Domboksforskning – startsidan

Svenska domböcker & släktforskning
En väg in i historien

Historia

När kom radion till Sverige?

Publicerat Uppdaterat Lästid 3 minSkribent
Senast uppdaterad:

Radion är idag en självklar del av vardagen – från morgonnyheter och sportreferat till musik och poddar. Men frågan är: när kom radion till Sverige, och hur gick det egentligen till när de första ljuden sändes ut i etern? Svaret tar oss tillbaka till en tid när tekniken fortfarande var något magiskt och sändningarna en högtid i sig.

Innehållsförteckning

Från experiment till försökssändningar

Redan i början av 1920-talet började de första svenska radioutsändningarna ta form. Telegrafverket genomförde 1922 försökssändningar från Stockholm, samtidigt som Svenska Radioaktiebolaget sände från en fabrik på Kungsholmen. Programmen var enkla, ofta musik och tal, men för lyssnarna var det revolutionerande att höra röster och toner genom en apparat hemma i vardagsrummet.

Den stora starten 1925

Det verkliga genombrottet kom den 1 januari 1925. Då började AB Radiotjänst sina reguljära sändningar. Premiärprogrammet inleddes med en högmässa, följt av konsert och dramatisk uppläsning. Dagen avslutades med nyheter från TT och väderrapport från SMHI. Vid den här tiden fanns inga möjligheter att spela in program i förväg – allt sändes live.

Radiotjänst startade med bara sju anställda och en kanal som sände ett par timmar varje kväll. Trots det blev intresset stort och radion började snabbt sprida sig i svenska hem.

Radions utveckling under 1900-talet

Under 1930-talet blev radion en självklar del av det svenska hemmet. Mottagarna var ofta vackert byggda i trä och klädda med textilier som passade in i inredningen. Innehållet breddades med nyheter, underhållning, sport och kultur.

Viktiga milstolpar inkluderar:

  • 1928: Skolradion startar, vilket ger elever tillgång till lärorika program.
  • 1937: Nyhetsprogrammet Dagens Eko sänds för första gången.
  • 1950-talet: Transistorn gör radion mindre och mer bärbar.
  • 1977: Sveriges Lokalradio AB startar och ger hela landet lokala stationer.

Radions utveckling under 1900-talet

Teknikens framsteg och digitalisering

Från början byggde radion på elektronrör, men när transistorn slog igenom på 1950-talet blev apparaterna billigare, mindre och mer energieffektiva. Senare kom FM-sändningar, bilradio och stereo. På 1990-talet introducerades digital ljudradio (DAB) och webbradio, vilket bröt kopplingen mellan radion och den fysiska apparaten.

Idag kan du lyssna via dator, mobil och smarta högtalare. Tekniken har förändrats, men principen är densamma – att förmedla ljud direkt till lyssnaren.

Radion som samhällsinstitution

Radion blev snabbt mer än bara underhållning. Under krigstiden var den en viktig källa till snabb och pålitlig information. Än idag har Sveriges Radios lokala kanaler ett beredskapsuppdrag för att ge myndighetsinformation vid kriser.

Dessutom har många program blivit kulturhistoriska fenomen, som Barnens brevlåda, Melodiradion, Ring så spelar vi och Sommar i P1. För många svenskar har dessa röster och melodier varit en del av vardagen i generationer.

Ett ljud som förändrade Sverige

Från gnistiga morsesignaler till dagens högupplösta digitala sändningar har radion följt samhällsutvecklingen och samtidigt format den. När vi idag trycker på play i en app eller rattar in en frekvens är det svårt att föreställa sig att allt började med försökssändningar för drygt hundra år sedan. Men svaret på frågan när kom radion till Sverige är att den på allvar gjorde entré nyårsdagen 1925 – och sedan dess har ljudet aldrig slutat strömma genom landet.

Om författaren

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Kommentarer

  1. Enormt intressant. Det kan inte beskrivas i ord.
    Dock skulle det kunna göras ännu bättre om varje årtionde fått sin egen underrubrik (”1930-talet”, ”1940-talet” och så vidare). Eventuellt kunde även andra världskriget fått en alldeles egen underrubrik, med tanke på de alldeles speciella förhållanden – helt utanför radions egen utveckling, kan man tänka – det förde med sig.

Skriv en kommentar