Dombokslexikon

A

• Accisrätt Specialdomstol som från 1660-talet till 1810-1811 dömde mål om tullar och acciser i städer.
• Akademisk domstol (konsistorialrätt) Specialdomstol vid Uppsala och Lunds universitet för anställda och studenter. Upphörde 1852.
• Allmoge (menige man) Folket, undersåtarna. Vanlig formulering "menige allmoge" eller "menige man" i tingsinledningar.
• Arvejord (börda, bördejord) Jord som ärvts från föräldrar eller släkt. Underkastad bördsrätten.
• Arvskifte När tillgångarna efter en död person delas mellan arvingarna.
• Avlingejord (avlingsjord) Jord som någon själv förvärvat – odlat upp, köpt, fått som gåva eller giftorätt.

B

• Barnamordsplakatet (moder okänd) Gustav III:s kungabrev 1778 som tillät ogifta mödrar att föda anonymt. Upphörde 1915.
• Bergslag Indelning i Västmanland och Värmland med gruv- och bergshantering. Bergsmännen hade specialregler.
• Bergstingsrätt (gruvrätt) Specialdomstol för gruv- och bergshantering. Upphörde på 1850-talet då häradsrätterna tog över.
• Blodskam (incest) Äldre ord för incest. Otukt mellan personer i förbjudna släktskaps- eller svågerskapsled.
• Bödel (skarprättare, mästerman) Anställd för att avrätta, utföra kroppsstraff eller tortera fångar. Även kallad skarprättare eller mästerman.
• Bördsrätt (förköpsrätt) Nära släktingars förköpsrätt till jord som tillhört släkten. Avskaffades 1976.
• Bouppteckning Förteckning över en avliden persons tillgångar och skulder. Grundlade arvskiftet.

D

• Dombok (tingsprotokoll) Protokoll från en domstols förhandlingar. Innehåller alla mål som togs upp.
• Domsaga Distrikt för underdomstol på landet, infört från 1870-talet. Idag namn på tingsrätternas distrikt.
• Dubbelt hor (tvefalt hor) En sexuell förbindelse mellan två personer som båda var gifta med annan person. Dödsstraff enligt 1734 års lag.

E

• Enkelt hor (enfalt hor) En sexuell förbindelse mellan en gift och en ogift person. Böter 80+40 daler enligt 1734 års lag.

F

• Fånggevaldiger (fånggevald) Person som bevakade fångar under fångtransporter.
• Fastebrev Det historiska dokumentet motsvarande dagens lagfart. Bevisade laga rätt till gården.
• Förledit år (sistleden, förra) Föregående år. Vanlig formulering i domböcker för att tidsbestämma händelser.
• Försvarslös Person utan laga försvar – det vill säga utan anställning eller försörjning.
• Frälsesak Mål där kungens tredjedel av böterna istället gick till frälsemannen som ägde marken.

H

• Häradshövding Juridiskt utbildad domare som ledde häradsrätten. Ofta verksam i flera häradsrätter samtidigt.
• Häradsrätt Landsbygdens lägsta domstolsinstans från medeltiden till 1971. Tog upp de flesta civila och brottsmål.
• Högsta domstolen (HD) Sveriges högsta domstol. Ersatte kungen som högsta instans 1789.
• Höstting Årets tredje ting. Enligt 1734 års lag mellan 1 september och 30 november.
• Hovrätt Andra eller tredje instans i svenska domstolssystemet. Svea hovrätt inrättades 1614.

K

• Kämnärsrätt (kämnär) Stadens lägsta domstol fram till 1849. Tog upp tvistemål och enklare brottmål.

