Snabbfakta om emigrationen
- Period: 1830-talet till 1930-talet, ca 100 år av massutvandring
- Antal: cirka 1,3 miljoner svenskar emigrerade, varav ungefär 1 miljon till USA
- Nettoförlust: ca 1 miljon (många återvände)
- Genombrottsår: 1846, Bishop Hill-utvandringen
- Toppår: 1887 (50 786 personer lämnade Sverige)
- Sverige: sjunde plats i Europa räknat på utvandrare
- Huvudhamn: Göteborg, sekundärt Stockholm och Malmö
- Amerikansk folkräkning 1890: ca 800 000 svenskamerikaner
Mellan 1830-talet och 1930-talet emigrerade cirka 1,3 miljoner svenskar, ungefär en femtedel av hela rikets befolkning under perioden. För släktforskaren är emigrationen samtidigt en historisk tragedi och en arkivisk skattgömma: dokumentationen av utvandringen är bland den mest detaljerade i världen, tack vare svensk kyrkobokföring, amerikansk invandringskontroll och flera stora register som bevarats. Den här artikeln går igenom emigrationens vågor, dess orsaker, de svenska och amerikanska källor du kan använda för att följa din emigrant, från flyttningsbetyget i hemförsamlingen till Ellis Island och vidare in i Mellanvästern.
Emigrationens fem vågor
Den svenska emigrationen kan delas in i tydliga vågor med olika karaktär, orsaker och utvandringsregioner:
| Period | Karaktär | Antal/år (ungefär) |
|---|---|---|
| 1840-talet | Pionjärer, religiösa sektgrupper | ~400/år |
| 1850-talet | Tidig massvåg, kolonigrundande | ~2 200/år |
| 1868–1873 | Missväxtåren, första storvågen | ~32 000/år (toppår 1869) |
| 1879–1893 | Emigrationens kulmen, 485 000 utvandrare på 15 år | ~30 000–50 000/år (toppår 1887) |
| 1894–1930 | Slutvågen, ungdom och städer | ~10 000–25 000/år (toppår 1923) |
Pionjärerna 1841–1850
Den moderna svenska emigrationen inleds vanligtvis med Gustaf Unonius, ”svenska emigrationens fader”, som 1841 lämnade Uppsala med hustru, tjänarinna, knähund och några studentkamrater. Han grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Peter Cassel från Kisa följde 1845 till Iowa där han grundade Nya Sverige.
Den verkligen omvälvande gruppemigrationen kom dock 1846 med Erik Jansson och hans sekt erikjansarna. Jansson, en bondepredikant från Biskopskulla i Uppland, brände Luthers skrifter på bål och drog till sig anhängare framförallt från Hälsingland (särskilt Alfta) och Gästrikland. Fram till 1854 utvandrade cirka 1 500 personer till Bishop Hill i Illinois. Erik Jansson själv mördades 1850, men kolonin levde vidare och är fortfarande ett minnesmärke över svenskemigrationen.
Tidig massvåg 1850-talet
Under perioden 1851–1855 utvandrade enligt Tabellverkets (föregångare till SCB) statistik 11 148 personer till Amerika. Det inkluderade både fortsatta religiösa grupputvandringar och nu också enskilda bönder och hantverkare som lockades av amerikanska landreklam.
Missväxtåren 1868–1873
Den första riktiga vågen i massutvandring kom med missväxtåren 1868–1869. Då utvandrade 80 000 svenskar, fler än under hela perioden 1830–1860 sammanlagt. Bakgrunden:
- Missväxt 1867–1869 i hela Norden, kalla somrar, dåliga skördar
- Homestead Act 1862, amerikansk lag som erbjöd 65 hektar (160 acres) gratis mark efter fem års bosättning
- Tysta tider efter inbördeskriget 1861–1865, Amerikas demobiliserade armé skapade arbetsmöjligheter
- Brev hem från tidiga emigranter, ofta överentusiastiska, spreds som folkkär läsning
Emigrationens kulmen 1879–1893
De 15 åren 1879–1893 är emigrationens stora topp. Sammanlagt 485 000 svenskar utvandrade under perioden. Toppåren med över 40 000 utvandrare var 1881, 1882, 1887, 1888 och 1892. Det absoluta toppåret var 1887 med 50 786 utvandrare, varav 46 252 till USA.
Utvandringen skedde nu främst till Mellanvästern, Minnesota, Iowa, North och South Dakota, samt Nebraska, Kansas, Illinois och Wisconsin. När bristen på jord ökade sökte sig många längre västerut till Colorado, Montana, Idaho, Utah och Washington där skogsarbetet lockade.
Slutvågen 1894–1930
Omkring sekelskiftet förändrades emigrationens karaktär. Utvandringen blev mer urban, nu reste fler ogifta ungdomar från svenska städer till amerikanska städer (särskilt Chicago och New York). Toppåren under den sista perioden var:
- 1904–1907: ~20 000 utvandrare/år
- 1910: ~23 000 utvandrare
- 1923: ~25 000 utvandrare
Under denna sista period spred sig emigranterna över större geografiska områden i USA. Många kom att hamna i Washington, norra Kalifornien och även Texas.
Vilka emigrerade: och varför?
Emigrationen påverkade Sverige strukturellt. Ungefär 20 procent av männen och 15 procent av kvinnorna som föddes under senare delen av 1800-talet lämnade Sverige. Den huvudsakliga emigrantprofilen:
| Egenskap | Detalj |
|---|---|
| Ålder | 15–35 år (genomsnitt 22 år) |
| Yrke | Mestadels bönder, drängar, pigor, hantverkare |
| Civilstånd | Tidigt: familjer; senare: enskilda ungdomar |
| Religion | Tidigt: ofta frikyrkliga; senare: blandat |
| Region (tidigt) | Hälsingland, Gästrikland, Uppland |
| Region (kulmen) | Småland, Värmland, Öland, Östergötland, Dalsland |
| Region (sent) | Malmöhus, Halland, Norrbotten, städerna |
| Lågrepresenterat | Mälardalen, främst Norrland (utom Hälsingland) |
Den vanliga emigranten lämnade Sverige för en kombination av push- och pull-faktorer:
- Push-faktorer: fattigdom, jordbrist, fattigvårdsstigmat, religiöst tryck, militärtjänst
- Pull-faktorer: Homestead Act, höga amerikanska löner, släktbrev, religionsfrihet, demokratiska ideal
Den svenska sidan: så följer du utvandraren hemma
Den legala emigrationen lämnar tydliga spår i svenska kyrkoarkiv. Sökordningen:
- Utflyttningslängd i hemförsamlingen. Personens namn, ålder, hemort, vart hen flyttade. Detta är förstahandskällan
- Husförhörslängdens marginalanteckningar. Ofta står ”till Amerika” eller ”till N. Amerika” med datum
- Flyttningsattest. Personen tog med sig ett intyg från kyrkoherden, ibland med kopia i arkivet
- SCB:s emigrationsstatistik. Från 1851 årligen, baserat på passjournaler. Från 1858 även med kyrkans uppgifter
- Pass och passjournaler. Fram till 1860 krävdes pass både för in- och utresa (även mellan svenska orter). Passjournaler finns hos länsstyrelserna
- Emihamn och Emisjö. Databaser hos Riksarkivet och Emigrantinstitutet med uppgifter om utresor från Göteborg, Stockholm och Malmö
Bröderna Larssons emigrantagentarkiv
En särskilt värdefull resurs är Bröderna Larssons emigrantagentarkiv från Berghems församling, Västergötland. Företaget bedrev verksamhet 1876–1913 och arkivet återupptäcktes 1954 på en loge när verksamheten lades ned 1919. Materialet innehåller:
- Räkenskaper och kopieböcker
- Brev från eventuella emigranter, 109 volymer med 300–400 brev vardera från 1879–1910
- Kontrakts- och biljettstammar 1876–1913
Breven gäller frågor om priser, resvägar, bestämmelseorter, men innehåller också personliga upplysningar om motiven för utvandringen. För forskaren med rötter i Västergötland eller södra Sverige är detta arkiv en guldgruva.
