Gamla västgötska dialektord är en del av det kulturarv som bevaras och hyllas av människor i Västergötland. Dialekten har en särskild plats i den svenska kulturhistorien och har influerat många andra dialekter runt om i Sverige. De gamla västgötska dialektorden ger en unik inblick i hur människor talade i Västergötland för länge sedan och kan…
Author: Marcus Eriksson
Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.
Mökränkning, lägersmål och lönskaläge i 1734 års lag
Snabbfakta Mökränkning: Sexuellt umgänge mellan två ogifta personer (äldre term) Lönskaläge: Samma sak, modernare term efter kyrkans inflytande växte Otidigt sängelag: Förtidigt samlag före vigsel – mildare brott Böter: 10 daler (mannen) + 5 daler (kvinnan) första gången Skärpning: Dubbla, tredubbla och fyrdubbla böter vid återfall Lägersmål är ett av de vanligaste brotten i 1600-…
Uppbud, fastebrev och bördsrätt – så lagfärdes gårdar i domboken
Snabbfakta Uppbud: Tillkännagivande på tinget att en gård säljs Antal uppbud: Tre på varandra följande ting enligt landslagen Fastebrev: Det historiska motsvarigheten till dagens lagfart Bördsrätt: Släktingars förköpsrätt till gården Hittas i domboken: Under rubriken Lagbud eller Uppbud För släktforskare som söker efter förfäders gårdar är uppbud och fastebrev guld värt. När en gård bytte…
Okänd moder
(historia – förr) Från början av 1600-talet till 1995. Beskrivning av när och hur lagen ändrades. Vilka bestämmelser fanns runt begreppet okänd moder? Hur ändrades lagen? 1600-talet Den här lagen fanns ej i början av 1600- talet. 1778 Ogifta mödrar fick enligt en kunglig förordning rätt att föda sitt barn i hemlighet utan att uppge…