Vilka länder firar Lucia? Sverige, Norden, Italien och USA

Vilka länder firar Lucia i dag och varifrån kommer själva traditionen? I vilka länder firas lucia över huvud taget – och vilka firar lucia mest? Luciafirandet är i första hand en svensk högtid, men vitklädda flickor med tända ljus i håret finns även i Norge, Danmark, Finland, Italien och i svenskamerikanska föreningar i USA och Kanada. Varje land firar på sitt sätt. Det svenska luciatåget med sång och lussekatter är unikt, medan italienarna hedrar Sankta Lucia som helgon i storslagna processioner i hemstaden Syrakusa. Här är hela historien om vilka länder som firar Lucia, hur firandet ser ut och vad som förenar och skiljer dem åt.

Vilka länder firar Lucia? Här är listan

Lucia firas i dag i minst tio länder runt om i världen. Traditionerna varierar från landsslut till lokalt firande och från katolsk helgondag till luthersk skoltradition. Här är översikten:

Firandet delas in i två huvudtyper. Den katolska traditionen kring helgonet Sankta Lucia förekommer i Italien, Malta, Filippinerna och andra katolska länder. Den svenska ljushögtiden med luciatåg och saffransbröd har spridits främst till Norden och till svenskamerikanska föreningar utomlands. De två traditionerna delar dagen (13 december) men har helt olika uttryck.

Sverige – luciatraditionens moderna hem

Sverige är luciafirandets moderna hemvist. Den nutida svenska luciatraditionen etablerades runt sekelskiftet 1900 och blev nationell från 1927 när Stockholms Dagblad utsåg den första allmänt kända Lucia genom en mediakampanj. På Skansen i Stockholm hade luciatraditionen presenterats redan 1892 som en västsvensk folksed värd att bevara. Rötterna finns i Västsverige – Dalsland, Bohuslän, Västergötland och Värmland – där lucior burit ljus och bröd till gårdsfolket sedan minst 1700-talet.

Finland – luciatraditionen som identitetsmarkör

Finland har ett djupt rotat luciafirande med särskild betydelse för landets svenskspråkiga minoritet. Den första bekräftade svenska Lucian i Finland fanns vid Svenska fruntimmerskolan i Åbo år 1898. Vid Vörå Folkhögskola valdes en Lucia 1913 och på Högvalla husmodersskola fanns seden från 1919. Det första riktiga luciatåget efter svensk förebild ordnades i Helsingfors år 1930 med Lucia, tomtar, stjärngossar och ryttare.

Från 1950 utses en nationell Lucia av Finlands svenska tidningsförening Hufvudstadsbladet. Kröningen sker i Helsingfors domkyrka och firandet blir stor tv-händelse i finlandssvenska media. På finskspråkigt håll har traditionen inte slagit igenom lika brett – på grund av att lucia medvetet gjordes till en identitetssymbol för det svenska i Finland uppfattas den delvis som ”svensk”. Men firandet förekommer också på finska i skolor och på julfester i alltmer utbredd form.

Norge – luciafirande i skolor och kyrkor

Norge tog upp den svenska luciatraditionen under 1950-talet. Firandet är i första hand en skolangelägenhet där de yngsta barnen deltar i luciatåg med sång och ljus. Även många norska kyrkor arrangerar luciagudstjänster den 13 december. Det norska firandet är mindre offentligt än det svenska. Norge har ingen nationell Lucia och media uppmärksammar traditionen mindre. Barn i vitt med ljus och pepparkakor är dock ett vanligt inslag i norska förskolor och grundskolor.

De sånger som sjungs i norska luciatåg är i regel svenska luciasånger med norska översättningar. ”Santa Lucia, lyset bringer” är den vanligaste norska varianten av den ikoniska luciasången. Norska barn bär lussekatter (kallade ”lussekatter” även på norska) och tar med sig glädje till äldreboenden och sjukhus.

Lucia i Danmark – direktimporten 1944

Lucia Danmark är en särskild historia. Traditionen kom till Danmark den 13 december 1944 som en direktimport från Sverige. Initiativet togs av Franz Wend, sekreterare i Föreningen Norden i Köpenhamn. Bakgrunden var Danmarks svåra situation under tysk ockupation – luciafirandet blev en tyst men tydlig manifestation av nordisk gemenskap och ljus i mörkret. Symboliken var extra laddad: en ljushögtid från det fria Sverige mitt i ockupationsmörkret.

Efter kriget spred sig traditionen till danska skolor och plejehjem (äldreboenden). I dag är luciafirandet väl etablerat i Danmark, om än inte lika brett som i Sverige. Danskarna kallar det ”Luciaoptog” och firandet är främst en barnkulturell aktivitet snarare än en nationell högtid. Dansk kyrkoradio och lokala tv-kanaler sänder luciatåg från kyrkor runt om i landet.

Italien – Sankta Lucia i Syrakusa

Italien firar Lucia på ett helt annat sätt än Norden. Här är Sankta Lucia ett katolskt helgon och 13 december hennes minnesdag. Störst är firandet i Syrakusa på Sicilien, staden där Lucia föddes cirka år 283 och dog martyrdöden år 304. En storslagen procession bär hennes silverstaty från katedralen till Chiesa di Santa Lucia al Sepolcro den 13 december och en omvänd procession den 20 december. Silverstatyn från 1599 visar helgonet med palmkvist (martyrsymbol), lilja (renhet), dolk med ädelstenar (mordvapnet) och ett fat med två ögon (blindas skyddshelgon).

