Snabbfakta om fallet
- Tidpunkt: Viste härads ting 1675
- Brott: Ärekränkning (okvädesord)
- Den åtalade: Knuth Carlsson, befallningsman i Tengennestorp
- Den kränkte: Erich Bengtsson
- Plats för brottet: Inför sittande häradsrätt – under pågående ting
- Påföljd: 3 marker böter
- Arkivkälla: Viste häradsrätt AIa:8, bild 35
Ett av de mest pedagogiska målen från Maritas Viste-transkriptioner är fallet med hundsfott i Tengennestorp 1675. Det handlar om en befallningsman som arbetade åt en adelsdam – och som under pågående häradsrättsförhandling skrek ett grovt skällsord åt en bonde. Det här fallet säger oss något viktigt om tingsfriden, social jämlikhet inför lagen och hur ärekränkning fungerade i 1670-talets Sverige.
Originaltexten ur domboken
fallningzman Knũth Carlßon i Tengen-
neßtorp kalladhe Erich Bengtßon in-
för sittiandhe Rätten hũnsfotte plich-
tar ___ 3 marker.
Tre saker fallet avslöjar
1. Tingsfriden var inte värd mer än 3 marker (eller var den det?)
Att förolämpa någon under pågående tingsförhandling borde formellt ha gett tveböte – dubbla böter – eftersom det bröt mot tingsfriden. Tingsfrid var lagens särskilda skydd som gjorde brott på tingsplatsen extra allvarliga.
Men Knuth fick bara 3 marker – standardbötet för okvädesord. Det här kan tolkas på olika sätt:
- Häradsrätten ansåg möjligen att skällsordet inte var allvarligt nog för tveböte
- Att Knuth var befallningsman åt en högreståndsdam kan ha mildrat domen
- Praxis var inte konsekvent – olika häradsrätter dömde olika hårt
- ”Hundsfott” var ett så vanligt ord att rätten såg på det med viss överseende
2. Social rang skyddade inte
Det här är fallets verkligt anmärkningsvärda detalj. Knuth Carlsson arbetade åt välborna jungfru Christina Lilliehöök – en adelsdam av hög rang. Han var hennes befallningsman, alltså den person som administrerade hennes gods och egendomar. I praktiken var han en av de mer mäktiga personerna i Viste härad.
Ändå fick han böta. Och Erich Bengtsson – som från protokollet ser ut att vara en vanlig bonde – fick sin upprättelse genom rättens utslag.
Det här visar att ärekränkning var formellt jämställt mellan stånd i 1670-talets Sverige. Det var något ovanligt i Europa vid den här tiden. Inom adelns egna kretsar reglerades äran i regel genom dueller eller informella förlikningar – men gentemot underordnade var det rätten som löste ärendet.
3. ”Hundsfott” – ett historiskt skällsord
Ordet hundsfott betyder bokstavligen ”hundens fitta” eller ”hundvagina”. Det var ett av de grövre okvädesorden i tidigmodern svenska och förekommer hundratals gånger i 1600-tals-domböckerna.
Andra liknande okvädesord från samma tid:
- Tjuv – anklagelse om stöld, allvarligt eftersom det implicerade brott
- Hora – anklagelse om sexuellt umgänge utanför äktenskap
- Trollkona – anklagelse om häxeri, livsfarligt
- Skälm – allmänt skurk eller bedragare
- Tjuvkona – kombination av tjuv- och hora-anklagelse, mycket grovt
Det här fallet är ett av de mer ”milda” – Erich blev kallad något grovt men inte anklagad för specifika brott. Hade det varit ”tjuv” eller ”trollkona” hade bötet sannolikt blivit dubbelt eller mer.
Vem var jungfru Christina Lilliehöök?
Familjen Lilliehöök var en gammal svensk adelssläkt med rötter i Västergötland. Christina var en av flera generationer kvinnliga medlemmar – ”jungfru” som titel betyder att hon var ogift. Hennes gods i Viste-området krävde en befallningsman som Knuth Carlsson för att fungera, eftersom hon själv troligen bodde någon annanstans eller var minderårig.
Det här ger oss ett genealogiskt fönster. Sök i adelskalendrar och Riddarhusets arkiv för att identifiera vilken Christina Lilliehöök som var aktiv i Viste härad 1675.
Hur du kan följa upp fallet
- Knuth Carlsson – som befallningsman finns han säkert i Lilliehööks familjearkiv eller i godsräkenskaper. Sök även i mantalslängderna för Tengennestorp.
- Erich Bengtsson – som målsägare har han troligen andra mål i häradsrätten också. Sök efter andra mål med samma namn i Viste härads protokoll från 1670-talet.
- Lilliehöök-godset i Viste – via jordeböcker kan du identifiera vilka socknar och gårdar som hörde till Christina Lilliehööks egendom 1675.
- Tengennestorp som ort – idag kanske kallat Tengnesstorp eller liknande. Sök via Riksarkivets ortnamnsregister.
- Konflikten bakom – varför uppstod schismen mellan Knuth och Erich? Sök andra mål i samma ting där båda är inblandade.
Vanliga frågor om fallet
Varför skrek Knuth ut ”hundsfott” under pågående rättegång?
Det vet vi inte – domboken nämner inte motivet. Kanske var Knuth själv part i målet och tappade fattningen, kanske vittnade Erich mot någon Knuth stödde. Spekulationer är spännande men inte fakta.
Var 3 marker mycket pengar 1675?
Ungefär en knapp daler silvermynt – några dagars lön för en daglönare. För en befallningsman var det smärtsamt men inte ruinerande. Vissa bönder med begränsade tillgångar hade dock svårt att betala även 3 marker, och deras börda kunde bli en kossa eller dagsverken.
Hade jungfru Christina Lilliehöök något ansvar för Knuths böter?
Nej, inte direkt. Knuth bötade som privatperson för det han sa. Adelsdamen kunde dock ekonomiskt hjälpa honom om hon ville behålla honom som befallningsman.
Vad fick Erich Bengtsson av böterna?
Som målsägare fick han traditionellt en tredjedel av bötesbeloppet – cirka 1 mark silvermynt. Resten gick till häradet och kungen (eller frälsemannen om brottet skett på frälsejord).
Vad sa Knuth själv om saken?
Domboken ger inte parternas röster – bara rättens slutsats. Det är en av domboksforskningens centrala begränsningar: vi får domarna men sällan vittnesmålen.
Källor och arkivreferenser
- Arkiv Digital – Viste häradsrätt AIa:8, bild 35 (originalprotokoll)
- Marita Perssons transkription, publicerad på domboksforskning.se 2007–2010
- Lilliehööks släktarkiv – Riksarkivet
- Mantalslängder för Tengennestorp/Viste härad 1670-talet
- SAOB (Svenska Akademiens ordbok) – ordet ”hundsfott” och dess historia
