Domboksforskning – startsidan

Svenska domböcker & släktforskning
En väg in i historien

Källor & arkivforskning

Riksarkivets digitala forskarsal, komplett guide för släktforskare

Publicerat Lästid 5 minSkribent

Snabbfakta om Digitala forskarsalen

  • Tidigare namn: SVAR (Svensk arkivinformation)
  • Driftsansvar: Riksarkivet (myndighet)
  • Gratis sedan: 1 februari 2018 efter regeringsbeslut
  • Innehåll: 100+ miljoner digitaliserade dokument
  • URL: sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
  • Krav: ingen registrering för basanvändning

Riksarkivets digitala forskarsal är Sveriges största gratis arkivresurs för släktforskare. Här finns över 100 miljoner digitaliserade dokument: kyrkoarkiv från 1600-talet, mantalslängder, bouppteckningar, militära rullor, domböcker, brandförsäkringar och mycket annat. Sedan 1 februari 2018 är allt gratis efter att regeringen anslog 10 miljoner kronor extra till Riksarkivet för att avskaffa abonnemangsavgifterna. Här är komplett guide till hur du använder den.

Innehållsförteckning

Bakgrund: från SVAR till Digitala forskarsalen

Tjänsten har en lång historia. Den startade som SVAR (Svensk arkivinformation), en betaltjänst där Riksarkivet digitaliserade och tillhandahöll arkivmaterial mot abonnemangsavgift. Materialet i SVAR utgick ursprungligen från mormonernas mikrofilmer som digitaliserats till svartvita skannings-bilder.

I september 2017 meddelade regeringen att Riksarkivet skulle få 10 miljoner kronor extra i budgeten för 2018 så att abonnemangsavgifterna kunde tas bort. Riksarkivarie Karin Åström Iko motiverade beslutet med att ”att den digitala forskarsalen ska kosta medan det är gratis att beställa fram handlingar analogt och läsa på plats har inte varit logiskt”.

Den 1 februari 2018 blev tjänsten gratis, samtidigt som den bytte namn till ”Digitala forskarsalen”. Detta var ett av de viktigaste besluten för svensk släktforskning under 2010-talet.

Vad finns i Digitala forskarsalen?

Innehållet är imponerande omfattande. Här är de viktigaste typerna av material:

Källa Period Vad det innehåller
Kyrkoarkiv 1600-tal, nutid Födelseböcker, vigselböcker, dödböcker, husförhörslängder, in-/utflyttningslängder, sockenstämmoprotokoll
Mantalslängder 1642–1990 Skattelängder årsvis, hela Sverige
Domböcker 1500-tal till 1900-tal Häradsrätters och rådhusrätters protokoll
Bouppteckningar 1700-tal till 1980 Häradsrätter, vissa rådhusrätter
Militära rullor 1620-tal till 1900-tal Rullor, stamrullor, generalmönsterrullor
Folkräkningar 1880, 1890, 1900, 1910, 1930 Sökbara databaser med personuppgifter
Sjömanshus 1700-tal till 1900-tal Sjömäns tjänstgöring och liv
Emigrantregister 1869–1951 Sverige-Amerika och andra utvandringar
Jordeböcker 1500-tal till 1900-tal Hemmanens skattenivå och natur
Lantmäteriakter 1600-tal till 1900-tal Kartor, förrättningsprotokoll, skifteshandlingar

Så söker du effektivt

Steg 1: Starta från huvudsökningen

Gå till sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen. Översikten visar tematiska ingångar: ”Personer”, ”Platser”, ”Verksamheter” etc. Välj ”Sök i alla arkiv” om du vill söka brett, eller specifikt arkiv om du vet vad du letar efter.

Steg 2: Använd den arkivpedagogiska strukturen

Riksarkivet följer strikt arkivlogik: arkivbildare → arkivserie → volym → bild. Lär dig denna struktur:

  • Arkivbildare: myndigheten som skapade arkivet (t.ex. ”Skara stadsförsamling”)
  • Arkivserie: typen av handling (t.ex. ”C I, Födelse- och dopbok”)
  • Volym: den fysiska boken (t.ex. ”C I:5, 1751–1770”)
  • Bild: den specifika sidan

Steg 3: Använd NAD för specifik sökning

NAD (Nationella arkivdatabasen) är ett kraftfullt verktyg för att söka i arkivbeskrivningarna. Du kan filtrera per ort, period, arkivbildare. Riksarkivet meddelade i april 2026 att de utvecklar NAD för bättre sökfunktioner.

Steg 4: Spara sökningar och bokmärken

Skapa ett gratiskonto för att kunna spara sökningar och favoriter. Detta är ovärderligt om du arbetar med större forskningsprojekt.

Användbara genvägar och tips

Tips 1: Använd direktlänkar till specifika socknar

Varje arkivbildare har en unik referenskod (t.ex. SE/GLA/13420 för Skara stadsförsamling). När du hittat rätt socken, bokmärk URL:en så slipper du söka igen.

Tips 2: Bildvisaren har många funktioner

Riksarkivets bildvisare har funktioner många missar:

  • Zoom, mycket bra på vissa material
  • Rotera bilden, när bilden är skannad upp och ned
  • Justera kontrast och ljusstyrka, avgörande för svartvita mikrofilmsbilder
  • Ladda ner högupplöst bild, för svår-läst material kan du ladda ner och processa i bildredigerare

Tips 3: Mormonernas mikrofilmer = svartvita

Mycket av Riksarkivets äldre material är skannade mormonmikrofilmer. Dessa är svartvita och ibland svårlästa, särskilt vid bläckfläckar eller fuktskador. För kritiska dokument kan du komplettera med ArkivDigital som har färgfoto från originalet.

Tips 4: Folkräkningarna är sökbara

Folkräkningarna 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 är inte bara bilder utan sökbara databaser. Du kan söka på personnamn över hela Sverige och hitta personer även om du inte vet vilken socken de tillhörde.

Vad finns INTE i Digitala forskarsalen?

Trots det omfattande innehållet finns vissa luckor:

  • Inte allt är digitaliserat ännu. En stor del av arkivmaterialet finns fortfarande bara analogt.
  • 1990-tal och framåt, mycket modernt material är inte digitaliserat på grund av integritetsskäl.
  • Vissa kyrkoarkiv är ofullständiga, bränder och förluster har drabbat enstaka socknar (t.ex. Stockholms stadsbrand 1697).
  • Lokala stadsarkiv, Stockholms stadsarkiv, Göteborgs stadsarkiv och Malmö stadsarkiv har eget material som inte alltid finns i Riksarkivet.

För material som saknas i Digitala forskarsalen kompletterar många forskare med ArkivDigital, som har drivit ett omfattande digitaliseringsarbete sedan 2005 och har egen kyrkobokssamling som ibland är mer komplett.

Skillnaden mot ArkivDigital

Många släktforskare använder både Digitala forskarsalen och ArkivDigital eftersom de kompletterar varandra:

Aspekt Digitala forskarsalen ArkivDigital
Pris Gratis Abonnemang (2 195 kr/år 2026)
Bildkvalitet Mest svartvita mikrofilmsskanningar Färgfoto från originalet
Omfattning 100+ miljoner bilder 104+ miljoner bilder
Sökfunktioner Klassisk arkivstruktur, NAD Eget index, register
Domböcker Omfattande Omfattande
Bouppteckningar Omfattande Omfattande, ofta bättre kvalitet

För djupare analys, läs vår jämförelse mellan ArkivDigital och Riksarkivets Digitala forskarsal.

Vanliga frågor

Är Riksarkivets Digitala forskarsal verkligen helt gratis?

Ja, sedan 1 februari 2018. Du behöver inget abonnemang och ingen registrering för basanvändning. Ett gratiskonto låter dig spara sökningar och favoriter.

Hur skiljer sig Digitala forskarsalen från SVAR?

SVAR var det tidigare namnet på samma tjänst när den var en betaltjänst. När den blev gratis 2018 bytte den namn till Digitala forskarsalen. Materialet är detsamma.

Vad är skillnaden mellan Riksarkivet och Digitala forskarsalen?

Riksarkivet är den svenska arkivmyndigheten. Digitala forskarsalen är deras webbtjänst för att tillgängliggöra digitaliserat material. Riksarkivet har också fysiska arkiv som inte finns digitaliserade.

Varför är vissa bilder svartvita och dåligt kvalitet?

Mycket av det äldre materialet kommer från mormonernas mikrofilmer som skannats svartvita. Riksarkivet fotograferar idag i färg, men allt äldre material är inte omfotograferat.

Kan jag ladda ner bilder?

Ja, du kan ladda ner enskilda bilder i högupplöst format. Bulk-nedladdning är begränsad av tekniska och rättsliga skäl.

Hur hittar jag rätt församling för en gård?

Använd ortregister eller Riksarkivets eget sökverktyg. Du kan också använda Genlines sockenregister.

Behöver jag konto för att söka?

Nej, du kan söka och visa bilder anonymt. Konto behövs bara för att spara sökningar, favoriter och kommentarer.

Är all svensk arkivinformation digitaliserad?

Nej, långt ifrån. Mycket material finns fortfarande bara analogt, särskilt äldre material som ännu inte mikrofilmats. Riksarkivet jobbar systematiskt med digitaliseringen.

Källor

Om författaren

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Kommentarer

Skriv en kommentar