Resvägar och resans verklighet
Resan från Sverige till Amerika gick i regel via flera etapper:
| Etapp | Detalj |
|---|---|
| Hemförsamling → Göteborg | Tåg från 1860-talet, dessförinnan häst och vagn eller båt |
| Göteborg → Hull (England) | Mindre ångbåt över Nordsjön, 2–3 dagar |
| Hull → Liverpool | Tåg tvärs över England |
| Liverpool → New York | Atlantångbåt, 8–14 dagar beroende på årstid |
| New York / Ellis Island | Karantänkontroll, dokumentation (Ellis Island från 1892) |
| New York → Mellanvästern | Tåg via Chicago eller New York Central |
Den klassiska direktlinjen Göteborg, New York etablerades 1915 av Svenska Amerikalinjen. Dess passagerarlistor finns bevarade 1916–1971 hos Riksarkivet.
Den amerikanska sidan: så följer du emigranten över
När din emigrant nått USA finns ett stort antal källor att följa hen i:
| Källa | Period | Vad du hittar |
|---|---|---|
| Castle Garden-listor | 1855–1890 | Namn, ankomstdatum, fartyg, ursprungsland |
| Ellis Island-listor | 1892–1924 | Detaljerade ankomstuppgifter, släktingar, slutdestination |
| U.S. Federal Census | Vart 10:e år 1850–1950 | Hushåll, ålder, yrke, börda i USA, etnicitet |
| State Census | Delstatsvarierande, ofta vart 5:e år | Som federala men oftare |
| Naturalisationspapper | Hela perioden | Ansökan om amerikanskt medborgarskap, mycket detaljerade |
| Lutheranska kyrkoböcker | Hela perioden | Som svenska, födelse, vigsel, död |
| Augustana-kyrkans arkiv | Från 1860 | Den svensklutherska kyrkan i USA |
| Tidningar och annonser | Hela perioden | Hjälpsökta-annonser, dödsannonser |
| Cemetery records / find a grave | Hela perioden | Begravningsuppgifter med födelse- och dödsår |
Naturalisationspapper: ovärderlig källa
När en emigrant blev amerikansk medborgare gick processen oftast i två steg:
- Declaration of Intention (”First Papers”), formell intention om att bli medborgare. Krävde minst 2 års bosättning
- Petition for Naturalization (”Second Papers”), ansökan om medborgarskap. Krävde minst 5 års bosättning
Båda dokumenten innehåller detaljerade personuppgifter: födelseort i Sverige (ofta socken!), ankomstdatum, fartygets namn, eventuell make/maka. För släktforskaren är naturalisationspapper ofta nyckeln att hitta exakt vilken socken emigranten kom från, något som ibland försvinner i svenska kyrkboksspår.
Den första svenska kolonin: Nya Sverige 1638
Det är värt att nämna att svenska kontakter med Nordamerika är äldre än massemigrationen. Den första svenska kolonin Nya Sverige grundades 1638 i Delaware-dalen. Den existerade som svensk koloni i bara 17 år (till 1655 när nederländarna tog över), men ättlingarna till nya svenskar finns kvar i området och Svenskamerikanska historiska museet i Philadelphia hyllar arvet. För släktforskare med rötter i Värmland, Närke och Dalarna kan vissa förfäder gå tillbaka till denna allra tidigaste utvandring.
Återinvandring
Inte alla emigranter stannade i Amerika. En betydande andel återvände till Sverige, med eller utan förmögenhet. Mellan 1871 och 1910 var 116 107 av Sveriges 240 413 invandrare återinvandrare från Amerika. Många återvände för att:
- Ärva en gård i Sverige
- Gifta sig med någon hemma
- Pensioneras, ofta efter ett par decennier i USA
- Misslyckats, de mindre lyckosamma vände också tillbaka
I husförhörslängden känner du igen återinvandrare på markeringar som ”från N. Amerika” eller ”återflyttad från USA”. Deras erfarenheter spreds i bygden och förstärkte i sin tur emigrationen.