I norra Italien firas Sankta Lucia som ”julgåvornas överbringerska” – snarare än jultomten är det Sankta Lucia som lämnar presenter till barnen natten mellan 12 och 13 december. Traditionen finns i Bergamo, Brescia, Verona, Padua och Cremona. Barnen ställer fram halm för Lucias åsna och kaffe för Lucia själv. De vaknar till presenter på morgonen. Familjerna festar sedan med saffranspasta och andra ljusa rätter.

Firar man Lucia i USA?

Firar man Lucia i USA? Ja, luciafirandet är etablerat i svensk-amerikanska samfund och kyrkor sedan sena 1800-talet. Firandet är dock begränsat till platser med stark svensk migrationshistoria: Chicago, Minneapolis, Rockford, Seattle och Lindsborg (Kansas). De största arrangörerna är svenska kyrkor, American Swedish Institute i Minneapolis, Swedish American Museum i Chicago och Vasa Order of America med lokalavdelningar i hela landet. En årlig Lucia utses ofta i lokala arrangemang.

New Yorks Scandinavia House ordnar årligen ett stort luciatåg på Park Avenue. I Seattle marscherar Sverige-vänner i traditionell klädnad genom Ballard-området, det historiska nordiska kvarteret. Kanada har liknande firande i Vancouver, Winnipeg och Toronto – ofta arrangerat av Swedish Cultural Society. För tredje och fjärde generationens svenskamerikaner har lucia blivit en av de starkaste kvarvarande banden till hemlandet.

Andra länder med luciafirande

Baltikum – efter Sovjetunionens fall

Estland, Lettland och Litauen fick luciafirande under 1990-talet i samband med att Sovjetunionen upplöstes och kontakterna med Norden återupptogs. Firandet arrangeras främst av svenska skolor, kulturföreningar och kyrkor. I Tallinn ordnar Estlands svenska kulturförbund årliga luciatåg för minnet av den historiska svenska minoritet som fanns på öarna Ormsö, Runö och Nargö. Firandet har fått bred uppslutning i regionen.

Tyskland – i svenska kyrkan

Tyskland har luciafirande i Svenska kyrkans utlandsförsamlingar i Berlin, Hamburg, München och andra städer med svenska kolonier. Även tyska skolor med svenska språkprogram deltar i traditionen. I gränstrakterna mellan Tyskland och Danmark har luciafirandet spritts via den danska minoriteten i Slesvig.

Australien och Nya Zeeland

På södra halvklotet firas lucia trots att det är sommar den 13 december. Svenska kyrkans utlandsförsamlingar i Sydney, Melbourne, Brisbane och Auckland arrangerar luciatåg med sång, kaffe och lussekatter. Firandet blir kulturell markör för svenska emigranter och deras barn. Många barn i tredje generationen deltar för att hålla kontakten med farföräldrarnas hemland.

Malta och Filippinerna

Malta firar Sankta Lucia som lokalt helgon i staden Mtarfa där hon är skyddshelgon. I Filippinerna hedras Sankta Lucia i städerna Sasmuan (Pampanga) och Santa Lucia (Ilocos Sur), båda med starka spansk-katolska traditioner. Firandet består av processioner, mässor och lokala fester. Malta har firat Sankta Lucia sedan medeltiden.

Vilket land kommer Lucia från?

Vilket land kommer Lucia från? Sankta Lucia föddes i Syrakusa på Sicilien, i dagens Italien, cirka år 283 e.Kr. Hon dog martyrdöden i samma stad den 13 december år 304 under kejsar Diocletianus förföljelser av kristna. Hon var 20 till 25 år gammal. Namnet Lucia kommer från latinets lux (ljus) via formen lucis via (”ljusets väg”). I den romersk-katolska kyrkan är hon skyddshelgon för blinda – en anspelning på legenden att hennes ögon revs ut före hennes död.

Att den svenska ljushögtiden 13 december kopplas till detta italienska helgon är en historisk tillfällighet snarare än en direkt kulturell överföring. I den julianska kalender som gällde fram till 1753 räknades 13 december som årets längsta natt – vintersolståndet. När Sverige kristnades associerades den gamla ljushögtiden med det katolska helgonet Lucia och namnet levde kvar i folktraditionen även efter reformationen på 1500-talet. Den moderna luciatraditionen skapades senare, delvis inspirerad av herrgårdstraditioner och delvis av 1800-talets akademiska intresse för folkkultur.

Vad har Sankta Lucia med luciasången att göra?

Den ikoniska luciasången ”Sankta Lucia” som svenska barn sjunger i luciatåg har egentligen ingenting med helgonet från Syrakusa att göra. Sången är från början en italiensk fiskarsång, ”Barcarola napolitana”, skriven år 1852 av kompositören Teodoro Cottrau. Texten beskriver stadsdelen Santa Lucia i Neapel, en fiskarhamn där båtar och fiskare arbetade under kvällens och nattens skydd. Den svenska texten ”Natten går tunga fjät” med Sigrid Elmblads text från 1919 har inget att göra med den italienska originaltexten.

Varför just 13 december?

Datumet 13 december har två historiska förklaringar. Enligt katolsk tradition dog Sankta Lucia denna dag år 304 och därför blev det hennes helgondag. I den julianska kalendern räknades 13 december också som årets längsta natt – vintersolståndet. Efter övergången till gregorianska kalendern 1582 (i Sverige 1753) förskjöts vintersolståndet till 21–22 december men Lucias namnsdag stannade kvar på 13 december som en påminnelse om den gamla ljushögtiden.

Vanliga frågor om luciafirande i olika länder

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →