Snabbfakta
- Digitala tjänster: Arkiv Digital och Riksarkivets digitala forskarsal
- Fysiska arkiv: Landsarkiven har originalen, lokala bibliotek har ofta kopior
- Tidsperiod: Domböcker från ca 1540 finns digitaliserade för många härader
- Kostnad: Riksarkivets digitala tjänst är gratis, Arkiv Digital är abonnemangsbaserad
- Första steget: Identifiera vilket härad eller tingslag socknen hörde till
Att hitta domböckerna är första steget i all domboksforskning. Tidigare krävde det resor till lands- eller stadsarkivet, men idag finns en stor del av materialet tillgängligt direkt från datorn. Här går vi igenom de viktigaste vägarna – både digitalt och fysiskt.
Innehållsförteckning
Digitala arkiv – det enklaste sättet att börja
Sedan 2010 har digitaliseringen av svenska domböcker tagit jättekliv. Idag kan du i de flesta fall sätta dig hemma vid datorn och börja läsa direkt – utan att behöva besöka något arkiv.
Arkiv Digital
Arkiv Digital är ett privat företag som specialiserat sig på att nyfotografera kyrkböcker, domböcker och andra arkivhandlingar med modern digitalteknik. Deras bilder är ofta betydligt skarpare och mer läsbara än de äldre mikrokorten. Tjänsten kräver abonnemang, men du kan prova kostnadsfritt på vissa bibliotek eller via tillfälliga gratisperioder.
För häradsrätter har Arkiv Digital de flesta svenska härader med god täckning från ca 1600-talet och framåt. Sök i deras volymregister på häradsrättens namn och välj AIa-serien för huvuddomböcker.
Riksarkivets digitala forskarsal
Riksarkivets digitala forskarsal (tidigare SVAR) ger gratis tillgång till skannade volymer från Riksarkivet och landsarkiven. Kvaliteten på bilderna varierar – många kommer från äldre mikrokortavläsningar – men för många härader finns hela serien fritt tillgänglig. Här hittar du också Nationella arkivdatabasen (NAD) där du kan söka och se vilka arkiv som finns.
Hitta rätt härad – det avgörande första steget
Det räcker inte att veta vilken socken din förfader bodde i – du måste också veta vilket härad eller tingslag socknen tillhörde, eftersom det avgör vilken häradsrätt målet skulle ha tagits upp i.
Här finns flera bra resurser:
- FamilySearch Wiki – sök på sockennamnet och svensk wiki visar oftast vilket härad det tillhörde
- Genealogi.se / Solbrack – sockendatabasen visar tingslagstillhörighet
- Riksarkivets NAD – sök på häradsnamn för att hitta arkivet
- Häradsindelningar har varierat över tid – samma socken kan ha hört till olika tingslag under olika perioder
Fysiska arkiv – när digitalt inte räcker
Trots digitaliseringen finns det fortfarande situationer där du behöver besöka ett arkiv fysiskt:
- Material som inte digitaliserats (en del bilagor, äldre tilläggsvolymer)
- Originalbilder är ibland skarpare eller har detaljer som inte framgår av kopior
- Specialböcker och register som bara finns på plats
- Personlig hjälp från arkivpersonalen vid svårare problem
Sveriges landsarkiv
Domböcker bevaras på landsarkiven, som idag är en del av Riksarkivet. Det finns sju landsarkivinstitutioner – i Stockholm, Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg och Härnösand. Varje landsarkiv har ansvar för ett geografiskt område.
| Landsarkiv | Geografiskt område |
|---|---|
| Stockholm | Stockholms och Södermanlands län |
| Uppsala | Uppsala, Västmanland, Dalarna, Gävleborg |
| Vadstena | Östergötland, Småland, Öland |
| Visby | Gotland |
| Lund | Skåne, Blekinge, Halland (södra) |
| Göteborg | Västra Götaland, Värmland, Bohuslän, Halland (norra) |
| Härnösand | Norrlandslänen |
Lokala bibliotek och släktforskarföreningar
Bor du i närheten av den ort du forskar om kan det vara en bra idé att kontrollera om biblioteket på orten eller den lokala släktforskarföreningen har samlat in domböcker, kopior eller bearbetade register. Många släktforskarföreningar har gjort egna avskrifter av lokala häradsrätters domar – ofta med personregister som sparar enormt mycket tid.
Sveriges Släktforskarförbund och dess medlemsföreningar har samlat resurser här. Sök på din ort + ”släktforskarförening” så hittar du den närmaste.
Mikrokort – fortfarande relevant i vissa fall
Mikrokorten är på väg ut men finns fortfarande tillgängliga på landsarkiven. För vissa volymer som inte digitaliserats är det enda alternativet att besöka arkivet och läsa mikrokort på plats. Lyckligtvis är det här en allt mindre del av materialet.
Vad gör jag om materialet inte är digitaliserat?
Detta händer fortfarande – särskilt för perioder före 1600 eller för vissa specialdomstolar. Då har du några alternativ:
- Besök landsarkivet – läsesalen är gratis att använda och personalen hjälper gärna
- Beställ skanning – Riksarkivet erbjuder beställningstjänster där du betalar för att få volymer eller specifika sidor skannade
- Anlita en lokal forskare – många släktforskare erbjuder uppdragsforskning till rimliga timpenningar
- Anlita en arkivguide – föreningar som DIS och deras lokalavdelningar arrangerar ofta guidade arkivbesök
Vanliga frågor
Kostar det något att läsa domböcker online?
Det beror på tjänsten. Riksarkivets digitala forskarsal är kostnadsfri. Arkiv Digital kräver abonnemang som kostar några hundra kronor per månad eller ca 1500–2000 kronor per år. Många bibliotek erbjuder fri tillgång på plats.
Hur långt tillbaka finns svenska domböcker?
De äldsta bevarade domböckerna är från 1500-talet, men majoriteten av häradsrättsmaterial som finns idag är från 1600-talet och framåt. För medeltida rättskipning får man söka i andra källtyper som diplom och brev.
Måste jag kunna gammelsvenska för att läsa domböcker?
Du behöver inte vara expert, men det hjälper att förstå vissa juridiska termer. Vår sida har ett dombokslexikon med förklaringar av de vanligaste orden. För 1800-talets domböcker är språket nästan helt modernt.
Vad är skillnaden mellan dombok och tingsprotokoll?
I praktiken samma sak – båda termerna avser de skrivna protokollen från en domstols förhandlingar. Tingsprotokoll är den moderna formella benämningen, medan dombok är den äldre och fortfarande mest använda termen i släktforskningssammanhang.
Hittar jag mina förfäders namn med en sökfunktion?
Tyvärr inte i de flesta fall. Domböckerna är handskrivna och inte text-OCR-tolkade, så de kan inte sökas på personnamn. Du måste bläddra igenom volymerna manuellt. Vissa häradsrätter har dock egna personregister gjorda av släktforskarföreningar – kolla med den lokala föreningen.
Källor och vidare läsning
- Arkiv Digital – nyfotograferade arkivdokument
- Riksarkivets digitala forskarsal
- Sveriges Släktforskarförbund
- Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth. Läsebok för släktforskare
Kommentarer