Greta Garbos dotter – barn, ungdom och relationen med Mimi Pollak

Hade Greta Garbo någon dotter? Frågan dyker regelbundet upp i sökmotorer och kommer från spekulationer om den notoriskt hemlighetsfulla stjärnans privatliv. Svaret är att Greta Garbo aldrig fick några egna barn. Hon gifte sig aldrig, dog ogift 1990 och lämnade kvar ett testamente som gav hela hennes förmögenhet till en enda arvinge – hennes brorsdotter Gray Reisfield. Men det finns en betydligt mer intressant och osannolik berättelse i bakgrunden: den unga Greta Gustafsson från Södermalm som blev kär i medstudenten Mimi Pollak på Dramatens elevskola och de trettiotre bevarade breven som visar hur den store filmstjärnan aldrig lyckades släppa taget om sin första stora kärlek. Här är hela historien om Greta Garbos ungdom, barnfrågan och Mimi Pollak-relationen.

Hade Greta Garbo en dotter eller andra barn?

Greta Garbo hade inga barn – varken dotter eller son. Hon gifte sig aldrig och fick aldrig några biologiska eller adopterade barn. Under sitt liv hade hon flera romanser med både män och kvinnor. Bland dem som brukar räknas finns skådespelerskan Mimi Pollak (Sveriges första kvinnliga regissör på Dramaten), regissören Mauritz Stiller, skådespelaren John Gilbert, dirigenten Leopold Stokowski och kostymören Cecil Beaton. Ingen av relationerna ledde till barn.

Att frågan om en dotter över huvud taget uppkommer beror troligen på att Garbo under sina sista fyrtio år i USA levde extremt tillbakadraget. Hon undvek journalister, gav aldrig intervjuer och sågs sällan på offentliga platser. Ryktesspridningen fick fritt spelrum. Konspirationsteorier om hemliga barn cirkulerade från 1930-talet och framåt – inget har någonsin bekräftats. Garbo dog ogift i New York den 15 april 1990, 84 år gammal.

Greta Garbo ung – barndomen på Södermalm

När Greta Garbo var ung hette hon Greta Lovisa Gustafsson. Hon föddes den 18 september 1905 på Blekingegatan 32 på Södermalm i Stockholm i en trång och fattig arbetarlägenhet. Familjen tillhörde det tidiga 1900-talets Södermalmsproletariat. Fadern Karl Alfred Gustafsson var lång och stilig men led av psykiska problem och drack för mycket. Han arbetade i det kommunala renhållningsverket. Modern Anna Lovisa Karlsson, robustare än sin sjuklige man, städade och utförde sysslor i herrskapsfamiljer. Båda kom ursprungligen från småbruksfamiljer i Småland och hade som så många andra flyttat till huvudstaden runt sekelskiftet 1900 för att söka arbete.

Greta hade två äldre syskon. Storebror Sven Alfred Gustafsson emigrerade så småningom till USA och dog där. Storasyster Alva Maria Gustafsson skulle bli skådespelerska som lillasystern men dog i cancer bara 23 år gammal – under Gretas första år i Hollywood. Fadern Karl Alfred dog redan när Greta var 14 år, sannolikt av njurproblem efter att ha smittats i sitt renhållningsarbete. Yngsta flickan hade teatergriller från tidig ålder – hon fascinerades av teatern och regisserade sina kompisar i låtsaslekar och föreställningar.

Skolåren på Södermalm

Som ung gick Greta Garbo i Katrina Södra folkskola på Södermalm. Hon var tystlåten och gillade helst att dagdrömma i fred. Skolan var inget hon trivdes med. Efter faderns sjukdom tvingades hon hoppa av för att hjälpa till med vardagen och den enkla vård som fanns för fattiga hushåll. Enligt egna vittnesmål svor hon då att bli välbärgad som vuxen och slippa samma öde. Katrina Södra skola står kvar i dag och intill den ligger Greta Garbos torg – ett litet torg med runda häckar döpta till hennes minne.

Året hos PUB och den första filmen

Efter faderns död 1919 tog Greta först extraknäck hos en frisör och sökte sedan jobb på varuhuset PUB vid Hötorget i centrala Stockholm. Hon anställdes som expedit i huvudsak i hattavdelningen och började arbeta där som 15-åring. På PUB fastnade hon för första gången på film. Den 12 december 1920 spelade hon en liten biroll i reklamfilmen Herrskap i Stockholm ute på inköp – en 14 sekunder kort reklamsnutt för varuhuset. Detta räknas som Greta Garbos filmdebut. Från samma år finns också ett bevarat klipp där hon som 15-årig modell provar en kappa framför en spegel.

Erik A. Petschler och Luffar-Petter

Året 1922 blev genombrottets år. Regissören Erik A. Petschler steg in på PUB för att köpa en ny hatt. Han möttes av expediten Greta Gustafsson och erkände omedelbart hennes råa talang. Petschler erbjöd henne en roll i sin filmkomedi Luffar-Petter där hon spelade den skojfriska majorsdottern Greta Nordberg. Filmen premiärvisades sommaren 1922. Petschler gav henne också rådet att söka professionell utbildning, ett råd som skulle förändra hennes liv.

Dramatens elevskola 1922 – möte med Mimi Pollak

Några veckor efter Luffar-Petter antogs Greta Gustafsson till Dramatens elevskola i Stockholm. Hon var 17 år gammal och den yngsta i klassen. Årskursen 1922–1925 skulle visa sig innehålla några av svensk filmhistorias mest kända namn: Mimi Pollak, Alf Sjöberg, Märta Ekström, Vera Schmiterlöw och Mona Mårtensson. Med Mimi Pollak och Alf Sjöberg formade Greta en trio som drömde om att revolutionera scenkonsten.

Mimi Pollak var 19 år gammal när de träffades 1922. Hon kom från en helt annan värld än Greta. Född i Karlstad 1903 var hon dotter till välbärgade Wien-immigranter – modern Maria Theresia var konsertpianist och fadern Julius Martin ingenjör och senare disponent vid en mekanisk verkstad. Föräldrarna hade ordnat privatlektioner åt sin dotter som tidigt visat teaterintresse. Mimi hade redan filmdebutredat tidigare samma år i Gustaf Molanders Amatörfilmen (efter prins Wilhelms novell Pärlorna).

Greta Garbos första kärlek – Mimi Pollak

Bland de trettiotre bevarade breven som Greta Garbo skrev till Mimi Pollak under nästan sjuttio år framkommer tydligt att de två unga skådespelarna hade ett passionerat kärleksförhållande under sin tid på Dramatens elevskola. Mimi bar dessa brev i sin handväska hela livet. På elevfotot från sista terminen håller Greta sin arm om en självlysande Mimi. I sina brev tilltalar Greta henne som ”Mimosan” och ”i all evighet min älskade”. Mimi själv kallade Greta för ”Gurra”.

Efter Dramatens elevskola gick de två sina egna vägar. Mimi Pollak förälskade sig i skådespelaren Nils Lundell, som hon skulle gifta sig med och få tre barn tillsammans med. Greta Garbo flyttade till USA 1925 med Mauritz Stiller. Enligt Lena Einhorns roman Blekingegatan 32 (Norstedts 2013), som bygger på breven, hade Mimi svårare att släppa Greta helt än vad Greta hade att släppa Mimi – Garbo kom aldrig helt över sin första kärlek.

Mimi Pollak barn – tre med Nils Lundell

Mimi Pollak barn kom alla från äktenskapet med skådespelaren Nils Lundell (1892–1958). Paret fick tre barn tillsammans. När Mimi berättade i brev att hon väntade sitt första barn svarade Greta Garbo från USA: ”Vad glad jag är över att äntligen få bli pappa”. Formuleringen har blivit ett av de mest citerade uttrycken från deras korrespondens och är enligt Tin Andersén Axell och Lena Einhorn nyckeln till att förstå djupet av deras relation.

