Menu
domboksforskning-logo
  • Hem
  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Landskapsguider
  • Ordlistor
  • Tips
  • Valutaomräknare
  • Handstilstränare
  • Datumkonverterare
  • Domboksexempel
  • Vägledning
domboksforskning-logo
Bra länkar för domboksforskning - kuraterad lista över arkiv och databaser

Hitta bra länkar för domboksforskning

Publicerad 11 februari 202319 maj 2026
↻ Senast uppdaterad: 19 maj 2026

De viktigaste länkarna i korthet

  • Domböcker online (gratis): Riksarkivets digitala forskarsal
  • Domböcker i färg (abonnemang): ArkivDigital
  • Bouppteckningssök: Riksarkivets bouppteckningsregister
  • Forum: Anbytarforum hos Rötter (Sveriges Släktforskarförbund)
  • Globalt arkiv (gratis): FamilySearch
  • Soldater: Centrala Soldatregistret

När du forskar i domböcker eller släkt får du nästan alltid frågor som inte kan besvaras från en enda källa. Vem var personens make? Vad ägde de när de dog? Var bodde de före och efter rättegången? Var personen soldat? Den här sidan är en kuraterad katalog över de bästa arkiven, databaserna och forumen på nätet – sorterade efter syfte så att du snabbt hittar rätt verktyg för rätt fråga. Listan är vald med ett kritiskt öga: bara resurser som verkligen levererar och som dombokforskare återkommer till.

Hur du bäst använder den här sidan. Börja med de stora arkiven (Riksarkivet, ArkivDigital, FamilySearch) för originalkällor. Använd därefter forumen och specialdatabaserna för att lösa specifika problem – emigration, soldatuppgifter, DNA, gravar, fastigheter. Spara dina mest använda länkar som bokmärken och anteckna alltid både URL och hämtdatum när du källhänvisar.

1. Riksarkivet och Digitala forskarsalen

Riksarkivet är den centrala arkivmyndigheten i Sverige och navet för all digital släktforskning. Materialet är gratis sedan 2018 och innehåller drygt 73 miljoner inskannade arkivhandlingar.

Resurs URL Vad du hittar
Digitala forskarsalen sok.riksarkivet.se Domböcker, kyrkoarkiv, bouppteckningar, kartor, militära rullor
NAD (Nationell Arkivdatabas) sok.riksarkivet.se/nad Översikt över alla svenska arkiv – var en handling finns
Bouppteckningsregistret sok.riksarkivet.se/ bouppteckningar Sökbart register från 1622 till 2001
Domstolsarkiv sok.riksarkivet.se/ domstolsarkiv Häradsrätter, rådhusrätter, hovrätter, saköreslängder
Sveriges befolkning sok.riksarkivet.se Folkbokföringsuppgifter från 1860, 1880, 1890, 1900, 1910, 1930
Söktips för Riksarkivets domböcker. Sök först efter den häradsrätt som området tillhörde under den aktuella perioden. Häradsrätternas renoverade domböcker finns under Svea, Göta och övriga hovrätter (renoverade = renskrivna kopior som skickades till hovrätten för granskning från 1614). De ursprungliga konceptdomböckerna ligger däremot i själva häradsrättens arkiv. Renovationerna är ofta lättare att läsa men kan sakna bilagor – för bilagor behöver du gå till originalprotokollen.

2. ArkivDigital – kommersiellt alternativ med högre bildkvalitet

ArkivDigital är den största privata leverantören av digitalt arkivmaterial i Sverige. Tjänsten är abonnemangsbaserad men erbjuder ofta gratis testperioder. Huvudfördelarna jämfört med Riksarkivet:

  • Färgfotografier i hög upplösning (Riksarkivet har mest svartvita)
  • Egna register – ofta mer omfattande än Riksarkivets för vissa områden
  • Bättre indexering av bouppteckningar och domböcker
  • Stabil tjänst med snabbare laddtider
Resurs URL Att tänka på
ArkivDigital arkivdigital.se Abonnemang ca 600–900 kr/kvartal
Gratis i bibliotek Lokala bibliotek Många bibliotek erbjuder fri åtkomst – fråga din lokala
YouTube-tutorials YouTube – ArkivDigital Officiella videoguider till funktionerna

3. FamilySearch – världens största gratis släktforskning

FamilySearch drivs av Jesu Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga och är världens största icke-kommersiella släktforskningsplattform. Helt gratis, ingen registrering behövs för att söka.

