Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
domboksforskning-logo

Skeppslag

När du forskar i domböcker från Uppland stöter du förr eller senare på begreppet skeppslag. Det är en geografisk och rättslig indelning som kan förvirra många släktforskare, eftersom den inte förekommer i resten av Sverige. I stället för häradsrätt hittar du protokoll från exempelvis Bro skeppslags ting eller Olands skeppslags häradsrätt, men funktionen är i praktiken densamma.

Att förstå skeppslagens historia ger dig som forskare en djupare insikt i varför uppländska arkivserier ser ut som de gör, och var du ska leta efter domböcker, bouppteckningar och andra rättsliga handlingar som rör dina förfäder längs Östersjökusten.

Vad termen betyder

Ett skeppslag är en geografisk och rättslig indelning som motsvarar ett härad, men som endast förekommer i Upplands kustområden. Skeppslaget hade en egen tingsrätt med samma domstols- och tingsfunktion som en vanlig häradsrätt. För dig som släktforskare innebär detta att du behandlar skeppslagens domböcker, bouppteckningsprotokoll och andra rättsliga handlingar precis som du skulle behandla material från ett härad i övriga landet.

Namnet kommer från det fornnordiska systemet där varje sådant område skulle hålla i ordning ett krigsskepp åt kungens flotta. Indelningen behölls även sedan den militära funktionen försvunnit, och blev till en rent civil och rättslig enhet under medeltiden och framåt.

Historisk kontext

Skeppslagens ursprung går tillbaka till den fornnordiska ledungen, det vill säga den militära flottorganisation som låg till grund för det tidiga svenska rikets försvar. Längs Östersjökusten organiserades bygderna i skeppslag där varje socken inom skeppslaget hade som plikt att utrusta och bemanna ett skepp med roddare, styrman och proviant när kungen kallade ut ledungen.

Detta var en högst praktisk organisation. Kustbygden var sårbar för sjöangrepp, och samtidigt rymde den de hamnar och den befolkning som krävdes för att bygga och bemanna en skärgårdsflotta. När ledungen som militär institution gradvis avvecklades under medeltiden, främst genom att kungen i stället tog ut skatt i pengar och naturaprodukter, försvann den militära uppgiften. Indelningen i skeppslag bestod dock, och övergick till att fungera som civila domsagor på samma sätt som häraderna i inlandet.

Under stormaktstiden och fram till 1800-talets reformer fortsatte skeppslagen att vara den lokala rättsliga grundenheten i kustsocknarna. Bland de mest kända märks Bro skeppslag, Olands skeppslag och Frösåkers skeppslag, alla belägna i Roslagen och Upplands kustband. Varje skeppslag omfattade ett antal socknar och hade sitt eget tingsställe där lagläsare eller häradshövding höll ting flera gånger om året.

Juridisk grund och 1734 års lag

När Sveriges rikes lag av 1734 trädde i kraft jämställdes skeppslagstingen helt med häradsrätterna. I Rättegångsbalken behandlas häradsrätt och skeppslagsrätt parallellt, och samma processregler gällde. Häradshövdingen, eller en av honom förordnad lagläsare, dömde tillsammans med nämnden bestående av tolv bofasta bönder från skeppslagets socknar.

Skeppslagsrätten dömde i samma typer av mål som vilken häradsrätt som helst:

  • Tvister om jord, arv och bördsrätt
  • Bouppteckningar och arvskiften efter avliden
  • Mindre brottmål såsom slagsmål, stöld och ärekränkning
  • Fastebrev och lagfarter på fastigheter
  • Förmyndarärenden och omyndighetsförklaringar
  • Skuldfordringar och kontraktstvister

Grövre brott som kunde leda till dödsstraff eller livstidsstraff prövades visserligen i första instans av skeppslagsrätten, men gick alltid vidare till hovrätten, i detta fall Svea hovrätt, för fastställelse. Bötesnivåerna följde 1734 års lag, där exempelvis en typisk böter för enkelt slagsmål kunde ligga på 3 daler silvermynt, medan grövre misshandel kunde ge 40 daler silvermynt eller mer, en summa som motsvarade ungefär en pigas årslön vid den tiden.

Hur termen förekommer i domböckerna

När du öppnar en dombok från ett uppländskt skeppslag möts du av rubriker som påminner mycket om de från en vanlig häradsrätt. Typiska formuleringar i protokollen är:

  • ”Anno 1712 den 14 october höltz laga ting medh allmogen af Frösåkers skieppslag uthi sochnestugan i Häfverö sochn…”
  • ”Vid laga winterting med Bro och Wätö skieppslag åhr 1745…”
  • ”Olandz skieppslagz häradzrätt sammanträdde till laga hösteting…”

Lägg märke till att skrivaren ibland använder formen ”skieppslag” eller ”skeppslagh” med stavningsvariationer, och att termen ”häradsrätt” ofta kombineras med skeppslagets namn. Detta visar tydligt att de två begreppen var utbytbara i praktiken.

I bouppteckningar från skeppslagsområdena anges normalt formuleringen ”förrättad i NN sochn, NN skeppslag”. Du hittar också uppgifter om vilken häradshövding eller lagläsare som förestod förrättningen. Eftersom kustbönderna ofta hade både jordbruk och fiske som inkomstkällor är bouppteckningarna från skeppslagen särskilt intressanta. De innehåller ofta poster som båtar, nät, ryssjor, fiskredskap och sjöbodar utöver det vanliga lösöret från gården.

Forskartips för släktforskare

Här följer några konkreta råd för dig som forskar i skeppslagsmaterial:

1. Identifiera rätt skeppslag. Innan du börjar leta i arkiven måste du veta vilket skeppslag din socken tillhörde. Häverö, Singö och Väddö låg till exempel i Frösåkers skeppslag, medan Börstil och Hökhuvud hörde till Olands skeppslag. En översikt över de uppländska skeppslagen finns i de flesta handböcker om svensk lokalförvaltning.

2. Sök materialet hos rätt landsarkiv. Skeppslagens arkiv förvaras hos Landsarkivet i Uppsala eller hos Stockholms stadsarkiv beroende på skeppslag och tidsperiod. De äldsta domböckerna kan också finnas digitaliserade hos Riksarkivet och tillgängliga via SVAR och ArkivDigital.

3. Använd skeppslaget som geografisk ram. När du letar bouppteckningar, lagfarter eller arvsskiften ska du söka under skeppslagets namn, inte bara under sockennamnet. Skeppslagens renoverade domböcker, som skickades in till hovrätten, kan vara enklare att läsa och har ofta personregister.

4. Tänk på kustbygdens särdrag. I skeppslagsdomböckerna förekommer ofta mål som rör fiskerätter, strandrätt, vrak och sjöfartsärenden. Om din förfader var fiskare, lots eller skeppare kan du hitta värdefull information om hans verksamhet i protokollen från skeppslagstinget.

5. Var uppmärksam på senare omorganisationer. Under 1800-talet slogs många skeppslag samman med angränsande härader, och domsagornas gränser ändrades flera gånger. För forskning efter cirka 1850 måste du kontrollera vilken domsaga som tog över skeppslagets ärenden för att hitta rätt arkivserie.

Vanliga frågor

Var fanns skeppslagen geografiskt?

Skeppslagen fanns enbart i Uppland, längs Östersjökusten och i Roslagen. De omfattade kustsocknarna från trakten av Stockholm i söder upp till gränsen mot Gästrikland i norr. I övriga Sverige fanns motsvarande indelning inte, utan där användes uteslutande häradsindelningen.

Är skillnaden mellan skeppslag och härad viktig för min forskning?

I praktiken nej. Skeppslaget fungerar exakt som ett härad för en släktforskare, och samma typer av handlingar produceras: domböcker, bouppteckningar, lagfartsprotokoll och fastebrev. Skillnaden ligger främst i namnet och i den historiska bakgrunden, inte i materialets innehåll eller struktur.

Hade skeppslagen kvar några militära uppgifter under 1600- och 1700-talet?

Nej, vid den tid då de flesta släktforskare arbetar i domböckerna hade skeppslagens militära funktion sedan länge upphört. Ledungen som flottorganisation hade avvecklats redan under medeltiden och ersatts av andra militära system, inte minst det indelningsverk som infördes av Karl XI på 1680-talet. Skeppslaget var alltså under stormaktstid och frihetstid en rent civil och rättslig enhet.

Var hittar jag domböcker från skeppslagen?

Materialet förvaras främst hos Landsarkivet i Uppsala, och för vissa skeppslag närmare Stockholm hos Stockholms stadsarkiv. Stora delar är digitaliserade och tillgängliga via Riksarkivets digitala forskarsal, ArkivDigital och SVAR. De renoverade domböckerna, det vill säga de renskrivna exemplar som skickades till Svea hovrätt, finns hos Riksarkivet.

Vilka är de viktigaste skeppslagen att känna till?

Bland de mest kända skeppslagen märks Bro skeppslag, Olands skeppslag, Frösåkers skeppslag, Väddö och Häverö skeppslag, Lyhundra skeppslag samt Åkers skeppslag. Var och en av dessa omfattar ett antal socknar, och om dina anor härstammar från uppländska kustbygder är sannolikheten stor att du kommer att stöta på minst ett av dem i din forskning.

Se även

  • Häradsrätt
  • Tingslag

← Tillbaka till hela dombokslexikonet

Forskningstips

  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Så lär du dig tyda en gammal handstil
  • Domböcker online – hur du gör och var du hittar dem
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna
  • Linköpingsmorden – Hur Sveriges mest uppmärksammade dubbelmord fick sitt svar
  • Valloner utseende
  • Gustaf V och hans oäkta barn 
  • Anders Zorns oäkta barn – Sanningen bakom ryktena
  • Titanic överlevande: berättelserna bakom katastrofen
  • Därför firar vi lucia – En ljusets fest med mörka rötter
  • Prinsessan Margarethas oäkta barn
  • Carl Larssons släktträd – Historien bakom Sveriges mest älskade konstnärsfamilj
  • Kungens oäkta barn – Skandalerna som format Europas kungahus
  • Vårdträd – En levande länk mellan historia, tro och gårdsliv
  • Vad hette Stockholm förr? En spännande resa bakåt i tiden
  • Alfred Nobel och hans familj – En släkt full av snille och sprängkraft
  • Mantalslängder – En dold skatt för dig som vill veta mer om historien
  • Profoss – Yrket som skrämde och skyddade på samma gång
  • Axel Munthe och drömmen om Capri

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se