Anders Zorn är ett namn som väcker bilder av frodiga dalkullor, glittrande vattenytor och praktfulla porträtt. Han målade kungar och presidenter, blev firad i Paris och hyllad i USA. Men trots sina globala framgångar, gick ryktena hemma i Sverige om något helt annat – att den store konstnären själv skulle ha lämnat efter sig ett antal oäkta barn. Hur mycket sanning finns det i det påståendet, och varför är det så intressant än i dag?
Själv var han ett oäkta barn
Anders Zorns liv började med just det öde som han själv senare anklagades för att ha orsakat för andra. Han föddes 1860 i Uppsala som oäkta son till Grudd Anna Andersdotter och den tyske bryggarmästaren Leonard Zorn. De var aldrig gifta och pojken fick aldrig träffa sin far, som dog i Helsingfors när Anders var tolv år. Det var mamman som ensam fick ordna arvet och uppfostra sonen med hjälp av morföräldrarna i Mora.
Redan från unga år visade Anders en enorm konstnärlig begåvning. Han täljde trähästar och figurer som väckte uppmärksamhet i bygden. Med hjälp av arvspengar från sin far fick han möjlighet till utbildning i Enköping och senare vid Konstakademien i Stockholm. Trots att han var född utanför äktenskapet lyckades han ta sig in i konstvärldens finrum – något som satte tonen för hela hans liv.
Ryktena om Zorns egna oäkta barn
När Anders Zorn blev känd, både som konstnär och som en färgstark personlighet, började rykten cirkulera. De handlade inte bara om hans dryckesvanor och fester, utan också om påstådda kärleksaffärer och hemliga barn. Många av dessa rykten hördes just i Dalarna, där han och hustrun Emma bodde under somrarna. Han målade ofta nakna kvinnor från trakten – något som både fascinerade och retade sin samtid. Det gav näring åt skvallret.
Enligt vissa sägner ska Zorn ha haft flera oäkta barn på bygden. Men det finns inga officiella erkännanden eller juridiska dokument som bekräftar att han faktiskt var far till något av dem. Inga namn, inga dopattester, inget skriftligt i bouppteckningar – bara folkmun och spekulationer. Det är möjligt att det låg något i ryktena, men lika möjligt att de bara speglade Zorns rykte som bohemisk konstnär och storsupare.
Äktenskapet med Emma Zorn var barnlöst
En viktig anledning till att ryktena fick sådan spridning var kanske att Zorns eget äktenskap var barnlöst. Han och Emma Zorn, född Lamm, gifte sig 1885 efter flera års hemlig förlovning. Hon kom från en rik judisk köpmansfamilj och var van vid kulturella kretsar. Emma blev inte bara hustru utan också hans manager, organisatör och lojalaste vän.
Paret levde länge tätt sammanflätade men gled senare isär, särskilt när Zorns alkoholproblem blev tydliga. Medan Emma engagerade sig i hembygdsrörelsen och skapade barnhem och skolor i Mora, levde Zorn ett mer utsvävande liv på resor och konstresidens. Det är inte svårt att föreställa sig hur skvallret kunde växa i detta vakuum av avstånd, alkohol och modellmåleri.
Här är några av anledningarna till varför folk trodde att Zorn hade oäkta barn:
- Han målade ofta av unga kvinnor i intima miljöer
- Han levde åtskild från sin fru under längre perioder
- Han hade ett välkänt rykte som livsnjutare och festprisse
- Inga egna barn med hustrun öppnade upp för antaganden om barn utanför äktenskapet
Zorns livsstil eldade på spekulationerna
Zorns stil var inte den typiske svenskens. Han reste, festade, umgicks med kungligheter och industrialister – och målade ofta av människor ur arbetarklassen. Det skapade en intressant kontrast som ibland tolkades som exploatering. Han hade råd att leva flott, men valde att behålla kontakten med sina rötter, något som bland andra Carl Larsson hade stor respekt för.
Men samtidigt som Zorn älskade sin hembygd och sin gård i Mora, så verkade han inte alltid trivas i Sverige. Han har själv berättat att han kände sig föraktad av den svenska överklassen – trots sin enorma framgång. Det kan också ha påverkat hans relationer och sätt att leva. När man inte känner sig accepterad, kanske man inte heller bryr sig om att hålla sig inom ramarna.
Anders Zorns oäkta barn i folkets ögon
Att en man som själv föddes oäkta skulle ha egna oäkta barn, skapar en slags poetisk cirkel i folks föreställningsvärld. Det är lätt att tänka sig hur historierna byggdes upp kring lägereldar, i kök och i byar där han en gång målade sina dalkullor. Men än i dag har inget av dessa barn, om de ens fanns, kunnat styrkas.
Det som däremot är sant är att Zorn var en komplex person. Begåvad, driven, känslig, stolt – och ibland ganska destruktiv. Han kunde skärskåda en människas själ i ett porträtt men kämpade samtidigt med sin egen plats i livet. Och just därför är kanske berättelsen om Anders Zorns oäkta barn lika mycket en berättelse om hur vi människor gärna bygger myter kring de stora och framgångsrika.
Du kommer alltså inte hitta några bevis i kyrkböcker eller domstolsprotokoll. Men du kommer att höra berättelserna viskas vidare, generation efter generation, om Anders Zorns oäkta barn.