Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
  • Valutaomräknare
  • Handstilstränare
  • Datumkonverterare
  • Domboksexempel
  • Vägledning
domboksforskning-logo

Förkortningar och latinska uttryck i kyrkoböcker: komplett guide

Posted on 22 July 202621 May 2026

Snabbfakta om förkortningar och latin

  • Vanligaste förkortningar: d., f., g., sn., hh., hustru, sal., oä., u.ä.
  • Vanligaste latinska uttryck: anno, nat., bap., copul., sep., aetat., ibm.
  • Månadsnumrering: 7ber = september, 8ber = oktober, 9ber = november, 10ber/Xber = december
  • Latinet: användes flitigt fram till mitten av 1800-talet, försvinner gradvis
  • Standardverk: Lintrup, Latin för släkthistoriker (3:e uppl., cirka 10 500 ord, perioden 1520–1800)
  • Klassisk fälla: ”d.” kan betyda både ”den”, ”dotter” och ”död”, allt beroende på kontext
  • Stavning: standardiserades på 1820-talet, samma ord kan stavas olika på samma sida
  • Långt s (ʃ): ser ut som ”f” utan tvärstreck, används i början och mitten av ord till 1800-talet

När du som släktforskare öppnar en husförhörslängd från 1780-talet möts du av en värld där prästerna sparade plats genom att förkorta nästan allt. ”Hh. oä. d. f. 14/3 1782 i 7bris” är inte ett kryptiskt meddelande, det är ”Hans hustrus oäkta dotter, född 14/3 1782 i september”. Förkortningar och latinska uttryck är inte bara stilfrågor; de är prästens språk, en yrkesjargong som varje skrivare bemästrade. Den här artikeln går igenom de vanligaste förkortningarna i svenska kyrkoböcker, husförhörslängder, domböcker och bouppteckningar, samt de latinska uttryck du kommer att möta från sent 1500-tal fram till mitten av 1800-talet då latinet gradvis försvinner.

Varför så många förkortningar? Tre praktiska skäl: papper var dyrt och kyrkoböckerna måste hålla i decennier; bläck tog tid att stöpa och klockaren ville inte använda mer än nödvändigt; varje präst hade hundratals notiser per år att göra och en effektiv stil sparade timmar varje vecka. Förkortningarna var konventioner som alla läskunniga i pastoratet kände till.

Vanliga svenska förkortningar: snabbreferens

Civilstånd och relation

Förkortning Betydelse
hh. Hans hustru
g. Gift (ofta med vigselår)
og. Ogift
ogh. Ogift hemma, vuxen som bor kvar hos föräldrarna
enk., änk. Änkling/änka
oä., u.ä. Oäkta barn / utomäktenskapligt
sal., s. Salig, om avliden person
u.m. Utan moder (oftast i fattigvårdsspecifika anteckningar)
tlb. Trolovningsbarn (fött efter trolovning men före vigsel)

Familjeställning

Förkortning Betydelse
s. Son
d. Dotter (i familjekolumn) ELLER död (i datumkolumn)
s.i.f.g. Son i första giftet
s.i.s.g. Son i senare giftet
fosters., fosterd. Fosterson, fosterdotter
stsm., stsd. Styvson, styvdotter
bef. Befordrad / förestående (konfirmation)

Datum och tid

Förkortning Betydelse
d. Den (före datum)
f. Född (före årtal) ELLER fader (i annan kontext)
döpt d. Döpt den
d:o, do. Dito = detsamma (hänvisning till föregående uppgift)
ibm., ib., ibid. Ibidem = på samma plats
a.c. Anno currentis = innevarande år
a.p. Anno praeteriti = föregående år

Plats

Förkortning Betydelse
sn. Socken
förs. Församling
past. Pastorat
l. Län
h. Härad
De farligaste förkortningarna: d. och f. Båda har flera betydelser beroende på sammanhang. ”d.” kan vara: ”den” före ett datum; ”dotter” i familjekolumn; ”död” i dödsdatumkolumn. ”f.” kan vara: ”född” före ett årtal; ”fader” som relationsangivelse; ”förra” i tidsangivelse. Lär dig läsa sammanhanget, samma präst använder oftast förkortningar konsekvent inom samma bok, så studera några säkra exempel innan du tolkar tvetydiga fall.

Latinska uttryck: prästyrkesspråket

Fram till mitten av 1800-talet använde prästerna ofta latin i kyrkoböckerna. Alla präster studerade latin under sin utbildning, och latinska termer var en bildningsmarkör. Här är de vanligaste:

Tid och datum på latin

Latinsk term Betydelse
anno År
Anno 1711 ”Året 1711”
eod., eodem Samma (dag/datum), när flera händelser noterades samtidigt
cir., circa Omkring (ungefärligt)
die Dag
aetat., aet., æt. Aetas = ålder. ”Aetat. 60” = 60 år gammal
anno aetatis suae ”I sitt ålders år”, alltså ”när han var X år gammal”

De latinska månadsnamnen

Månad Latinskt Förkortning
Januari Januarius Jan., Jan
Februari Februarius Febr.
Mars Martii Mart., Mar.
April Aprilis Apr.
Maj Maji Maj.
Juni Junii Jun.
Juli Julii Jul.
Augusti Augustus Aug.
September September 7ber, Sept.
Oktober October 8ber, Oct.
November November 9ber, Nov.
December December 10ber, Xber, Dec.
Den klassiska 7ber-fällan. ”7ber” är inte juli, det är september! Förklaringen finns i den gamla romerska kalendern där mars var årets första månad. Då blev september den sjunde (sep-tem = sju), oktober den åttonde (oc-to = åtta), november den nionde (no-vem = nio) och december den tionde (de-cem = tio). När januari blev årets början flyttades månaderna men namnen behölls. Numreringen 7ber, 8ber, 9ber, Xber levde kvar i latinska dokument långt efter kalenderändringen.

Livshändelser på latin

Latinsk term Betydelse
nat., natus, nata Född (mask./fem.)
bap., baptizatus, baptizati Döpt
renati Döpt (”återfödd”)
copul., copulatus, copulati Vigd
conjugati Vigda
mort., mortuus, mortua Död
defuncti, denati Avlidna
sep., sepultus Begraven
illegitimus, illegitima Oäkta barn (mask./fem.)
spurius, spuria Oäkta (äldre form)
obit, obiit ”Avled, dog”

Familjerelationer på latin

Latinsk term Betydelse
pater Far
mater Mor
filius Son
filia Dotter
uxor Hustru
vidua Änka
viduus Änkling
frater, soror Bror, syster
antecessor matrimonii Föregångare i äktenskapet (förra make/maka)
successor matrimonii Efterträdare i äktenskapet (nuvarande make/maka)

Övriga latinska uttryck

Latinsk term Betydelse
ibm., ibidem På samma plats (samma by, samma gård)
nomen Namn
pagina, pag. Sida
testes Vittnen (vid dop, vigsel)
patrini, susceptores Faddrar
N.N. Nomen nescio = ”Jag känner inte namnet”, används om okänd person
vide Se (hänvisning till annan sida)
vid. supr., vid. infr. Se ovan / se nedan

Kyrkoårets söndagar: datering utan kalenderdatum

I 1600- och 1700-talens födelse- och vigselböcker används ofta kyrkoårets söndagar istället för kalenderdatum. Detta är en av de svåraste fällorna för moderna släktforskare. Söndagar och högtidsdagar har latinska beteckningar som kommer från första ordet i den dagens introitus (ingångspsalm):

Kyrklig beteckning Modern motsvarighet
1:a söndagen i advent Cirka 4 veckor före jul
Trettondedagen (Epiphania) 6 januari
Septuagesima 9:e söndagen före påsk
Sexagesima 8:e söndagen före påsk
Esto mihi / Fastlagssöndagen 7:e söndagen före påsk
Invocavit 1:a söndagen i fastan
Reminiscere 2:a söndagen i fastan
Oculi 3:e söndagen i fastan
Laetare 4:e söndagen i fastan (midfastosöndagen)
Judica 5:e söndagen i fastan (passionssöndagen)
Palmarum Palmsöndagen
Påskdagen (Pascha) Rörlig (22 mars, 25 april)
Cantate 4:e söndagen efter påsk
Söndagen efter trefaldighet (1, 2, 3…) Sommarsöndagar efter Trefaldighetssöndagen
Midsommardagen 24 juni före 1953, sedan flyttbar
Alla helgons dag 1 november (före 1772 års kalenderändring; sedan flyttbar)

För att räkna om en kyrklig dag till kalenderdatum behöver du en kyrkoårstabell för rätt år. Sådana finns tryckta i de flesta släktforskarböcker och digitalt på Rötter.

Två viktiga kalenderhopp. Sverige bytte från julianska till gregorianska kalendern 1 mars 1753, då hoppade datumet från 17 februari direkt till 1 mars. Före detta gällde den julianska kalendern (10–11 dagar efter den europeiska standarden). Märk dessutom det märkliga året 1712 som hade en 30 februari, en misslyckad svensk experimentkalender mellan 1700 och 1712. När du läser datum från perioden 1700–1753 behöver du veta vilken kalender prästen följde.

