August Strindbergs familj: tre äktenskap och fem barn

August Strindberg (1849–1912) är Sveriges mest internationellt kände författare, och en av landets mest komplicerade familjemän. Hans tre äktenskap, fem överlevande barn och stora syskonskara ger släktforskaren en rikt dokumenterad familj att utforska, med spår i kyrkoarkiv över hela Sverige och Europa. Den här artikeln går igenom Strindbergs föräldrar, syskon, fädernesläkt från Ångermanland, hans tre hustrur och fem barn, samt nyckelplatser där släkten bodde, från Stockholm och Kymmendö till Schweiz, Berlin och Paris.

Föräldrar och syskon

Johan August Strindberg föddes 22 januari 1849 som det tredje barnet (men första inom äktenskapet) till grosshandlaren och ångbåtskommissionären Carl Oscar Strindberg (1811–1883) och Ulrika Eleonora ”Nora” Norling (1823–1862). Modern var dotter till en skräddarmästare och hade arbetat som servitris på Liljeholmens värdshus när hon inledde förhållandet med Carl Oscar. De gifte sig 1847 efter att redan ha fått två söner före äktenskapet. Hon födde totalt elva barn varav sju överlevde till vuxen ålder.

Sju överlevande syskon (av elva födda):

Modern Ulrika Eleonora dog 20 mars 1862 i lungtuberkulos när August var nyss fyllda 13 år. Under hennes sjukdomstid sköttes hushållet av pigan Emilia Charlotta Pettersson, drygt 30 år yngre än Carl Oscar. Efter sorgeårets slut gifte fadern om sig med henne, och 1864 fick paret sonen Emil, Augusts halvbror.

Fädernesläkten: från Ångermanland till Stockholm

Strindberg-släkten har sina äldsta belägg i Multrå socken i Ångermanland. Den äldste kände stamfadern är bonden Olof från sent 1400-tal. Klassresan från fattig bonde- och prästfamilj till välbärgad Stockholmsborgerskap tog flera generationer.

Henric Hindriksson Strinnberg: namnets ursprung

Den första som bar namnet ”Strinnberg” (senare Strindberg) var Henric Hindriksson som föddes 1708. Han var komminister i Sundsjö församling i Jämtland och tog namnet efter sin hembys Strinne i Multrå. 1746 gifte han sig med majorsdottern Maria Elisabeth Åkerfelt, ett ovanligt giftermål mellan låg prästkast och adel. Prästkarriären tog dock aldrig riktigt fart och familjen levde i stor fattigdom.

Zacharias Strindberg: klassresenären

Den verkliga klassresan började med Augusts farfar Zacharias Strindberg. När han var tolv år sändes han till Stockholm med matsäck, för att aldrig återse sitt barndomshem. Han togs om hand av sin mormor i Stockholm och utnyttjade Åkerfelt-släktens kontaktnät. Han etablerade sig successivt:

• Kryddkramhandlare på Västerlånggatan, nära Mynttorget i Gamla stan
• Stadsmajor, en sorts lokal polischef
• Frimurare från 1793
• 1815: en av grundarna av Auroraorden, ordenssällskap som existerar än i dag
• Författarådra: skrev pjäser och lustspel

Zacharias gifte sig 1793 med snickardottern Anna Johanna Neijber. De fick fyra barn, ett av dem var Oscar, Augusts far. Strindberg-släkten var nu etablerad i huvudstadens övre kretsar.

De tre äktenskapen

August Strindberg gifte sig tre gånger. Alla tre äktenskapen slutade i skilsmässa, alla tre lämnade efter sig barn, och alla tre påverkade hans författarskap djupt.

Första äktenskapet: Siri von Essen (1877–1891)

Barnen från det första äktenskapet:

• Kerstin (1878–1878), dog inom dygnet
• Karin (1880–1973), senare Karin Smirnoff, dramatiker och författare
• Greta (1881–1912), skådespelerska, omkom i tågolyckan i Malmslätt 1912
• Hans (1884–1917), försäkringstjänsteman och matematiker

Det första äktenskapet är källan till Strindbergs mest spektakulära litterära självbiografi, romanen En dåres försvarstal (1895), där han ger sin version av äktenskapets uppslitande gräl. Boken är ett av världslitteraturens hårdaste partsinlagor och har påverkat Strindbergs eftermäle som ”kvinnohatare”.

Andra äktenskapet: Frida Uhl (1893–1897)

Barnet från andra äktenskapet:

• Kerstin (född 1894), gifte sig med bokförläggaren Ernst Sulzbach. De fick sonen Christoph ”Stoffi” Sulzbach

Frida Uhl tillhörde en mycket katolsk familj. Hennes mor, en hängiven katolik, fick stort inflytande över Strindberg. I ett brev 1894 skrev August: ”Jag känner Guds hand vila över mig.” Detta är den period då Strindbergs så kallade Inferno-kris började, en period av paranoia, ockulta experiment och alkemiska försök som dokumenterades i romanen Inferno (1897).

Tredje äktenskapet: Harriet Bosse (1901–1904)

Barnet från tredje äktenskapet:

• Anne-Marie (1902–2007), levde länge i Norge, senare Sigtuna. Gift med fil. dr Anders Wyller; sönerna Arne August och Jørgen. Hon avled 105 år gammal

Barnen och deras livsöden

Strindbergs barn fick mycket olika öden:

Bostäder och nyckelplatser

Strindberg flyttade mycket genom livet. Hans bostäder och vistelseorter är ovanligt väldokumenterade:

Slutet och ”folkets Nobelpris”

Strindberg fick aldrig Nobelpriset i litteratur trots att hans pjäser spelades över hela Europa. Hans verk ansågs för moraliskt vågade av Svenska Akademien. Istället ordnade hans beundrare en insamling 1912 och överlämnade nästan 50 000 kronor som kallades ”folkets Nobelpris”, ett känt fall av folklig protest mot Akademiens beslut.

Fyra månader senare, 14 maj 1912, dog Strindberg av magcancer på Blå tornet, 63 år gammal. Han lämnade efter sig cirka 60 dramer, 10 romaner och lika många novellsamlingar. Begravningen 19 maj 1912 visades på film, ett av Sveriges tidigaste filmiska reportage, och samlade enligt vissa beräkningar 60 000 åskådare.

Källor i arkiven

För släktforskaren som vill följa Strindberg-släkten finns rikt material:

Vanliga frågor om Strindbergs familj

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →