Snabbfakta om fallet
- Tidpunkt: Viste härads ting 1674
- Brott: Misshandel – slagit två blånader
- Den åtalade: Bengt Erichsson på Stombnen i Bäreberg
- Den slagna: Ingial Suensdotter i Crusegården
- Påföljd: 6 marker böter
- Anmärkningsvärt: Bötessumman lägre än vad 1734 års lag senare skulle stipulera
- Arkivkälla: Viste häradsrätt AIa:7, bild 247
Misshandelsmål är bland de allra vanligaste i 1600-talets domböcker. De flesta är korta, sakliga noteringar utan psykologisk djup – och ändå avslöjar de en hel del om sin tids samhälle. Ett av Maritas mest kompakt utvalda exempel är från Bäreberg 1674 där Bengt Erichsson erkände att han slagit pigan Ingial två blåmärken. Domen blev 6 marker – och det är just bötessumman som är intressant.
Originaltexten ur domboken
bergh bekiendhe sig slaget Ingial Sũens-
dotter i Crũsegårdhen tũå blånadher,
plichte efter lag 6 marker.
Bötessumman som inte stämmer
Det här fallet är intressant ur juridiskt perspektiv. Enligt landslagen som var i kraft 1674 (Magnus Erikssons landslag i sin Kristoffers version) skulle en blånad ge 2 daler i böter. Två blånader borde alltså ge 4 daler = 16 marker.
Bengt fick bara 6 marker. Varför?
Möjliga förklaringar:
- Lokal sedvänja. Olika häradsrätter i Sverige hade olika bötespraxis. Västergötland kan ha haft mildare bötestariffer än lagen formellt föreskrev.
- Förmildrande omständigheter. Kanske fanns det skäl (provokation, självförsvar i delvis) som domaren tog hänsyn till men inte registrerade i protokollet.
- Erkännande. Att Bengt själv erkände kan ha gett en rabatt på bötessumman.
- Kvinnans status. Ingial Suensdotter var möjligen piga eller dräng, och misshandel av ”lägre” stånds personer dömdes ibland mildare.
När 1734 års lag senare ersatte landslagen reglerades misshandelsböterna mer entydigt. Men under 1670- och 1680-talet var domarnas utrymme för skön större.
Tre orter – var ligger de?
Fallet binder ihop två gårdar i Bäreberg och en namnsignatur:
- Stombnen i Bäreberg – gård, ev. modernare stavning ”Stommen”. Detta var Bengts arbets-/bostadsplats.
- Crusegården i Bäreberg – annan gård. Här bodde Ingial. ”Cruse-” är en gammal släktnamnsindikation, möjligen efter en tidigare ägare med namnet Kruse.
- Bäreberg – socken/by i Viste härad. Senare Åse-Viste härad (efter 1811).
Att rätten registrerade båda gårdsnamnen ger oss tydlig social geografi – två arbetsföra personer från olika gårdar i samma by kom i konflikt. Det var inte ovanligt – grannfejder mellan gårdar var en av de vanligaste orsakerna till misshandelsmål.
Vad hände senare?
Vi vet inget om vad som hände efter rättsutslaget – men fallet öppnar flera frågor en släktforskare kan följa:
- Bengt Erichsson på Stombnen – sök honom i mantalslängderna för Bäreberg 1674. Var han bonde, dräng eller arrendator?
- Ingial Suensdotter – ovanligt kvinnonamn. Sök i kyrkbok efter födelse på 1640–1650-talet i Bäreberg eller närliggande socken. Hennes patronymikon (Suensdotter) säger att fadern hette Sven.
- Crusegården – sök efter gårdsnamnet i jordeböcker och äldre kartor. Var det en frälsegård eller skattegård?
- Andra mål med Bengt – sök efter andra mål med samma namn i Viste härads protokoll 1670- och 1680-talet. Var detta en engångshändelse eller var Bengt återkommande i rätten?
Vanliga frågor om fallet
Vad är en ”blånad”?
Blånad är ett blåmärke som uppstår vid slag. I 1600- och 1700-talets svenska rätt var det en juridisk kategori – en specifik typ av skada som mätte hur grovt misshandelsbrott var.
Är 6 marker mycket?
Cirka 1½ daler silvermynt – några dagars lön för en daglönare. Det är inte ruinerande, men inte heller obetydligt. För Bengt var det förmodligen smärtsamt.
Fick Ingial ersättning?
Som målsägare hade hon traditionell rätt till en tredjedel av böterna – cirka 2 marker. Plus eventuell privat överenskommelse mellan parterna utöver det formella domen.
Varför erkände Bengt?
Det vet vi inte. Men erkännande var ofta strategiskt – att neka och bli fälld kunde ge dubbla böter. Att erkänna var ärlig och snabb resolution.
Var det vanligt att män slog kvinnor?
Tyvärr ja. Hustruslag var formellt förbjudet 1734 men dömdes mycket sällan i häradsrätter. Misshandel mellan icke-makar (som i detta fall) dömdes oftare.
Källor och arkivreferenser
- Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:7, bild 247 (originalprotokoll)
- Marita Perssons transkription, publicerad på domboksforskning.se 2007–2010
- Magnus Erikssons landslag, Såramålsbalken (gällde 1674)
- 1734 års lag, Missgärningsbalken kap. 35 (senare jämförelse)
- Inger, Göran. Svensk rättshistoria. Liber.