Var du börjar din emigrationsforskning
För att följa en specifik emigrant rekommenderas följande arbetsflöde:
- Bekräfta utvandringen i hemförsamlingen. Utflyttningslängd och husförhörslängd för rätt år
- Hitta utresehamn. Göteborg vanligast, sök i Emihamn-databasen
- Identifiera fartyg och datum. Emihamn ger ofta detta
- Sök ankomst på Ellis Island eller Castle Garden. FamilySearch och Ancestry har databaserna
- Sök i amerikanska folkräkningar. 1880, 1900, 1910, 1920, 1930 är mest värdefulla, fritt sökbara
- Sök naturalisationspapper. Hos National Archives (NARA) i USA
- Sök lokala församlingsarkiv i bosättningsorten, Augustana-kyrkan och andra
- Sök i Find a Grave för slutuppgifter
Vanliga frågor om emigrationen
Hur många svenskar emigrerade till Amerika?
Cirka 1,3 miljoner mellan 1830-talet och 1930-talet, varav ungefär 1 miljon till USA. Nettoförlusten för Sverige (efter återinvandring) var ungefär 1 miljon människor. Sverige hamnar på sjunde plats i Europa räknat på utvandrare.
När var emigrationens toppår?
1887 med 50 786 utvandrare totalt, varav 46 252 till USA. Perioden 1879–1893 var emigrationens kulmen med 485 000 utvandrare på 15 år. 1882 hade 50 178 utvandrare, nästan lika många.
Vad var Homestead Act?
Amerikansk lag från 1862 som gav nybyggare gratis mark, ungefär 160 acres (65 hektar), efter fem års bosättning och bruk. Lagen var en av de starkaste pull-faktorerna för svensk emigration, särskilt under missväxtåren 1868–1869.
Varifrån emigrerade flest svenskar?
Tidigt (1840-talet): Hälsingland, Gästrikland, Uppland. Under kulmen (1880-talet): Småland, Värmland, Öland, Dalsland, Östergötland. Sent (1900-talet): Malmöhus, Halland, Norrbotten och städerna. Mälardalen och norra Norrland (utom Hälsingland) var underrepresenterade.
Vad är Bishop Hill?
En koloni grundad 1846 i Illinois av profeten Erik Jansson och hans sekt erikjansarna. Sammanlagt cirka 1 500 svenskar utvandrade dit fram till 1854, främst från Hälsingland (särskilt Alfta). Jansson mördades 1850. Kolonin är fortfarande ett minnesmärke över svensk emigration.
Hur hittar jag emigranten i Sverige?
I utflyttningslängden för hemförsamlingen, husförhörslängdens marginalanteckningar (”till Amerika”), flyttningsattest om bevarad, samt Riksarkivets databaser Emihamn och Emisjö. SCB:s emigrationsstatistik från 1851 ger också uppgifter.
Hur hittar jag emigranten i USA?
Via Ellis Island-listor (1892–1924), Castle Garden-listor (1855–1890), amerikanska federal census (vart 10:e år från 1850), naturalisationspapper hos National Archives, samt lutheranska kyrkoböcker i bosättningsorten. FamilySearch och Ancestry har det mesta digitalt.
Vad är ”prepaid tickets”?
Förskotterade biljetter som vänner och släktingar i USA köpte och skickade hem till svenskar som ville emigrera. Under 1880-talet reste 40–50 procent av emigranterna på sådana biljetter. Systemet gjorde att även fattiga kunde emigrera och förklarar varför emigrationen ”förstärkte sig själv”, tidiga utvandrare drog över hela släkter.
Källor och vidare läsning
- SO-rummet, Emigrationen
- Wikipedia, Emigrationen från Sverige till Nordamerika
- SCB, Så påverkade utvandringen Sveriges befolkning
- Hans Högman, Utvandringen till USA
- Riksarkivet, Emihamn och Emisjö
- Moberg, Vilhelm. Romansviten Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna, Sista brevet till Sverige
- Svenska Emigrantinstitutet, Växjö
Läs vidare på Domboksforskning
