Menu
Domboksforskning
  • Domboksforskning
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Ordlistor
  • Tips
Domboksforskning
sommartid

Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna

Posted on 2025-05-222025-05-22

Sommartid betyder att vi ställer fram klockan en timme för att bättre ta vara på den ljusa delen av dygnet under sommaren. Idén är att du ska kunna vakna tidigare i förhållande till solen och därmed få fler ljusa timmar på kvällen. Kanske känns det mest som ett litet irritationsmoment varje vår, men sommartiden har faktiskt en ganska dramatisk historia – och kanske också ett slut snart.

När börjar sommartid 2025?

Om du undrar när blir det sommartid 2025 så ska du notera datumet 30 mars. Då ställs klockan fram en timme, som alltid sker natten till den sista söndagen i mars. Klockan hoppar från 02.00 till 03.00 och du förlorar alltså en timmes sömn, men vinner längre ljusa kvällar. Sommartiden avslutas 26 oktober, då vi ställer tillbaka klockan igen.

Det här gäller i hela EU, inklusive Sverige, och är reglerat genom ett särskilt direktiv som har funnits sedan 2001. Och ja – om du har svårt att komma ihåg hur du ska ställa klockan, tänk på ramsan ”ställ fram grillen på våren, ställ tillbaka den på hösten”.

Därför infördes sommartid från början

Du kanske tror att sommartid är ett modernt påhitt, men det började redan 1916. Sverige hängde på Tyskland och andra länder mitt under första världskriget. Tanken var att spara kol och energi genom att dra nytta av den naturliga solen i stället för att använda lampor. Problemet? Folk på landsbygden, som var majoriteten då, blev tokiga. Bönder kunde inte skörda eftersom daggen inte hunnit försvinna och fiskare hann inte till marknaden i tid. Så sommartid avskaffades ganska snabbt igen.

Först 1980 återinfördes systemet i Sverige, och det är alltså den versionen vi lever med idag.

Historien bakom sommartid i Europa

Från och med 1996 gäller gemensamma regler för sommartid inom hela EU. Alla medlemsländer byter tid samtidigt, vilket underlättar för bland annat transport och handel över gränser. Men det har inte alltid varit så. Under både första och andra världskriget användes sommartid av flera länder för att spara energi, men varje land gjorde lite som det ville, vilket blev ett logistiskt kaos. Det var först i slutet av 1900-talet som reglerna började harmoniseras på riktigt.

Historien bakom sommartid i Europa

Varför ifrågasätts sommartid idag?

Det korta svaret: det är jobbigt att ställa om klockan. Det längre svaret handlar om både hälsa, sömn, trafikolyckor och teknikstrul. Forskning visar att det finns en liten ökning av hjärtinfarkter, självmord och arbetsplatsolyckor precis efter omställningen till sommartid. Inte konstigt – du tvingas ju plötsligt stiga upp en timme tidigare än vad din kropp är van vid.

Dessutom har det visat sig att den energibesparing som från början var argumentet för sommartid är minimal eller obefintlig. I vissa fall har till och med energianvändningen ökat eftersom fler är ute och shoppar, tränar eller kör bil längre in på kvällen.

När försvinner sommartid?

Det har faktiskt redan varit uppe på EU-nivå att helt ta bort tidsomställningen. En stor webbenkät visade att majoriteten av invånarna i EU vill slippa ställa om klockan två gånger om året. EU-kommissionen lade därför 2018 fram ett förslag om att slopa sommartid – men sedan fastnade frågan. Medlemsländerna är nämligen oeniga: vissa vill ha sommartid året runt, andra vill ha normaltid. Så även om du har hört att sommartid ska försvinna, så är det ännu inte klart när det händer.

Så svaret på när försvinner sommartid är: vi vet inte – men diskussionen pågår fortfarande.

Vad är skillnaden på normaltid och sommartid?

Normaltid, som ibland också kallas vintertid, är den tid som gäller resten av året, alltså från sista söndagen i oktober till sista söndagen i mars. Sommartid är normaltiden plus en timme. Så om klockan är 07.00 normaltid, så blir den 08.00 när sommartid börjar.

Skillnaden märks främst under vår och höst. På sommaren är det redan så ljust att effekten inte är särskilt märkbar, men på våren gör sommartiden att kvällarna plötsligt blir mycket ljusare.

Vem tjänar på sommartid?

Det finns vissa branscher som faktiskt gynnas av sommartid. Här är några exempel:

  • Fritidsindustrin: folk tränar, promenerar och gör fler kvällsaktiviteter när det är ljust längre
  • Butiker och restauranger: fler kunder som shoppar eller äter ute efter jobbet
  • Turism: längre kvällar lockar fler besökare och ökar intäkterna

Men samtidigt innebär sommartid kostnader och krångel för andra, till exempel vården och transportsektorn. Det finns även studier som visar att etermedia, som tv och radio, förlorar publik under ljusare kvällar.

Hur påverkas du av tidsomställningen?

Du kanske inte märker det direkt, men din kropp gör det. Kroppen styrs av en inre biologisk klocka, som i sin tur styrs av dagsljuset. När du plötsligt måste gå upp en timme tidigare, rubbas din dygnsrytm. För de flesta är det övergående, men för vissa – särskilt barn, äldre och personer med sömnbesvär – kan det ta flera dagar eller till och med veckor att vänja sig.

Tips för att klara omställningen bättre:

  • Börja gå och lägga dig lite tidigare några dagar före tidsomställningen
  • Undvik koffein och alkohol kvällen innan
  • Gå ut i dagsljus på morgonen efter omställningen för att hjälpa kroppen att ställa om

Det kan låta som småsaker, men de gör faktiskt stor skillnad.

När infaller sommartid 2024?

Om du är nyfiken på hur det såg ut förra året så började sommartid 2024 den 31 mars och slutade 27 oktober. Samma regler gäller alltså varje år: sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober. Så nästa gång någon frågar dig ”när börjar sommartid?”, vet du exakt vad du ska svara.

Och glöm inte att nästa gång det händer, är när sommartid 2025 träder i kraft.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningstips

  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna
  • Linköpingsmorden – Hur Sveriges mest uppmärksammade dubbelmord fick sitt svar
  • Valloner utseende
  • Gustaf V och hans oäkta barn 
  • Anders Zorns oäkta barn – Sanningen bakom ryktena
  • Titanic överlevande: berättelserna bakom katastrofen
  • Därför firar vi lucia – En ljusets fest med mörka rötter
  • Prinsessan Margarethas oäkta barn
  • Carl Larssons släktträd – Historien bakom Sveriges mest älskade konstnärsfamilj
  • Kungens oäkta barn – Skandalerna som format Europas kungahus
  • Vårdträd – En levande länk mellan historia, tro och gårdsliv
  • Vad hette Stockholm förr? En spännande resa bakåt i tiden
  • Alfred Nobel och hans familj – En släkt full av snille och sprängkraft
  • Mantalslängder – En dold skatt för dig som vill veta mer om historien
  • Profoss – Yrket som skrämde och skyddade på samma gång
  • Axel Munthe och drömmen om Capri
  • Greta Garbos dotter – Myten, ryktena och verkligheten
  • Gamla bouppteckningar avslöjar oväntade detaljer om ditt släktträd
  • Myndighetsålder för kvinnor
  • Familjerättslagar
  • Hitta bra länkar för domboksforskning
  • Häxprocesser och trolldomsransakningar
  • Landskapslagarna i Sverige
  • Myndighetsåldern för män
  • Vigselålder
  • Tips 3
  • Vägledning 9
  • Skilsmässa
  • Så funkar en smörkärna
  • Rockhuvud
  • Tips 2
  • Jästkrans-jästring
  • Gamla västgötska dialektord
  • Vägledning 7
  • Vägledning 3
  • Okänd moder

Info

  • Om domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se