Snabbfakta
- 1600-tal: Skilsmässa tilläts vid hor eller rymning, dömdes av domkapitlen
- 1734 års lag: Äktenskapsmål flyttades till världsliga domstolar
- 1810: Domstolar kunde döma vid mordförsök, livstidsstraff, mental sjukdom >3 år
- 1915: Hemskillnad och medling införs
- 1973: 6 månaders betänketid för par med barn under 16
Sveriges skilsmässolagar har förändrats radikalt över 400 år – från en absolut förbjudande kyrklig hållning på 1500-talet till dagens fria val att skilja sig efter sex månaders betänketid. För släktforskare som möter äktenskapsskillnadsmål i domböckerna är det viktigt att förstå vilken lag som gällde vid just den tidpunkten.
Hur har skilsmässolagarna förändrats?
| Period / lag | När kunde man få skilsmässa? |
|---|---|
| Gällande lag i början av 1600-talet | Skilsmässa var tillåten om en av partnerna 1) begått äktenskapsbrott eller 2) rymt sin väg. Skilsmässorna var ytterst få eftersom de tilläts först efter att förlikningsförsök, varningar och bestraffningar misslyckats. Äktenskapsskillnadsmålen dömdes av kyrkans domstolar – domkapitlen. |
| 1660-talet | Nu gick det att få kunglig dispens för skilsmässa om den ena partnern försökt mörda eller hade grovt misshandlat den andra. Kungen gav då domkapitlet rätten att avgöra äktenskapsskillnadsmålet ”efter sitt samvete”. Fram till 1690-talet var dispenserna få. |
| 1700-talet | Under detta århundrade började kunglig dispens ges för flera orsaker. |
| 1734 års lag (gällde från 1/9-1736) | Äktenskapsskillnadsmålen skulle nu dömas av de världsliga domstolarna, men domkapitlen skulle fortfarande utfärda skiljebreven. |
| 1810 års kungliga förordning | Domstolarna kunde nu döma till äktenskapsskillnad om en av makarna blev dömd till landsförvisning, livstidsstraff, mordförsök på sin make, eller om någon av makarna varit ”galen” i över tre år och ingen förhoppning om bättring fanns. Kunglig dispens kunde ges för fler orsaker – dödsdom, fästningsstraff, äreförlust, vanfrejdande brott, slöseri, dryckenskap, våldsamt sinnelag, samt när stridigheterna mellan makar övergick till ”avsky och hat”. Dock skulle partnerna ha varnats innan och varit dömda att leva åtskilda ett tag. |
| 1860 års förordning | De som önskade skilsmässa skulle först varnas av kyrkoherden i församlingen, och om det inte hjälpte skulle de varnas av kyrkorådet. Om dessa varningar inte hjälpte skulle rätten döma paret att bo isär ett år, och eventuellt utdöma förbud mot att träffa den andre partnern under det året. Först efter dessa prövningar tilläts skilsmässa. |
| 1915 års äktenskapslagstiftning | De som ville skiljas skulle först träffa en medlare. Efter medlingen kunde domstolen döma till ett års hemskillnad. Utöver tidigare skilsmässoorsaker kunde man nu få skilsmässa om man levat åtskilda i tre år (eller två år om den ena givit sig av). Snabbskilsmässa kunde utdömas vid hor, smitta med venerisk sjukdom, mordförsök/grov misshandel, fängelsestraff >3 år, missbruk eller mental sjukdom >3 år. |
| 1968 (gällde från 1/7-1969) | Snabbskilsmässa vid horsbrott fick man inte längre utan att domstolen först skulle pröva vad som var bäst för barnen. Det blev lättare att skiljas då det inte längre behövdes ett intyg om ”djup och varaktig söndring mellan makarna”. |
| 1973 (gällde från 1/1-1974) | Medlingen blev frivillig. Sex månaders betänketid infördes om det fanns barn under 16 år i äktenskapet eller om endast en av makarna ville skiljas. |
Var hittar jag äktenskapsskillnadsmålen?
Var målen registrerades beror på tidsperioden:
- Före 1734: I domkapitlets protokoll. Domkapitlen var stiftets högsta beslutsorgan med uppgifter inom kyrka och äktenskapsfrågor. Materialet ligger hos respektive landsarkiv under stiftets arkivnummer.