De vanligaste yrkesförkortningarna

Förkortning Yrke/titel
p. Piga
dr. Dräng
tj. Tjänare
bsn., bs. Bonde, hemmansägare
trp., torp. Torpare
sold. Soldat
korp. Korpral
prst. Präst
past. Pastor (kyrkoherde)
klockare Klockare (ofta utskrivet)
borg., borgare Borgare i staden
handl. Handelsman
handv., hv. Hantverkare
arb. Arbetare
förp. Förpantare (anställd jordbrukare)
inh. Inhyses (hyrde rum hos annan)
f.d. Före detta (om pensionerade hantverkare, drängar)
Tjänsteåret för pigor och drängar. Drängar och pigor hade traditionellt ett tjänsteår från 24 oktober (Simon och Judas dag) till 24 oktober följande år. Mellan dessa datum var det ”fardagar” eller ”ledigveckor” då tjänstefolk fritt kunde söka nya tjänster. Detta är värt att komma ihåg när du läser ut- och inflyttningslängder, många flyttningar koncentreras till oktober/november.

Stavningens utveckling

Stavningsregler i svenska kom inte förrän på 1820-talet med tidskriften ”Iduna” och senare riksdagspublikationer. Före dess kunde samma ord stavas på sex olika sätt, ofta av samma präst på samma sida. Här är några vanliga variationer som kan förvirra:

Modern stavning Äldre varianter
Andersson Andersson, Anderßon, Andersohn, Andersen
Hustru Hustru, hustro, hustrun, h.
Begravd Begrafven, begrafd, begr., sep.
Maja Maja, Maija, Maijja
Kristina Christina, Kristina, Stina, Krestin
Erik Eric, Erich, Erik, Erick
Carl/Karl Carl, Karl, Carel, Carolus (latinsk form)
Det långa ”s”. I 1600- och 1700-talets handskrifter används två olika ”s”: det långa s (ʃ) som ser ut som ett ”f” utan tvärstreck, används i början och mitten av ord; det runda s som vi har idag används bara i slutet av ord. ”Andersson” kan se ut som ”Anderffon”, men det är fortfarande Andersson. Detta är en av de vanligaste felläsningarna för nybörjare. Det långa s försvann ur svensk handskrift i mitten av 1800-talet, ungefär samtidigt med latinet.

Praktiskt arbetsflöde: så tolkar du förkortningar

  1. Identifiera kontexten först, är det en födelsenotis, vigsel, död eller husförhör?
  2. Studera prästens tidigare sidor, samma präst använder förkortningar konsekvent
  3. Sök på samma prästs sida där han skrivit ut ordet fullt, jämför stilen
  4. Använd Genlines förkortningsdatabas eller liknande online-resurser
  5. Korsreferera mellan kyrkoböcker, en oklar förkortning kan klargöras av en motsvarande notis i annan bok
  6. Anteckna osäkerhet med frågetecken eller hakparenteser i ditt släktträd
  7. Vid svår tolkning: posta i Anbytarforums Läshjälp på Rötter

Standardverk och digitala hjälpmedel

Resurs Innehåll
Lintrup, Latin för släkthistoriker (3:e uppl.) Cirka 10 500 ord från perioden 1520–1800, latinska stavningsvarianter, förkortningar, exempelfraser, omfattande sjukdomsterminologi
Anderö & Thorsell, Läsebok för släktforskare (Ica, 3:e uppl., 2004) Standardverket med bokstavstabeller 1600–1900-tal och övningsexempel
Berggren & Thorsell, Vad står det? Tränar konkret texttolkning, övningar med facit
tydatext.se Söktjänst i samarbete med Landsarkivet i Lund för svårtydd handstil
Anbytarforums Läshjälp på Rötter Postar din bild och får hjälp av erfarna släktforskare
svenska.se SAOL, SO och SAOB, tre ordböcker i en sökning för moderna och äldre svenska ord
Riksarkivets handstilstränare Interaktiv träning där du jämför egen tolkning med facit för olika sekel

Vanliga frågor om förkortningar och latin

Vad betyder ”oä.” i kyrkoboken?

”Oäkta barn”, barn fött utanför äktenskap. Skrivs ibland ”u.ä.” (utomäktenskapligt) eller på latin ”illegitimus/illegitima” eller ”spurius/spuria”. Detta var en standardnotering i 1700- och 1800-talets kyrkoböcker. Termen togs ur svenska lagtexten genom 1917 års lag (nr 376) om barn utom äktenskap.

Vad betyder ”hh.” i husförhörslängden?

”Hans hustru”, står vid namnet på husbondens fru. Förkortningen är så vanlig att den ofta utelämnas, men i strukturerade husförhörslängder är ”hh.” standard. Ibland förekommer också ”h.” enbart för ”hustru”.

Är ”7ber” juli eller september?

September. Numreringen kommer från den gamla romerska kalendern där mars var årets första månad. Då blev september den sjunde (sep-tem = sju). Numreringen 7ber, 8ber, 9ber, Xber/10ber levde kvar i latinska dokument långt efter att januari blev årets början.

Vad är skillnaden mellan natus och baptizati?

”Natus” (eller ”nat.”) betyder född. ”Baptizati” (eller ”bap.”) betyder döpt. I 1600- och 1700-talens kyrkoböcker noteras ofta båda separat eftersom födsel och dop kunde vara samma dag eller flera dagar isär. Enligt 1686 års kyrkolag skulle dop ske inom åtta dygn, från 1846 förlängdes till sex veckor. För släktforskaren är födelsedatumet det viktigaste men dopvittnen (”testes” eller ”patrini”) är ofta familjemedlemmar och därför värdefulla.

Vad betyder ”ibidem” eller ”ibm.”?

”På samma plats”. Används i husförhörslängderna och ministerialböckerna för att hänvisa till samma by, gård eller adress som föregående post. Ett tidssparande sätt att slippa skriva ut platsen om och om igen.

Vad betyder ”sal.” eller ”salig”?

”Salig” om en avliden person. ”Sal. Anders Andersson” = ”den avlidne Anders Andersson”. Detta är ett kvarstående uttryck från lutherska teologin där den avlidne ”i Kristi tro” var ”salig” (i himlen). Används också ibland som ”s.” vilket dock kan vara förvirrande eftersom samma bokstav även betyder ”son”.

När försvann latinet ur kyrkoböckerna?

Successivt under 1800-talet. Latinet var dominerande fram till cirka 1850 och försvinner gradvis därefter. Yngre prästers utbildning förändrades och latinets centrala plats minskade. Vid 1900-talets början är latinet i princip försvunnet utom som enstaka termer. På landsbygden levde det kvar längre än i städerna.

Vad är skillnaden mellan d:o och ibm.?

”d:o” (dito) betyder ”detsamma” och syftar på den föregående uppgiften, exempelvis samma datum, samma efternamn eller samma yrke. ”ibm.” (ibidem) betyder specifikt ”på samma plats”, det vill säga geografiskt. De har olika användning men ibland förekommer ”d:o” som platsförkortning också.

Var hittar jag en kyrkoårstabell?

I de flesta släktforskningshandböcker, exempelvis Anderö-Thorsells Läsebok för släktforskare. Tabeller finns även gratis på Rötter och i många släktforskningsprogram inbyggda. För 1700-talet behöver du också tänka på kalenderändringen 1753, då Sverige bytte från juliansk till gregoriansk kalender.

Källor och vidare läsning

  • Genline, Förkortningar i svenska kyrkoböcker
  • Släktingar, Latin för släktforskare
  • Lintrup, Latin för släktforskare (PDF, hallandsslaktforskare.se)
  • tydatext.se, Läshjälp för svårläst text
  • svenska.se, SAOL, SO, SAOB i en sökning
  • Lintrup, Jojje. Latin för släkthistoriker, 3:e uppl. (perioden 1520–1800)
  • Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth. Läsebok för släktforskare, 3:e uppl. (Ica, 2004)
  • Berggren, Anna-Lena & Thorsell, Elisabeth. Vad står det? (Sveriges Släktforskarförbund)

Läs vidare på Domboksforskning

  • Dombokslexikon
  • Ordlistor
  • Handstilstränare
  • Domboksexempel
  • Sveriges gamla lagar

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

Leave a Reply Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Forskningstips

  • Förkortningar och latinska uttryck i kyrkoböcker: komplett guide
  • Fattigvård och fattighjon i Sverige förr: rotegång, fattigstuga och fattigauktion
  • Svenska epidemier genom tiderna: från digerdöden till spanska sjukan
  • Emigrationen till Amerika: så hittar du utvandrade släktingar
  • Carin Görings svenska släkt: friherrinnan Fock från Stockholm
  • August Strindbergs familj: tre äktenskap och fem barn
  • Riddarhusordningen 1626 när adeln blev en sluten klubb
  • Midsommarens historia i Sverige: från Johannes Döparen till nationaldagen
  • Sockenstämmoprotokoll för släktforskaren, en glömd guldgruva
  • Riksarkivets digitala forskarsal, komplett guide för släktforskare
  • Skattechocken på 1960-talet när Sverige tog hårdast i Europa
  • Bouppteckning som källa, så läser du den för släktforskning
  • ArkivDigital eller SVAR? Jämförelse för släktforskare 2026
  • 1734 års lag, när den moderna svenska rätten föddes
  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Valborgsmässoaftonens historia: från Walpurga till studentvalborg
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Påskens historia i Sverige: från vårblot till påskkärringar
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Domböcker online – hitta, söka och läsa svenska domböcker digitalt
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se