L

• Laga försvar Att ha anställning eller försörjning som accepterades av lagen. Krav för att slippa lösdriveritvång.
• Laga ting (lagtima ting) Rättens ordinarie ting. Lagtima ting. Höll vanligtvis 2–3 gånger per år.
• Lagbud (uppbud) Synonymt med uppbud – tillkännagivande av gårdsförsäljning vid tinget.
• Lägersmål (besovit, lägrat) Sexuellt förhållande mellan man och kvinna som inte var gifta med varandra. Omfattar både hor och lönskaläger.
• Lagmansrätt (lagman) Andra instans på landsbygden 1614–1849. Tog upp överklagade tvistemål från häradsrätten.
• Likvidation Ekonomisk utredning. Förr även en skriftlig handling som ett kvitto.
• Lönskaläge (lönskaläger) Sexuell förbindelse mellan två ogifta personer. Böter 10+5 daler enligt 1734 års lag.
• Lösdrivare Person utan laga försvar – kunde tvångsrekryteras till krigstjänst eller dömas till tvångsarbete.

M

• Målsägande (målsägare, kärande) Den som drabbats av brottet och går till tinget för att anklaga. Fick en tredjedel av böterna.
• Målsägarrätt Rätt till en andel i böterna. Tillföll den som "kärade" – gick till tinget med anklagelsen.
• Mökränkning Äldre ord för sexuellt umgänge mellan ogifta. Ersattes av lönskaläge när kyrkan fick mer inflytande.

N

• Nämndeman (tolvman) En av tolv lokala män som tillsammans med häradshövdingen dömde i häradsrätten.
• Nattmän (rackare) I södra Sverige – annat namn på rackare. Utförde föraktade sysslor.

O

• Okvädesord (okvädningsord) Ärekränkande ord. Gammalt juridiskt begrepp för uttalanden som angriper någons heder.
• Otidigt sängelag (otidigt sängalag) Sexuellt umgänge före vigsel mellan par som senare gifte sig. Bötessumma 2 daler vardera.

R

• Rackare (rackardräng, nattman) Bödelns medhjälpare. Utförde föraktade sysslor som latrintömning och att begrava självmördare.
• Rådhusrätt (rådstuvurätt, rådstuvarätt) Stadens domstol som tog upp de flesta brottsmål. Leddes av borgmästaren och rådmännen.
• Renoverad dombok (renovation) Renskrift av originaldomboken. Skickades till hovrätten för kontroll.
• Risstraff Slag med en bunt smala kvistar (ris). Utdömdes bara till kvinnor.

S

• Sakfälla (plikta) Att döma till böter eller annat straff. Vanligt verb i domsluten.
• Saliga (salige, sahlige) Avlidna. "Salige" framför ett namn betyder att personen är död.
• Skamstraff (skampåle) Offentligt förödmjukande straff. Avskaffades 1855.
• Skarprättare (bödel, mästerman) Annan benämning på bödel. Anställd för att utföra dödsstraff och kroppsstraff.
• Skeppslag Variant av häradsrätt i Upplands kustområden. Baserades på fornnordisk ledungsindelning.
• Sommarting Årets andra ting. Enligt 1734 års lag mellan Valborg (30/4) och midsommardagen.
• Spöstraff Slag med långa smala spön. Utdömdes bara till män. Räknades i "par".
• Svågerskap (blodskyldskap) Släktskap genom äktenskap. Räknades som hinder vid omgifte med partnerns släkting.

T

• Tidelag Sexuell handling mellan människa och djur. Mycket grovt brott enligt 1734 års lag.
• Tingsfrid Lagens särskilda skydd mot bråk och våld under pågående ting.
• Tingslag Häradsrättens domsområde. Innehöll oftast flera socknar.
• Tveböte Dubbla böter. Användes vid skärpande omständigheter, t.ex. stöld utomhus.

U

• Uppbud (lagbud) Tillkännagivande på tinget att en gård säljs. Skulle göras vid tre ting i följd enligt landslagen.
• Urtima ting Extraordinärt ting som kallades vid behov utanför ordinarie tingstid.

V

• Vårting (vinterting) Annat namn för vinterting – årets första ting enligt 1734 års lag.
• Vinterting (vårting) Årets första ting. Enligt 1734 års lag mellan 13 januari och april. Kallades ibland vårting.

Ä

• Ärekränkning Brottet att förolämpa eller skada någons heder. Vanligaste paragrafen i 1700-talets domböcker.