Resurs URL Styrka
FamilySearch familysearch.org Globalt material, inkl. svenska kyrkoböcker
Ellis Island-databasen heritage.statueofliberty.org 24 miljoner emigrantposter 1891–1924
Ancestry.se ancestry.se Stora samlingar (abonnemang)
MyHeritage myheritage.se Stark på DNA och internationella länkar
Användbart om du har emigranter i släkten. FamilySearch täcker både den svenska sidan (kyrkoböcker, husförhörslängder) och den amerikanska (folkräkningar, naturalisationsdokument). Det är ofta enda gratisplatsen där du kan följa en svensk emigrant ända fram till hans eller hennes död i USA.

4. Forum och gemenskaper för släktforskare

När du fastnar är ett aktivt forum oftast snabbast väg framåt. Här delar erfarna forskare generöst med sig.

Forum URL Karaktär
Anbytarforum (Rötter) forum.rotter.se Sveriges största forum, drivs av Släktforskarförbundet
Rötters faktabank rotter.se Wiki och databaser, gratisresurs
DIS-Filbyter dis.se Föreningen för datorhjälpt släktforskning
Genealogiska Föreningen genealogi.se Egen databas, äldsta släktforskarförening (grundad 1933)
Svenska Släktakademien slaktakademien.com Kvalificerad litteratur- och länksamling
Så skriver du en bra fråga i forumet. Inkludera alltid: 1) personens fullständiga namn (med alternativa stavningar), 2) födelse- och dödsår, 3) orter du redan vet, 4) vad du redan kollat, och 5) vad du specifikt söker svar på. Vagt formulerade frågor får sällan användbara svar.

5. Bouppteckningar – specialdatabaser

Bouppteckningar är efter kyrkböckerna den viktigaste källan för svensk släktforskning. Flera olika register kompletterar Riksarkivets centrala.

Resurs URL Vad den täcker
Riksarkivets bouppteckningsregister sok.riksarkivet.se/bouppteckningar 73 milj. inskannade, 1622–2001
ArkivDigital bouppteckningar arkivdigital.se Mer omfattande för Västra Götaland, Värmland, Örebro, Malmö, Stockholm
Skatteverket – nutida skatteverket.se Bouppteckningar efter 1 juli 2001
Stockholms stadsarkiv stockholmskallan.stockholm.se Stockholms bouppteckningar (saknas hos Riksarkivet)

6. Soldater och militär forskning

Soldater hade ofta egna namn (soldatnamn som ”Tapper”, ”Modig”, ”Skarp”) som inte återfinns i kyrkböckerna. Specialiserade register krävs.

Resurs URL Innehåll
Centrala Soldatregistret sokdatabas.soldatreg.se Sveriges största soldatregister med 800 000+ poster
Krigsarkivet (Riksarkivet) riksarkivet.se/krigsarkivet Militära rullor, generalmönsterrullor
Soldatreg.se soldatreg.se Centralorganisationen för soldatregister
Armémuseum armemuseum.se Militärhistoria och bildbank

7. Dagstidningar och tidskrifter

Tidningarna avslöjar dödsannonser, äktenskapsannonser, brottsnotiser och konkurser – levande dokumentation som komplementär källa till de torra arkivuppgifterna.

Resurs URL Tidsperiod
Svenska dagstidningar (KB) tidningar.kb.se 1645 till idag, 1800+ tidningar
KB Digitalt data.kb.se Diverse digitaliserat material
Regina (KB:s katalog) regina.kb.se Sveriges nationalbibliografi
Likpredikningar (KB Plåten) kb.se 1600–1955, biografisk personalia
Upphovsrätt och åtkomst. Tidningar äldre än 100 år läses fritt online. Yngre tidningar omfattas av upphovsrätt och kan bara läsas på plats i KB:s tidningsläsesal i Stockholm – eller via vissa bibliotek som har lokal åtkomst.

8. Gravar och kyrkogårdar

Gravstensinventeringar kan ge sista bekräftelsen på dödsdatum och relationer som inte framgår av kyrkböckerna.

Resurs URL Antal poster
Gravstensinventeringen (Rötter) grav.rotter.se 800 000+ inventerade gravstenar
Begravda i Sverige CD-ROM och bibliotek 6,4 miljoner begravda från 3 000 kyrkogårdar
Find a Grave findagrave.com Global databas, även emigrantgravar i USA

9. Fastigheter, kartor och bygdehistoria

För dig som vill spåra var någon bodde – och hur platsen såg ut.

Resurs URL Användning
Lantmäteriets historiska kartor historiskakartor.lantmateriet.se Skifteskartor, geometriska avmätningar från 1630-talet
Brandförsäkringsverket brandverket.se Brandförsäkringar med detaljerade beskrivningar av byggnader
Stockholmskällan stockholmskallan.stockholm.se Stockholmsspecifika fastighets- och personarkiv
Hembygdsförbundet hembygd.se Sockenwiki, hembygdsföreningarnas material

10. DNA i släktforskning

DNA-testning är de senaste 15 årens stora genombrott. Två stora aktörer dominerar marknaden för svenska forskare:

Tjänst URL Styrka
MyHeritage DNA myheritage.se/dna Stark europeisk databas, bra matchning för Sverige
FamilyTreeDNA familytreedna.com Y-DNA och mtDNA för djupare forskning
Ancestry DNA ancestry.se/dna Stora databasen globalt, främst USA
23andMe 23andme.com Hälsorapporter + släktforskning

11. Stadsarkiv och regionala arkiv

För forskning kring städer och adliga personer behövs ofta stadsarkiv eller hovrättsarkiv. Här är de viktigaste:

Arkiv URL Speciellt för
Stockholms stadsarkiv stockholm.se/stadsarkivet Stockholms äldre bouppteckningar, mantal
Göteborgs stadsmuseum/arkiv goteborg.se/arkiv Göteborg och Bohuslän
Malmö stadsarkiv malmo.se/stadsarkivet Skåne, danska perioden
Riddarhuset riddarhuset.se Adliga ätter, ättartavlor
Sveriges Släktforskarförbund genealogi.se Centralorganisation, regionala föreningar

12. Resurser för specifika grupper

Vissa grupper har egna arkiv eftersom de inte registrerades på samma sätt som majoritetsbefolkningen.

Grupp Resurs Anteckning
Samer Vaartoe (Umeå universitet) Samiska rötter, släktforskning i Sápmi
Resandefolk Cedar och Vaartoe Handbok 7 från Släktforskarförbundet
Judisk släktforskning JewishGen jewishgen.org
Finlandssvenskar Genealogiska Samfundet i Finland genealogia.fi

Så använder du länkar kritiskt

Alla länkar är inte lika tillförlitliga. Här är några grundprinciper för att utvärdera källor du hittar via dessa länkar:

  1. Primärkälla vs sekundärkälla. Arkivbilder från Riksarkivet och ArkivDigital är primärkällor. Avskrifter, register och släktforskningsdatabaser är sekundärkällor som kan innehålla fel
  2. Kontrollera alltid mot originalet. När en databas säger att din anfader är född 1782 – verifiera mot kyrkboken. Stavfel och felaktiga år är vanliga i avskrifter
  3. Spara länkar och hämtdatum. Webbsidor flyttas och försvinner. Anteckna URL, datum när du läste den, och citatfras för viktiga uppgifter
  4. Källhänvisa korrekt. ”Riksarkivet, Häradsrätters renoverade domböcker, Bjurkärr härad, 1672, sida 42” är en bra hänvisning. ”På nätet” är en dålig
  5. Var skeptisk till andras släktträd. Online-träd på Ancestry, MyHeritage och Geni innehåller mycket felaktig data. Använd dem som ledtrådar, inte fakta
”Din forskning blir aldrig starkare än sin svagaste länk.” Citatet kommer från Släktdata och är ett bra rättesnöre. En enda dåligt verifierad uppgift kan kasta din forskning ur rätt riktning.