Efter födseln av det första barnet fortsatte Mimi Pollak sin långa karriär som skådespelare och blev senare Sveriges första kvinnliga regissör på Dramaten. Hon medverkade i ett trettiotal filmer 1923–1991 och regisserade en lång rad teaterproduktioner. Hon dog den 11 augusti 1999, 96 år gammal, i Stockholm. Hennes brev från Garbo hade hon burit på sig hela livet.

Mauritz Stiller och Gösta Berlings saga

På våren 1923 hade den finländsk-svenske regissören Mauritz Stiller besökt Dramatens elevskola och sett Greta Gustafsson spela teater. Han var i färd med att casta rollen som den italienska adelsdamen Elisabeth Dohna i sin filmatisering av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Stiller sökte någon som såg italiensk ut och Greta passade in. Han bad henne komma hem till sin bostad på Odengatan 7B för provfilmning.

Gösta Berlings saga blev en enorm framgång och lyfte Greta Garbo till internationell uppmärksamhet. Stiller blev inte bara hennes regissör utan hennes personliga mentor och professionella beskyddare. När Metro-Goldwyn-Mayer-chefen Louis B. Mayer 1925 erbjöd Stiller kontrakt i Hollywood insisterade han på att Garbo skulle följa med som del i paketet. De två reste till USA sommaren 1925 med Amerikalinjens fartyg.

Från Stockholm till Hollywood – tiden efter 1925

Greta Garbos testamente

Greta Garbos testamente är en av de handlingar som slutgiltigt bekräftar att hon inte hade några barn. Testamentet skrevs på 1980-talet och registrerades formellt efter hennes död 1990. Hela hennes förmögenhet – uppskattad till mellan 32 och 55 miljoner dollar (motsvarande cirka 550 miljoner kronor i 2024 års penningvärde) – tillföll hennes brorsdotter Gray Reisfield. Gray var dotter till Gretas bror Sven Alfred Gustafsson som emigrerat till USA.

Testamentet omfattade också en stor konstsamling som Greta byggt upp under sitt tillbakadragna liv. Bland de mest värdefulla verken fanns målningar av Pierre-Auguste Renoir, Georges Rouault, Édouard Vuillard och Marie Laurencin. Delar av konstsamlingen såldes senare på Sotheby’s i New York i november 1990 och drog in cirka 20 miljoner dollar. Ingen enda annan arvinge nämns i testamentet – ingen dotter, ingen son, inget adopterat barn.

Litterära gestaltningar av Garbo och Pollak

Två svenska romaner har hämtat inspiration från breven mellan Greta Garbo och Mimi Pollak:

• Tin Andersén Axell: Djävla älskade unge! (Fischer 2005). Bygger direkt på brevkorrespondensen som Axell fick tillgång till efter Mimi Pollaks död 1999. Titeln är ett direkt citat ur Gretas brev.
• Lena Einhorn: Blekingegatan 32 (Norstedts 2013). Fokuserar på tiden 1920–1925 från Södermalm via PUB och Dramaten till avresan till USA.

Båda författarna är övertygade om att relationen mellan Greta och Mimi var en verklig kärleksrelation, inte bara en intensiv vänskap. Brevens tonfall och innehåll gör det svårt att tolka på annat sätt. Lena Einhorn har beskrivit hur breven visar en ”levnadsglad Gurra” – en helt annan person än den mystiska ikonen Garbo som Hollywood senare skulle skapa.

Greta Garbo i Stockholm i dag

Sätt att minnas Greta Garbos ungdomstid finns över hela Södermalm. Barndomshuset på Blekingegatan 32 revs på 1970-talet men strax norr om platsen finns Greta Garbos torg med sina runda häckar. Katrina Södra skola där hon gick står kvar. Södra Teatern vid Mosebacke torg – där den unga Greta stod och drömde – finns fortfarande. Varuhuset PUB vid Hötorget står också kvar, ombyggt men igenkännligt. Greta Garbo är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm efter att askan förts hem från USA år 1999.

Vanliga frågor om Greta Garbos barn och ungdom

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →