot USA gjorde matcherna till kvälls- och nattevenemang. Folk samlades, torg fylldes. Den kollektiva upplevelsen är en stor del av varför just den sommaren blivit ett gemensamt minne på ett sätt som senare framgångar inte riktigt blivit.

Om trettio år kommer någon att söka i tidningsarkiv och tv-arkiv efter samma bilder som en gång sändes direkt. Så fungerar det med allt vi minns kollektivt. Det som var vardag blir källmaterial och den som vill förstå Sverige sommaren 1994 kommer att hitta mer i sändningsarkiven än i tabellerna.

FAQ

Vilket år tog Sverige VM-brons i fotboll?

Sverige tog VM-brons 1994 i USA efter 4-0 mot Bulgarien i bronsmatchen den 16 juli.

Vem var förbundskapten för Sverige i VM 1994?

Tommy Svensson var förbundskapten, med Tord Grip som assisterande.

Vilka lag mötte Sverige i VM 1994?

Sverige mötte Kamerun, Ryssland och Brasilien i gruppspelet, sedan Saudiarabien i åttondelsfinal, Rumänien i kvartsfinal, Brasilien i semifinal och Bulgarien i bronsmatchen. Brasilien var alltså det enda lag Sverige mötte två gånger under turneringen och det enda som besegrade Sverige.

Var Sveriges VM-brons 1994 landets bästa fotbollsresultat?

Nej. Sverige tog silver i VM 1958 på hemmaplan, vilket fortfarande är det bästa resultatet. Bronset 1994 är det näst bästa och det senaste.

Av Stephen Kallin – Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningstips

  • Sommaren 1994 när Sverige tog VM-brons i USA
  • Rösten i högtalaren blev svensk fotbollshistoria
  • Nordiska museets arkiv rymmer 5,5 hyllkilometer svenskt vardagsliv
  • Förkortningar och latinska uttryck i kyrkoböcker: komplett guide
  • Fattigvård och fattighjon i Sverige förr: rotegång, fattigstuga och fattigauktion
  • Svenska epidemier genom tiderna: från digerdöden till spanska sjukan
  • Emigrationen till Amerika: så hittar du utvandrade släktingar
  • Carin Görings svenska släkt: friherrinnan Fock från Stockholm
  • August Strindbergs familj: tre äktenskap och fem barn
  • Riddarhusordningen 1626 när adeln blev en sluten klubb
  • Midsommarens historia i Sverige: från Johannes Döparen till nationaldagen
  • Sockenstämmoprotokoll för släktforskaren, en glömd guldgruva
  • Riksarkivets digitala forskarsal, komplett guide för släktforskare
  • Skattechocken på 1960-talet när Sverige tog hårdast i Europa
  • Bouppteckning som källa, så läser du den för släktforskning
  • ArkivDigital eller SVAR? Jämförelse för släktforskare 2026
  • 1734 års lag, när den moderna svenska rätten föddes
  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Valborgsmässoaftonens historia: från Walpurga till studentvalborg
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Påskens historia i Sverige: från vårblot till påskkärringar
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Domböcker online – hitta, söka och läsa svenska domböcker digitalt
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se