Litteratur för fördjupning

För dig som vill gå djupare än vad webben erbjuder rekommenderas Sveriges Släktforskarförbunds handböcker. De finns att köpa via genealogi.se eller låna via biblioteken:

Handbok Författare Område
Handbok 2: Fader okänd Elisabeth Reutersvärd Hitta okända fäder till oäkta barn
Handbok 3: Släktforska med kartor Björn Johansson, Karl-Ingvar Ångström Kartor som källa
Handbok 4: Soldatforska! Lars Ericson Wolke Militära förfäder
Handbok 8: Mantalsforska Magnus Bäckman Mantalslängder
Handbok 10: Domstolsforska Claes Westling Domböcker – nyckelresurs!
Handbok 12: Samiska rötter Cedar och Vaartoe Sápmi-forskning
Handbok 15: Emigrantforska Ted Rosvall, Anna-Lena Hultman Emigranter i USA

Vanliga frågor om länkar för domboksforskning

Var börjar jag som nybörjare?

Två platser räcker för att komma igång: Riksarkivets digitala forskarsal (gratis, alla originalkällor) och Rötter (kunskap, faktabank, forum). När du fastnar – ställ frågan i Anbytarforum. Avancera senare till ArkivDigital om du vill ha färgbilder och bättre register.

Behöver jag betala för att släktforska?

Nej, inte alls. Sedan 2018 är Riksarkivet helt gratis, och FamilySearch har alltid varit det. Du kan komma långt utan att betala en krona. ArkivDigital ger fördelar (färg, bättre register) men är inte nödvändigt.

Vad är skillnaden mellan Riksarkivet och ArkivDigital?

Riksarkivet är den statliga myndigheten med gratis basresurs. ArkivDigital är ett privat företag som fotograferat om samma material i färg, lagt in egna register och tar betalt för åtkomst. Många erfarna forskare använder båda parallellt – Riksarkivet för bredden, ArkivDigital för specifika regioner och bouppteckningssök.

Är gamla domböcker svåra att läsa online?

Handstilen är utmaningen, inte verktyget. 1700-talets kansliskrift kräver vana. Börja med 1800-talsmaterial där handstilen är lättare och arbeta dig bakåt. Använd dombokslexikonet för förkortningar och termer du inte förstår.

Vilka forum är aktiva idag?

Anbytarforum (forum.rotter.se) är det överlägset största och mest aktiva. Facebook-grupperna ”Släktforskning i Sverige” (90 000+ medlemmar) och ”Hjälp med släktforskning” är också mycket aktiva. DIS-Filbyter är aktivt främst för programvarurelaterade frågor.

Finns det AI-verktyg för släktforskning?

Ja, flera dyker upp. FamilySearch Full-Text Search kan söka i handstil. Transkribus tränas på handskrift. ChatGPT och liknande kan hjälpa med översättning av latinska eller danska termer i äldre dokument. Verifiera dock alltid AI-resultaten mot originalet – AI hallucinerar gärna namn och datum.

Kan jag använda Wikipedia som källa?

Som ingång – ja. Som slutkälla – nej. Wikipedia är användbart för översikter och historisk kontext, men för enskilda personer och händelser måste du gå vidare till primärkällor. Notera dock att Wikipedia ofta listar bra externa länkar och referenser i artikelfötter – dem kan du följa upp.

Hur sparar jag mina länkar säkrast?

Tre lager: 1) Bokmärken i webbläsaren för dagligt bruk, 2) ett textdokument eller Excel-ark med alla viktiga länkar för säkerhets skull, 3) skärmdumpar eller PDF-utskrifter av särskilt viktiga sidor (webben försvinner). Lägg gärna också upp dina forskningsresultat på en plattform som Geni eller MyHeritage – så finns de tillgängliga om din dator havererar.

Källor

  • Riksarkivet – Sök i arkiven
  • ArkivDigital
  • Rötter – Sveriges Släktforskarförbund
  • Svenska Släktakademien – länksamling
  • Kungliga biblioteket – Släktforskning
  • FamilySearch
  • Sveriges Släktforskarförbunds handbokserie

Läs vidare på Domboksforskning

  • Dombokslexikon
  • Föremålslexikon
  • Sveriges gamla lagar
  • Riksarkivets digitala forskarsal
  • Gamla bouppteckningar
  • Sverige runt – häradsrätter per landskap
  • Mantalslängder, husförhörslängder och ministerialböcker

Om författaren

Marcus Eriksson

Marcus Eriksson är utgivare av Domboksforskning.se sedan 2024. Med ett genealogiskt intresse som spänner över tjugo år har han arbetat med svenska arkivkällor från 1600-talet och framåt — domböcker, bouppteckningar, kyrkoböcker och mantalslängder. På sajten skriver han om dombokens språk och struktur, häradsrätternas organisation och praktiska forskartips för släktforskare som vill lära sig läsa originaldokument.

Läs fler artiklar av Marcus Eriksson →

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Forskningstips

  • Skattechocken på 1960-talet när Sverige tog hårdast i Europa
  • Joen Helfsson – nämndemansbytet i Viste härad 1678
  • Kiettell Pehrssons jord i Gunnarebo 1671 – uppbud och syskonarv
  • Valborgsmässoaftonens historia: från Walpurga till studentvalborg
  • Bengt Erichsson och två blånader – misshandel i Bäreberg 1674
  • Anna Larsdotter och rymningen 1686 – ett hormål i Viste härad
  • Barbro Larsdotter och Lars Nillsson – mökränkning i Bäreberg 1672
  • Hundsfott i Tengennestorp 1675 – ärekränkning inför rätten
  • Påskens historia i Sverige: från vårblot till påskkärringar
  • Så tolkar du gamla ord i domböcker
  • Stöld utomhus enligt 1734 års lag – böter och skamstraff
  • Finns det genetik i släkten som gör dig mer intresserad av spel?
  • Sveriges domstolsväsende 1614-1970 – häradsrätt, hovrätt, lagmansrätt
  • Misshandel enligt 1734 års lag – sår, slag, kindpust, hårdrag
  • Ärekränkning och okvädesord i 1734 års lag
  • Var hittar man domböcker – digitala arkiv och fysiska samlingar
  • Rättegångsgudstjänst – så inleddes tinget med predikan
  • Nämndemännen i häradsrätten – så ersattes och edsvors de
  • Dombokens inledning vid varje ting – så börjar protokollet
  • Domböcker online – hitta, söka och läsa svenska domböcker digitalt
  • Ingo Johansson och resan som formade en svensk ikon
  • Pippis pappa och den verkliga historien bakom myten
  • Rödsot och hur sjukdomen satte spår i historien
  • Hur många barn hade Gustav Vasa?
  • Harry Brandelius och musiken som blev en svensk folkskatt
  • Gamla tidningar på nätet som öppnar dörren till historien
  • Lillbabs – från köket i Järvsö till evig stjärnglans
  • Det äldsta spelet i världen som fortfarande fascinerar
  • Gustaf Fröding och livet bakom dikterna som förändrade svensk poesi
  • Moa Martinson och kampen för kvinnornas plats i litteraturen
  • När kom radion till Sverige?
  • Vilka länder firar lucia?
  • Baggböleri – från timmerstölder till skumma skogsaffärer
  • Stor Stina – Lapplands jättinna som fascinerade världen
  • Syfilis historia
  • Nils Poppe – komikern som vann Sveriges hjärta
  • Därför har vi sommartid och därför kan den försvinna
  • Linköpingsmorden – Hur Sveriges mest uppmärksammade dubbelmord fick sitt svar
  • Valloner utseende
  • Gustaf V och hans oäkta barn 
  • Anders Zorns oäkta barn – Sanningen bakom ryktena
  • Titanic överlevande: berättelserna bakom katastrofen
  • Därför firar vi lucia – En ljusets fest med mörka rötter
  • Prinsessan Margarethas oäkta barn
  • Carl Larssons släktträd – Historien bakom Sveriges mest älskade konstnärsfamilj
  • Kungens oäkta barn – Skandalerna som format Europas kungahus
  • Vårdträd – En levande länk mellan historia, tro och gårdsliv
  • Vad hette Stockholm förr? En spännande resa bakåt i tiden
  • Alfred Nobel och hans familj – En släkt full av snille och sprängkraft
  • Mantalslängd, husförhörslängd och ministerialbok

Info

  • Om Domboksforskning
  • Kontakta oss
© Copyright domboksforskning.se