Syfilis är en sjukdom som har följt människan i århundraden och som både skrämt och fascinerat. Den har gått från att vara en dödlig farsot som skördade liv i alla samhällsklasser till att idag vara en sjukdom som kan botas med rätt behandling. Du kommer snart märka att berättelsen om syfilis historia är fylld av dramatik, myter, samhällsdebatter och medicinska genombrott.
Sjukdomens ursprung och spridning i Europa
De flesta forskare lutar åt att syfilis kom till Europa via Christopher Columbus sjömän som återvände från Amerika i slutet av 1400-talet. Redan 1494–1495 finns dokumenterade utbrott i Neapel, där sjukdomen spreds bland franska soldater. Genom soldater, sjömän och handel nådde den snabbt Europas alla hörn, och på bara några år hade farsoten fått fotfäste i både hamnstäder och på landsbygden.
Till Norden tros sjukdomen ha kommit med tyska landsknektar under kung Hans fälttåg mot Sverige i slutet av 1400-talet. I brev och läkarböcker från tidigt 1500-tal framgår att syfilis snabbt blev vanlig även här. I Sverige och andra länder gav man sjukdomen namn som ”franska sjukan” eller ”pocker” – och intressant nog skyllde varje land ofta på ett annat för att ha orsakat den.
Tidiga behandlingar och riskabla metoder
Före 1900-talet fanns inga botemedel mot syfilis, men det hindrade inte läkare från att försöka. Vanligast var behandling med kvicksilver, antingen som salva eller genom att patienten fick andas in ångor. Tanken var att kraftig salivavsöndring skulle rena kroppen – men metoden ledde ofta till kvicksilverförgiftning och död. Ibland lindrades symtomen tillfälligt, men sjukdomen fanns kvar i kroppen.
En annan metod som kom senare var att framkalla hög feber, exempelvis genom att smitta patienten med malaria. Den höga kroppstemperaturen kunde döda syfilisbakterien, men riskerna var stora och dödligheten hög.
Syfilis och samhällsdebatten
Under 1800-talet var syfilis ett utbrett problem och spreds ofta via prostitution. Män som köpte sex kunde smitta sina fruar, och sjukdomen fördes även vidare från mödrar till barn under graviditeten. Trots att hela befolkningen drabbades var det bara prostituerade kvinnor som tvingades genomgå läkarundersökningar.
Den så kallade sedlighetsdebatten rasade i slutet av 1800-talet. Författare och debattörer som Henrik Ibsen, Bjørnstjerne Bjørnson och August Strindberg deltog i diskussionen om dubbelmoralen – att kvinnor skulle vara kyska före äktenskapet medan män förväntades skaffa sig ”erfarenhet” innan de gifte sig.
Medicinska genombrott
I början av 1900-talet kom det första effektiva läkemedlet mot syfilis – Salvarsan. Det utvecklades 1910 och kunde angripa den bakterie som orsakar sjukdomen. Även om Salvarsan förbättrade situationen dramatiskt dröjde det till 1940-talet innan penicillin blev tillgängligt och gav möjlighet att bota syfilis på riktigt.
Samtidigt infördes lagar för att minska smittspridningen. 1919 trädde ”Lex Veneris” i kraft i Sverige, vilket innebar att alla med smittsam könssjukdom var skyldiga att söka vård och undvika att smitta andra.
Symtom och sjukdomsförlopp
Syfilis har kallats ”den store imitatören” eftersom den kan ge symtom som liknar många andra sjukdomar. Den utvecklas ofta i flera stadier:
- Primärstadiet: ett litet, smärtfritt sår (schanker) på infektionsstället.
- Sekundärstadiet: hudutslag, feber, svullna lymfkörtlar och ibland håravfall.
- Latent stadium: inga synliga symtom, men bakterien finns kvar i kroppen.
- Tertiärstadiet: allvarliga skador på nervsystem, hjärta, skelett och andra organ.
Sjukdomen kan ligga vilande i många år och sedan orsaka svåra skador. I historien har det funnits otaliga exempel på författare, konstnärer och politiker som drabbats – från Nietzsche och Baudelaire till Anders Zorn och troligen även Adolf Hitler.
Syfilis i kulturen
Sjukdomen har lämnat tydliga spår i både litteratur och konst. Under 1800-talet användes den ofta som en symbol i dekadenslitteraturen, ibland som ett slags ”bevis” på livserfarenhet. Många konstverk och romaner har dolt sjukdomen bakom metaforer och omskrivningar, eftersom den var så skamlig att nämna rakt ut.
Även i medicinhistorien har syfilis satt sina spår. Experiment och studier, som den ökända Tuskegee-studien i USA, har väckt stor debatt om medicinsk etik, särskilt när patienter undanhölls effektiv behandling.
Spridning och riskgrupper
Syfilis spreds historiskt sett mest i miljöer där många människor möttes tillfälligt – som hamnar, militärläger och städer med stor prostitution. Smittan överförs främst vid sexuella kontakter, men kan även ske från mor till barn under graviditeten eller vid förlossning.
Idag är sjukdomen betydligt ovanligare i västvärlden, men den finns fortfarande kvar och förekommer oftare i vissa riskgrupper. WHO och andra organisationer betonar vikten av testning och tidig behandling för att förhindra nya fall.
Vägen från dödsdom till bot
Resan från en sjukdom som på 1500-talet uppfattades som Guds straff, till en behandlingsbar infektion, är ett av medicinhistoriens mest dramatiska exempel på vetenskapliga framsteg. Med penicillin kan syfilis idag botas effektivt – men historien om dess spridning, behandlingar och påverkan på samhälle och kultur är fortfarande fascinerande att följa.
Det är svårt att överskatta den roll som syfilis historia har spelat för både medicin, politik och kultur.