Snabbfakta om saköreslängden
- Vad är det: förteckning över alla som dömts till böter under tinget eller månaden
- Plats i domboken: normalt sist i varje ting, i kronologisk eller bötesstorleksordning
- Historik: existerar sedan 1500-talet, finns i räkenskaper, landskapshandlingar och domböcker
- Treskiftesregel: böterna delades i tre, kronan, häradet/staden och målsägaren
- Användning: snabbingång till domböckernas brottmål, fungerar som index
- Begränsning: visar bara dömda till böter, ej frikända, vittnen eller tvistemål
Saköreslängden är en av domboksforskarens viktigaste arbetsredskap men också ett av de mest underutnyttjade. I slutet av varje ting (eller månad i städernas domböcker) sammanställde häradshövdingen en förteckning över alla som dömts till böter, med namn, hemort, brott och bötesbelopp. Detta gör listan till en otroligt effektiv indexfunktion, istället för att läsa hundratals sidor protokoll kan du skanna saköreslängdens namnlista och bara dyka in i de mål som faktiskt rör din anfader. Den här artikeln går igenom hur saköreslängden fungerade, var i domboken du hittar den, hur böterna fördelades enligt den så kallade treskiftesregeln och vilka begränsningar du måste känna till för att inte missa viktiga uppgifter.
Innehållsförteckning
Vad ordet ”sakören” betyder
Begreppet kommer av det fornsvenska ordet sak, någon ”för upp en sak” till domstolen för rättslig prövning. Sakören är det ursprungliga svenska ordet för böter och var den äldsta straffpåföljden i svensk rättskipning. Före 1734 års strafflag (och i praktiken även efter) fanns det i princip bara två slags straff i Sverige: böter och dödsstraff. Fängelse och kroppsstraff betraktades som omvandlingar av böterna när den dömde inte kunde betala.
Treskiftesregeln: hur böterna fördelades
När någon dömdes till böter i ett brottmål delades summan vanligen i tre lika delar enligt en princip kallad treskifte:
| Mottagare | Andel | Anteckning |
|---|---|---|
| Kronan | 1/3 | Inkasserades av kronofogden |
| Häradet eller staden | 1/3 | Stannade lokalt |
| Målsägaren | 1/3 | Den drabbade fick alltså ersättning |
Exempel ur en saköreslängd
Här är ett konkret exempel från Vimmerby rådstuga 1745:
I detta lilla utdrag finns flera nyckeluppgifter för släktforskaren: vem (Wimmergren), vad (sålt brännvin under gudstjänsten), när (27 mars), hur mycket (10 daler silvermynt), och en notis om att han var ”förafskedad båtsman”, vilket placerar honom i indelningsverkets system.
När bötesstraffet inte kunde betalas: omvandlingsstraff
Många bönder och fattigare hantverkare kunde inte betala böterna. Då omvandlades straffet till kroppsstraff eller frihetsstraff:
| Omvandlingsstraff | För vem | Anteckning |
|---|---|---|
| Spöstraff (män) | Vanligast för obetalda böter | Avskaffat 1855 efter att 1841 års reform begränsat bruket |
| Risbastu (kvinnor) | Motsvarade spöstraffet | Samma avskaffande som spöstraffet |
| Vatten och bröd | Vid mindre brott eller bräcklig kroppsbyggnad | Avskaffades 1884 |
| Vanliga fängelsestraff | Användes inte förrän en bit in på 1800-talet | Successivt etablerade |
Oftast framgår det inte i saköreslängden om bötesstraffet faktiskt omvandlats till annat straff. Ibland kan det stå en anteckning om detta men det är sällsynt. Vill du veta vad som faktiskt hände efter domen får du gå till själva protokollet.
Var i arkivet hittas saköreslängderna?
Saköreslängderna har under tidens lopp legat på olika ställen. För dig som forskar är det viktigt att veta vart du ska leta beroende på vilken period du är intresserad av:
| Period | Plats | Förvaras hos |
|---|---|---|
| 1500-tal | Landskapshandlingar, kungliga kammaren | Riksarkivet centralt |
| 1600-talets slut framåt | Inbundna i de lokala domböckerna | Häradsrätten + hovrättens renovationer |
| 1630-tal framåt | Verifikationer till landsboken | Landskontorets serier vid landsarkiven |
| Häradsskrivarens material | ”Inneliggande handlingar” | Landsarkiven |
| Hovrättsserier | Kopior i hovrättens renovationer | Göta hovrätts arkiv särskilt |
Saköreslängdens fyra användningsområden
För släktforskaren har saköreslängden minst fyra distinkta användningar:
- Index för domböckerna. Snabbsökning på namn eller hemort innan du börjar läsa protokoll
- Bötesstorleken som indikator på brottstyp. Slagsmål dömdes ofta till några daler, lägersmål till tiotals daler, allvarliga brott till hundratals
- Faktisk straffinformation. Du får reda på vad domen blev, inte bara att en rättegång ägt rum
- Komplettering av husförhörslängdens anmärkningar. När husförhörslängden noterar ”dömd för slagsmål”, kolla saköreslängden för exakt år och belopp
Vanliga brott i saköreslängderna
När du börjar läsa saköreslängder upptäcker du snabbt att vissa brott återkommer ofta. Här är de vanligaste:
| Brott | Vad det betyder | Vanligt bötesbelopp (1600–1700-tal) |
|---|---|---|
| Slagsmål | Fysisk konflikt utan allvarliga skador | 1–10 daler |
| Blodvite | Skada som orsakade blodspill | 2 mark, flera daler |
| Snatteri | Mindre stöld | Beloppet beror på värdet |
| Lägersmål/lönskaläge | Otillåtet sexuellt umgänge utanför äktenskap | 10+ daler, varierar |
| Mökränkning | Sex med ogift kvinna med löfte om äktenskap | 26 mark + delvis till kvinnan |
| Sabbatsbrott | Arbete eller försäljning på söndag | Några daler |
| Olovligt jakt | Att skjuta vilt utan rätt | 26+ daler beroende på djuret |
| Tjuvskytte | Olaga skytte i annans skog | Hög straff, ibland 50+ daler |
| Ärekränkning/skvallrande | Förolämpning, ärerörig påståenden | 2 mark, 10 daler |
| Försummad sockenstämning | Att inte komma till stämman | Mindre belopp, ofta 1–2 mark |
Begränsningar: saköreslängdens svaga sidor
För att inte missa viktiga uppgifter måste du veta vad saköreslängden inte innehåller:
- Frikända personer, står inte i listan trots att de figurerar i domboken
- Vittnen, nämns inte, men kan ha bidragit med information du behöver
- Tvistemål som lösts utan böter (köp, sälj, arv, gränstvister) saknas helt
- Mål som förliktes innan dom faller
- Förmyndarutnämningar och liknande administrativa beslut
- Bouppteckningar och testamenten, egen serie
- Stadsärenden i städernas domböcker, burskap, tomtköp, magistratsärenden
Avskrifter och register som hjälpmedel
För populära häradsrätter har många släktforskare och hembygdsföreningar skrivit av saköreslängder och publicerat dem på nätet eller i lokala tidskrifter. Använd dessa som genväg:
- Linköpings universitets böteslängdsdatabas, Linköpings rådstuvurätt 1800–1849 och Norrköpings rådhusrätt 1858–1894
- Personregister till stadsdomböcker, Gunnar Björkmans register för Vimmerby 1614–1725 (publicerat 1957, digitaliserat hos ArkivDigital)
- Avskrifter på Mina Anor och liknande webbplatser, många släktforskare publicerar sina avskrifter fritt
- Hembygdsföreningarnas årsskrifter, ofta utdrag ur lokala saköreslängder
Så hittar du en specifik saköreslängd: steg för steg
- Bestäm tidsperiod och plats. Vilket år, vilken häradsrätt eller rådhusrätt?
- Identifiera rätt domsaga. Sverige runt-resursen hjälper dig hitta rätt
- Öppna domboken hos Riksarkivet eller ArkivDigital. Sök på domsagans namn
- Bläddra till slutet av tinget. Saköreslängden ligger normalt sist, ibland innan, ibland efter eventuell uppbörds- eller skattelängd
- Skanna namnlistan. Sök på efternamn, hemort eller patronymikon
- Notera datum och sidnummer för det specifika målet
- Gå tillbaka till protokollet där den fullständiga domen finns på det datumet
Vanliga frågor om saköreslängden
Var i domboken hittar jag saköreslängden?
Normalt i slutet av varje ting, ibland som separat avdelning, ibland integrerad bland övriga handlingar. För stadsrätter ligger den ofta som månadsvis summering. I 1500-talsmaterial kan den finnas separat i landskapshandlingarna.
Vad betyder treskifte?
Att böterna delades i tre lika delar: kronan, häradet/staden, och målsägaren fick var sin tredjedel. Om brottet skedde på frälsejord gick kungens andel istället till jordägaren enligt adelsprivilegierna.
Vad gjorde man om den dömde inte kunde betala böterna?
Bötesstraffet omvandlades till kroppsstraff, spöstraff för män, risbastu för kvinnor. Mindre brott kunde omvandlas till vatten och bröd. Spöstraffet började begränsas 1841 och avskaffades 1855. Vatten och bröd avskaffades 1884. Vanliga fängelsestraff användes inte förrän en bit in på 1800-talet.
Står alla från domboken i saköreslängden?
Nej, bara de som dömts till böter. Frikända, vittnen, parter i tvistemål utan bötesutgång, personer som ansökt om burskap eller tingsbevis, ingen av dessa står i saköreslängden. Vill du fånga in alla dessa måste du läsa protokollen.
Var fanns saköreslängderna under 1500-talet?
I räkenskaperna som sändes in till den kungliga kammaren, så kallade landskapshandlingar. Dessa finns bevarade på Riksarkivet centralt. Först under 1600-talets sista årtionden började man binda in böteslängderna i de lokala domböckerna.
Finns saköreslängderna digitaliserade?
Ja, i hög grad. Riksarkivets digitala forskarsal har domboksserierna inklusive deras saköreslängder gratis. ArkivDigital har samma material i färg. För specifika orter finns även indexerade databaser som Linköpings universitets böteslängdsdatabas.
Vad är skillnaden mellan saköreslängd och böteslängd?
Termerna används synonymt. ”Sakören” är det äldre svenska ordet för böter, ”böteslängd” är det modernare uttrycket för samma sak. I äldre källor möter du nästan alltid termen ”saköreslängd”.
Använder häradsrätter och rådhusrätter saköreslängden likadant?
Båda hade saköreslängd, men strukturen kunde skilja. På landet sammanställdes en längd per ting (tre per år: vinterting, sommarting, höstting). I städerna sammanställdes ofta längder per månad eller per kvartal eftersom rättegång hölls mer kontinuerligt än tinget på landet.
Källor och vidare läsning
- Wiki-Rötter, Dombok och saköreslängd
- Anforskning, Vägen in till domböckerna
- Linköpings universitet, Böteslängdsdatabasen
- Förvaltningshistorisk ordbok, Saköreslängd
- Andersson, Kent & Henrik (red.) Ordbok för släktforskare, 5 uppl., Ica 2006
- Westling, Claes. Domstolsforska! Sveriges Släktforskarförbunds handbok 10
Läs vidare på Domboksforskning
Kommentarer