- 1734–1810: I häradsrättens dombok (för bedömning) plus domkapitlets protokoll (för utfärdande av skiljebrev).
- 1810–1915: I häradsrätten + ofta också i domkapitlet om det krävdes kyrkliga varningar.
- 1915 och framåt: I häradsrätten (senare tingsrätten) som familjerättsligt mål.
Vad är hemskillnad?
Hemskillnad var ett juridiskt institut som infördes 1915 och innebar att makarna formellt levde åtskilda under en bestämd tid – oftast ett år – innan slutgiltig skilsmässa kunde meddelas. Tanken var att ge paret tid att överväga sitt beslut och eventuellt försonas.
Hemskillnaden hade rättsliga konsekvenser: makarna fick separat bohag, ekonomiska frågor reglerades, och hustrun fick ofta ett bidrag till sitt uppehälle. Hemskillnaden avskaffades 1973 till förmån för den enklare betänketidsmodellen.
Specialfall – kvinnors möjligheter
Före 1900-talet var det betydligt svårare för en kvinna att initiera skilsmässa än för en man. Under 1600- och 1700-talet kunde en hustru söka skilsmässa men hade ofta dåliga praktiska möjligheter att överleva ekonomiskt efter en eventuell skilsmässa. Husbondemakten gav också mannen rätt att aga sin hustru (men inte grovt misshandla), vilket gjorde det svårt att bevisa ”grov misshandel”.
Efter 1810 års förordning blev kvinnors möjligheter större – mordförsök, grov misshandel och mental sjukdom var nu giltiga grunder oavsett om det var mannen eller kvinnan som var den drabbade.
Vanliga frågor
Vad var en ”förlikning” före skilsmässan?
Förlikning var ett försök att försona makarna innan rätten dömde till skilsmässa. Kyrkoherden, kyrkorådet eller domkapitlet skulle först ”uppmana till bättring”, varna och försöka medla. Bara om förlikningen misslyckades kunde rätten gå vidare med skilsmässan. Det här är en av anledningarna till att skilsmässor var så få före 1900-talet.
Vad är ett skiljebrev?
Ett skiljebrev är det officiella dokumentet som bekräftade en skilsmässas slutgiltighet. Före 1973 utfärdades skiljebrev av domkapitlet efter att domstolen dömt till skilsmässa. Brevet behövdes för att den enskilde sedan skulle kunna gifta om sig.
Kunde man få annullering istället för skilsmässa?
Ja. Annullering – att äktenskapet förklarades ogiltigt från början – var möjligt på grunder som mödommen redan brustit före vigseln, släktskap inom förbjudna led, eller äktenskap ingånget under tvång. Annullering var en mycket starkare och sällsyntare åtgärd än skilsmässa.
När kom ”snabbskilsmässa”?
Begreppet snabbskilsmässa kom med 1915 års äktenskapslagstiftning. Det innebar att man kunde skiljas utan föregående hemskillnad om någon av makarna begått grova brott (hor, mordförsök, grov misshandel) eller var långvarigt sinnessjuk eller missbrukare.
Var skilsmässa stigma?
Ja, mycket. Före 1900-talet var skilsmässa nästan universellt skammigt. Den frånskilde – särskilt om hen ansetts orsakat skilsmässan – kunde få svårt att gifta om sig, bli kollektivt motarbetad i samhället och tappade ofta sin sociala status. Det här är en orsak till att många olyckliga äktenskap pågick under hela livet.
Var i kyrkbokshandlingarna ser jag att ett par skilts?
I husförhörslängderna noteras paret som ”skilda” eller ”hemskilda”. I äldre källor (1600- och 1700-tal) kan det stå ”skild från sin man/hustru” som en kort notis. För att hitta själva domen måste du gå till häradsrättens dombok eller domkapitlets protokoll.
Källor och vidare läsning
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber. (Standardverket om äldre svensk lag.)
- Hafström, Gerhard. Den svenska familjerättens historia.
- 1734 års lag, Giftermålsbalken – Wikisource
- 1915 års äktenskapslagstiftning – Riksarkivet
- Andersson, Gudrun. Tingets kvinnor och män: Genus som norm och strategi under 1600- och 1700-tal.
